522 Gud, som all wishets källa är

Lästext

522.

1 lemma startGud, som all wishets källa ärkommentar, Uti ditt namn wi samlas här. Gif oss i allt wårt arbete Din nåd och din wälsignelse.

2 2. Uti din sannings ljus oss led, Uti din kunskap oss bered, Att allt wårt werk är dig till pris, O store Gud och Fader wis!

3 3. Wälsigna detta rum, att så Det ock ditt tempel blifwa må, Som du till lemma startljusets tjenstkommentar inwigt, Der alla mödor lönas rikt.

4 4. Du wärdes alla lärare Och lärjungar din nåd bete, Att unga slägten wäxa opp Till faders fröjd och moders hopp.

5 5. Omhägna med din starka hand Wår Furste och wårt fosterland; Beskydda wåra dyra hem Och alla kära uti dem.

6 6. Lof ske dig, store Herre Gud, lemma startSom oss med dina helga bud Will lära, leda all wår tid På lifwets wäg till ewig frid.kommentar

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Psalmen står under rubriken »Wid lärowerks öppnande» i huvudavdelningen »Psalmer för särskilda personer och tillfällen». Ett läroverk var »sekundärutbildning» efter folkskolan.

    Den religiösa fostran var ett mycket viktigt element i skolundervisningen på Topelius tid. Enligt Håkan Andersson (2017, XVII) var den allmänna utgångspunkten för läseböckerna ännu vid 1800-talets mitt kristet-religiös. Skolans religiösa framtoning framgår också i Boken om Vårt Land (1875) i kapitlet »196. Kyrkan och Skolan»:

    I vårt land har gudsfruktan äfven i yttre måtto varit vishetens begynnelse, ty skolan är här en dotter af kyrkan. Länge gick hon i denna sin moders stränga tuktan, och ännu öfvervakar kyrkan, jemte sin skriftskola och sina läsförhör, alla läroverks undervisning i kristendomen.

    Psalmen var tänkt att inleda skolåret och skrevs vid en tid då banden mellan kyrka och skola höll på att bli något lösare. De två första stroferna genomsyras av tanken att gudsfruktan är vishetens begynnelse, eftersom Gud är vishetens källa (Syrak 1:1). I Guds namn ber eleverna om hans nåd och välsignelse och hans sannings ljus. Den tredje stofen är en bön om att Gud ska välsigna skolsalen så att den blir ett tempel i ljusets tjänst. Ljuset är en symbol för bildning hos Topelius. De två följande stroferna är en bön för lärarna, eleverna, föräldrarna, fursten, fosterlandet och hemmet. Här föreligger liknande tankar som i Boken om Vårt Land (jfr Andersson 2017, s. XVIII, XX–XXI).

    Versionerna 1868:518 och 1879:522 är till stora delar likalydande förutom ett ord i tredje strofen och de tre sista verserna i sista strofen.

    Melodin »Lève de cœur, ouvre l’oreille» som användes i 1868:518 publicerades första gången i sångboken med versifierade psaltarpsalmer (»rimpsaltare») La forme des prières et chants ecclésiastiques som utgavs i Strasbourg 1545 med Guillaume Franc som musikaliskt ansvarig. Sannolikt var det också han som hade komponerat melodin. Den är mera känd med sin tyska text »Wenn wir in höchsten Nöten sein» i Ambrosius Lobwassers rimpsaltare Der Psalter dess Königlichen Propheten Davids 1573 (Bernskiöld 2014, s. 140). Melodin används även till den allmänt kända »Uti din nåd, o Fader blid». I 1886:371 kunde psalmen sjungas med två nyinförda alternativa melodier. I 1943:470 hade man övergått till melodin »Herr Gott, dich loben alle wir», som också härstammade från en fransk rimpsaltare (Sundberg 1950, s. XI). Psalmen utmönstrades 1986.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 Gud, som all wishets källa är Herrens fruktan är vishetens begynnelse enligt Psalt. 111:10; Ordspr. 1:7; se också 2 Tim. 3:15.

    3 ljusets tjenst 1868: »ljusets kall».

    6 Som oss med dina helga bud Will lära, leda all wår tid På lifwets wäg till ewig frid. 1868: »Som oss i dina helga bud På ljusets wägar för all tid Till timlig wälgång, ewig frid.» Ljusets wägar (vägen är upplyst av Guds ord Psalt. 119:105). Lifwets wäg till ewig frid (Psalt. 16:11). Den konkreta timliga välgången i 1868 års version utmönstrades så att strofen 1879 fick ett förandligat innehåll.

    Bibliografi

    Andersson, Håkan, »Naturens Bok och Boken om Vårt Land i historiskt och pedagogiskt perspektiv», Zacharias Topelius, Naturens Bok och Boken om Vårt Land. Helsingfors: SLS 2017.

    Bernskiöld, Hans, »42 Se, Jesus är ett tröstrikt namn», Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, Band 1, Visby: Wessmans 2014, s. 140 f.

    Sundberg, John, Koralbok till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Helsingfors: Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland r.f. 1950.

    Swensk Koral-Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarne i Storfurstendömet Finland, utgifwen af den af andra allmänna finska kyrkomötet 1886 tillsatta Koralkomitén. Stereotyperad normalupplaga, Helsingfors 1889.

    Topelius, Zacharias, »196. Kyrkan och Skolan», Naturens Bok och Boken om Vårt Land. Helsingfors: SLS 2017.

    Faksimil