Oktober

|7||299|

October Månad 1834.

1 1. Oct. Onsdag. På morgonquisten besöktes jag af min kamrat J. Staudinger. Med honom spatserade jag swartklädd ut och besökte Magister Runeberg; der suto wi en stund och anmälte oss till Latinsk ämneskrifning. – Inne hos Remahl. På chemiska Laboratorium, der wi anmälte oss till laborering. Sedan förgäfves att söka Lector Keckman. Med Herr B. till skräddaren Sahlsten den äldre och lät honom taga mått till en ny swart klädning. Sålunda gick hela förm. åt i bara spring och ingenting blef läst. Hos morbror R. besåg jag Das Heller Magazin och Das Pfennig Magazin, twenne mycket intressanta Tyska weckoskrifter, och erhöll löfte att få låna dem. Latin på e. m. flitigt nog. – Inne hos Westling och drack ett glas vin. – Capitainen Strömborg på visit kl. 9. I skymningen hade jag för motions skull företagit en liten promenad. – Harms på säng.

2 2. Oct. Thorsdag. Mulen ruskiger dag. Silius war mitt enda arbete. E: m: på wanliga Thorsdagsmötet hwilket nu hölls i de nya trefliga nationsrummen; der war talrik samling nog och Nationens litterära tidning uplästes; se föröfrigt protokollet. Jag läste Holbergs Ulysses från Ithaca en galen pjes.

3 3. Oct. Fredag. Nu i dag fyller Mathilda sjutton år, skulle denna dag icke vara vigtig för mig? Måtte du blifva så lycklig som jag önskar det!uttolkad chifferskrift – Se föröfrigt härom min chiffer Annotationsbok. Jag hade så när glömt bort. – Jag läste flitigt nog i dag och hann öfver 100 verser i min Auctor. Lector Keckman gjordes oss på förmiddagen helt oförmodadt en visite. Aftonen|198| då jag kom ihog hvilken daguttolkad chifferskrift det war, firade jag som en helgdagsafton och bad Gud för Mathilda och mig,uttolkad chifferskrift se chiffer Annot. – Samma afton afhämtade unga Strömmer sitt paquett. –

4 4. Oct. Lördag. Wackert och mildt wäder. Morbror R: skulle resa tidigt i morgon. Westling och Werfving spisade hos honom. – Meyers uniwersum. – Jag hade köpt päron. – Både på för och eftermiddagen sprang jag mycket att söka sandperlor. En färg fans icke i någon båda. Jag tog miste på gredelint. – Kl. 5 e. m. emottog jag af Morbror till låns Das Heller Magazin och Das Pfennig Magazin. Strax derfefter på Nationsmöte och betalte den dryga Terminsafgiften 6 Rd. 12 ʄ. – Ifrån kl. ½ 7 till kl. 12 om natten skref jag nästan oafbrutet. 5 bref. Deribland ett till Mathilda, jag hade ämnat skrifva chifferoriginal: chiffe uti omslaget kring de blå perlorna, honuttolkad chifferskrift contramanderte dem, och jag ville ej på måfå blottställa henne. –uttolkad chifferskrift

|8||300|

5 5 Oct. Söndag. Morbror R–pff skulle som sagt är nu resa och jag skyndade till honom, försedd med en packe bref från mig och bror A: Essen. Morbror war förargad öfwer en af skräddaren bortskämd rock. Frukost. – Kl. ½ 10 for han. – Till Runeberg med ett Latinskt ämne som jag i förra termin skrifwit; der träffade jag ingen annan än jungfru Anna; en gammal bekant. – Kl. ½ 11 i sällskap med Herr Blank i kyrkan. Pastor Melart predikte rätt bra. En tacksägelse öfver för Commercerådet Lindeberg uplästes som räckte nästan ett helt ark. – Sedan läste jag Harms och hann den till slut. Der stod bland annat: »anse den Söndag för ingen på hwilken du icke warit i kyrkan» och jag beslöt att lägga det på minnet. – Das Heller Magazin på E. m. – S. D.Samma dag kl. 5 hade sångsälskapet i Österbotniska Nation ett sammanträde, och jag, såsom nyligen antecknad deltagare, bivistade detsamma. Stycken upgåfvos till nästa gång. – Jag tillbringade aftonen hemma, såsom wanligt, lugn i min ensamhet, ty Blank war utgången.

6 6. Oct. Måndag. Klockan 8 på en förfrågande upwaktning hos Prof. Sjöström och sedan kl. 9 med otålighet på posten der jag ändteligen hade den glädjen att få ett bref af Mamma. Jag är icke nyfiken, jag gömde det i fickan och skyndade hem. Det war en glad stund helst alla tidningar woro goda. Mitt hem, mitt goda hem som jag alldrig glömmer, står wid sådana tillfällen klart i min själ. – E: m: kl. 2 åter till Sjöström. Det första priwata Collegium hos honom beramades till kl. 2 nästa Fredag. – Med Herr Blank på nationsrummen, der wi afskrefvo Noter; det war en icke så lätt sak att hitta ned igen i mörkret genom de många corridorerna från 3 wåningen. – Sedan till Thejungfrun i hennes nya quarter, och betalte min räkning som redan stigit till 1 Rd. Rgds. – Das Heller Magazin. Vännen August|199| Essen hos mig, jemte F: Alcenius – Inne hos Westling och spelte Forte Piano. – Cubile me solum recipit, unquamne cum aliqua recepturum?språk: latin

7 7 Oct. Tisdag. Jag afhörde Professor Linsén publice, och anmälte mig, i sällskap med Herr Blank till priwat Collegium uti Horatius. På det sättet will jag forcera mig till flit, ty flit har jag af nöden. Annars är det underligt när man betänker tidernas gång: Jag, som en gång såsom skolfuxe stod så långt under Herr Blank, deltager nu i hans studier, under en högre gemensam lärare. Men – 6 vintrar hafva snögat sedan den tiden öfver jorden, skolfuxen har blifvit en civis Academicusspråk: latin, den barnsliga pilten – en halft barnslig, halft tänkande yngling. Men, Gudskelof, under peruken är det ljusnar det mer och mer, under västen klappar ett redligt hjerta. Framtiden skall, om en sådan förunnas mig, utweckla de frön der ligga förborgade: måtte de goda fatta stadig rot, de onda förquäfvas! – Hittils har jag i allmänhet röjt en sluten charakter, och hängt ett förlåt för mitt inre. Nu skall det icke mera wara så: Min själ skall ligga öppen, mitt tal skall wara hjertats språk och upriktighet måttstocken för mitt upförande mot andra. Sanningens ande Heliga sanning, hvile din anda öfver mig!|9||301| S. d.Samma dag kl. 5 e. m. på Nationsmöte. Till klockan 6 företog sig wårt sångsällskap några öfningar, hwari jag som secundist deltog. Nations Inspector, Professor Hällström, bevistade Mötet. 6 nya studenter intogos i Nation. Af de anklagadeoriginal: anklade relegerades 3 stycken hwardera på ett år. – En af mina förra dansskolsskamrater, Bergenklinga, sökte inträde i nation, men fick Nej, för sitt osedliga upförandes skull. Se protocollet. – Jag läste på Svenska Litteraturföreningens tidning om 3 unga läkare som under sista Polska frihetskriget genom många faror och äfwentyr begifvit sig till Warschau för att räcka en hjelpsam hand åt de sårade hjeltarne. Ack, tänkte jag, det hade warit skönt att wara en af dem! – Kl. ½ 9 om aftonen wandrade wi hem igen.original: igen

8 8 Oct. Onsdag. En arbetsam dag, Gudwarelof. Kl. 9 f. m. begaf jag mig till Chemiska Laboratorium och original: och stötte och kokade der ända till kl. ½ 1, då jag och min companjon, Staudinger hade den glädjen att se wårt experiment lyckas. – Chemien är en vigtig wettenskap för mig som tänker blifwa läkare. Om E. m. läste jag tillsammans med Herr Blank en lexa i Horatius och afhörde sedan Professor Linsens privata collegium som hade denna auctor till föremål; wi fingo skratta litet dervid. – Aftonen såg mig som wanligt hemma med pennan i hand; skrifwa är mitt favoritnöje.

9 9 Oct. Thorsdag. På mulen morgon följer herrlig dag, säger Sjöström, och så war det nu in naturaspråk: latin. Längre fram på dagen war vädret rigtigt|200| wårlikt. På f. m. afhörde jag Linsen och Sjöström. E: m: En stund på Laboratorium i sällskap med Staudinger. Sednare mot afton begaf jag mig till Thejungfrun, drack 3 koppar the, och träffade bror Essen i sällskap med F. Alcenius och Lindegren som i morgon far till Åbo för att blifva prestvigd. De beställde ett glas toddy och jag gjorde sällskap. Innan wi gingo, så hwiskade jungfrun i Alcenii öra: »att herrarna wäl kunde gifwa mig en kam till marknadsgåfwa». Wi beslöto att med en sådan icke så särdeles dyrbar present fägna den trefliga gumman och dymedelst skaffa oss god Credit, eller, som det heter, Fides. – – Denna dag är icke förspild: så långt är jag nu, med Guds hjelp, kommen att jag innan kl. 6 om aftonen ej gifver mig ro att wara sysslolös då jag kan göra något.

10 Post Scriptum: det händer ibland att jag minnes allt möjligt strunt och deremot för ögonblicket förgäter vigtigare saker. Länge hade jag wäntat bror Cederman: »ack om han snart wore här; med honom har jag vist en hel packe med bref.» – I dag kl. ½ 9 f. m. inträdde han oförmodadt till mig; jag blef glad och följde honom till hans logis der jag träffade Schale; af honom fick jag ett bref från Hindrik som war rätt kärkommet. Men jag hade väntat en hel packe bref och war nu bedragen i mitt hopp. Jag war så herre öfver mig sjelf att jag ej blef ledsen deröfver, ty jag har slagit mig litet på Stoiska grundsatser.

11 10 Oct: Fredag. Marknad i Helsingfors. Mycket folk wankade af och ann på gatorna och torgen, hälften för att köpa och hälften för att se på marknaden, d. v. s. gapa på hwarandra. Äfven jag företog mig en sådan der gapande wandring, heldst Academien i dag war stängd och man fördenskull icke kunde särdeles uträtta. Men man bör aldrig lemna nyttan alldeles|10||302| ur sigte, tänkte jag och vek i detsamma in till J. Wegelius för att låna några Grekiska böcker. I sällskap med Broder Essen deltog jag i uphandlingen af den kam som i dag skulle föräras thejungfrun. E: m: kl. 2 begaf jag mig till Sjöström för att infinna mig på hans utsatta priwata Collegium, men det war upskjutit och jag hade den ledsamheten att se mig twungen att börja med Homerus, en auctor som är rätt swår för en nybegynnare i profan Grekiska. – S. d.Samma dag aftonen, till thejungfrun i förmodan att träffa bror E., men misstog mig. Jag wandrade hem igen; jag såg sedeförderfvets olyckliga representanter i mängd på gatorna och beklagade i mitt hjerta att Helsingfors, ett ställe der wårt fäderneslands så yttre som inre urverk sättes i gång, skall wara en stor stad. (Jag kommer härvid i hog: »Stockholm är en stor stad». Guds hand ligger kanske derföre tung öfver de wanslägtade Svenskarne!) Prisa will jag lugnet i min stilla boning, tacka will|201| jag det fridsälla lifvet inom mig sjelf, emot hwilket jag föraktar sinnenas rus och det bullrande lefwernet utanföre. Djupt är menniskan fallen då hon sålunda i sin dårskap söker sinnlighet, last och ånger framföre det goda och samwetets heliga frid?

12 11. Lördgag. Andra Marknadsdagen. Köpte pipskaft. Mentschikoff war kommen till staden och för honom sprang man och fjäsade nu. Jag tracterade mig med äppel, såsom marknadsmoror. E: m: Inbetalte Curators Honorarium på nationsrummen. Sedan om aftonen war jag flitig med ett Latinskt Ämne till morgon. –

13 P. S. Äro någonsin penningar wäl anwända, så åär den ringa summa det, hwilken jag i dag utgaf för et ex. af Nya Testamentet. – Det war utmärkt billigt: 1 Rd. Rgs för vackert tryck.

14 12. Oct. Söndag. Jag utmärker denna dag, ty den framstår såsom den bäst en bland bättre anwända Söndagar jag tillbringat i mina dagar. Icke så som skulle den warit fullkomligen såsom en Söndag höfves af mig anwänd, men Gudnås just för det ondas skull som öfverallt framsticker, just derföre synes äfven det lilla goda. Endast den 20 Junii detta år 1834 står högre i min själs Annaler. – Jag bivistade Gudstjensten i sällskap med Herr Blank, och hörde Melart Lange predika. På E: m: läste jag Nya Testamentet, och höjde min själ i bön till Allfadren deruppe. – Att äfven det lilla goda bär sina sköna frukter, det märker jag på hwad jag företager mig; just fördenskull hafwa mina företag under förflutna veckan lyckats så bra, och min arbetslust har stigit. – Men låtom oss återkomma till verlden omkring oss: Klockan 5 samma dag e. m. deltog jag i sångsällskapets öfningar, och tog notis om några nya stycken. I sällskap med fältmarschalken Schwarzberg och Carl Heikell stannade jag der en stund efteråt, afskref noter och musicerade. – Resten af aftonen hemma enligt min wana. Om jag mins rätt, så spelte jag piquet för jemt en månad sedan. Efter en skön dag förunnades mig om natten att i en dröm se Mathilda så lifligt. Andra morgonen gjorde jag af drömmen ett litet poetiskt försök.uttolkad chifferskrift – Ut credidit auctor, nonspråk: latin ganz zu verwerfenspråk: tyska.

|11||303|

15 13 Oct. Måndag. På morgonstunden erhöll jag en liten visite af Carl Essen, han hwilken är beryktad såsom en bland de såkallade pietister; hädanefter will jag upträda som hans och några andras förswarare, ty jag har en god tanke om dem. Han öfverenskom med mig om ett litet extra sångmöte i afton. – På Linséns collegium. E: m: Arbetade jag på Chemiska Laboratorium från 3 till 6. Sedan med bror A. Essen på Nationsrummen der vi secondister sjöngo och repiterade ett nytt stycke. E. spelte sedan|202| ett utmärkt wackert stycke för mig på fiol. – Klockan war hela hopen då wi skildes åt och wandrade hem.

16 P: S: Åter en sak så när glömd. Jag fick med dagens post ett bref af min redlige gode broder Hindrik, jemte ett inneliggande till A: Essen, wår tredje man. Det är nu vist och sant att wi tre utgöra ett rigtigt förbund; öfverensstämmande med hwarandra i det hufvudsakliga af wåra grundsatser och tänkesätt äro vi med hwarandra förenade i fast vänskap och förtroende, och ett sant brödraförbund. Vi förstå hwarandra.

17 14. Oct. Tisdag. Hela denna dag war en ganska werksam och flitig dag, Gudwarelof. På morgonstunden sprang jag till Piponius att låna Grekiskt Lexicon, och sedan till Lector Keckman med de första delarne af pappas Runor. Till i dag kl. 9 f. m. war den Academiska Inscriptionen utlyst och gick äfven för sig; jag hade icke tid att bivista den samma, ty jag beredde mig på mitt första privata Collegium hos Sjöström och understöddes deri af Herr Blank redeligen. – Klockan 2 på e. m. gick jag till min professor och slog mig bra nog ut. – Afskref Staudingers Chemiska papper. Kl. 6 om aftonen gick jag på wårt Nationsmöte, hwilket nu hålles om Tisdagarna. – Dagen för den snart stundande Terminsfesten bestämdes till Nästkommande Fredag. F. Ehrström och A. Essen woro tillställare. Den sistnämnde och jag, underskrifven, utsågos till bjudare af de många icke betalande gäster. – I dag woro Privatisterna, hwaribland Calle Stenroth, Schale, m. fl., på nationsmötet. – Efter mötets slut gick jag i sällskap med bror E. till Östring och sedan till poeten L. Stenbäck af hwilken jag lånte den uniformsfrack hwarmed jag som bjudare skall lysa. – Discussioner om bjudarena skola få taga Issvoschikar på afdeln. räkning eller ej – Derom disputerade jag äfven med Herr Bl.

18 15. Oct. Onsdag. Förmiddagen förflöt, dels under arbete på Chemiska Laboratorium, dels under det jag afhörde en Disputation på Academien, der twenne stora philosopher, Professor Sundwall och Mag. Laurell disputerade. Det war någonting som war wärdt att höra. – På E: m: priwat Collegium hos Linsén. Sedan med Brodren Essen, med Cederman och Theodor Berg ut på mångahanda bestyr, ty wi fyra woro utsedde till bjudare vid Österbotn. Nations snart blifvande Terminsfest. – Till thejungfrun. Himmelens slussar öpnade sig och dess wäder stormade, men wi trotsade owädret och hwilade sedan i skjortärmarne ut hos bror E.

|12||304|

19 16. Thorsdag. Förmiddagen enformigt tillbringad under wanligt arbete. E: m: en mängd kamrater hos mig, så att stolarna i wårt ringa hus ej räckte till (inom parenthes måste jag bekänna att blott 4 sådana vanligen|203| begagnas). Wårt pipförråd befanns äfwen otillräckligt. Wi blossade väldiga rökar, skrattade och graserade. Kl. 6 gingo wi till Nationsrummen der wi inbetalte afgiften för Terminsfesten; jag subscriberade 2 Rd. 24 ʄ Rgds. Till broder August E. en stund.

20 17. Oct. Fredag. Terminsfesten är upskjuten till Söndag. På postchartan uptäckte icke min forskande blick något efterlängtadt löfte om bref från hemmet. – Linsén. Brodren August E. hos mig en stund. – Homeri Ilias och Grekiska grammatikan. Kl. 2 e. m. på privat collegium hos Sjöström; min lycka stod mig bi, ehuru jag ej war så beredd som jag bordt. – Bror Carl Henric Elfving hos mig. Sångmöte på Nationsrummen hwarest vi inöfwade ett stycke för wår fest. – I morgon bitti skola bror E. och underskrifwen bjuda till Terminsfesten.

21 18. Oct. Lördag. Maskerad: Aug. v. E. och underskrifwen hwars namn intet klingande von pryder, uttågade kl. ¾ till 9 på morgonen, utstyrda i full gala, d. v. s. med twåkantig hatt, värja, studentuniform och ktillbörliga kapprockar, för att på en Issvoschik stoltisera på hufwudstadens gator. Jag önskade någon af de hemmawarande skulle ha sett wåra ståtliga figurer som hade all möda i verlden att, genom en comiskt wärdig min som skulle höra till drägten, hålla sina uproriska skrattmuskler i wederbörligt styr. Jag skall öfva på dem min talang i teckningskonsten: så här såg jag ut: A: v: E: den sednare är likligare. Skåda oss nu utan kapprockar: Hå hå ja ja, jag må wäl le! de twå små figurerna äro två syndare som skyllra och taga hatten af. Ehwart wi foro och mötte ryssar: vips gingo de raka som spikar med mössorna vid sidan för oss, och sjelfwa vakten vid korfkitteln (högw poliskammarn) gjorde front för oss, och då brusto vi ut i löje. Det war annars en lustig förnöjelse att se hwilka under den twåkantiga hatten gjorde och wara såder faseligen fjäsad; men allting har en öfvergång, så gick det och med wår härlighet: sedan bjudningen war lyckligen uträttad lemnade wi wåra hattar åt ägaren igen och gingo ut genom hans port lika obetydliga som wi dit ingått: i detsamma war och wår trollmagt förbi, ingen menniska lyfte nu mössan af, ingen kunde, om ock begåfvad med huru goda ögon som heldst, i oss se annat än twenne obemärkta studenter. Sic transit gloria mundi!språk: latin – Ännu gjorde vi dock, i sällskap med de twenne andra bjudarne, Cedeman och Th. Berg, spektakel hos O. M. Hohenthal, en beryktad militärisk – Theologiæ studiosusspråk: latin.|13||305| E: m: på Professor Linsens priwata collegium. Ännu kunde wi skratta åt förmiddagen, ockh kommo bland annat ihog huru Prof. Sjöström war munter och sade: »hå,original: ”hå,” herrarna äro|204| ju putsade som rigtiga cawaljerer»! – Något arbete blef sedermera icke på e. m. uträttadt; jag skref i denna min trefliga dagbok, min ungdoms rika annaler. Nulla dies sine lineaspråk: latin, sade min godae pappa.

22 19. Oct. Söndag. Böndag. I kyrkan med Herr Bl. Chrons predikade rätt bra; bland annat sade han: »medan i wårt grannrike tusende af wåra likar fallit offer för en härjande farsot, hafwa blott genom en något förökad dödlighet blifvit varnade, medan i andra länder naturhändelser åstadkommit olyckor och årsvexten slagit felt, hafve wi warit förskonade och glädjas oss åt en för medelmåttig skörd; – skulle wi ej lofva Gud för detta och för all den glädje han under året skänkt oss.» (Jag kom dervid ihog min glada sommar). – Jag hade åter det nöjet, om jag så törs säga, att se en nattwardsgång: jag såg tårar i ädla mognade mäns ögon så väl som den känsliga quinnans; jag såg äfven en huld quinlig ängel se med samma rörelse derpå som om hon sjelf deltoge. – Mannens fasta själ behöfwer en storm för att upröras då deremot äfven den mindsta fläkt sätter den milda quinnans känsliga hjertas spegel uti dallring. Jag menar icke dessa fåfänga fruntimmer som gå i kyrkan för att lysa eller för att med förströdda tankar afhöra en predikan, jag menar dessa rena själar, dessa quinlighetens idealer, dessa Guds och menniskors hulda väninnor, som försköna jorden och förutan hwilka känslan, af brist på näring, skulle slockna i manliga bröst; – ack! hvarföre äro de så sällsynta i stora städer?

23 S. D.Samma dag E. m. kl. 5 begaf jag mig till Terminsfesten på Nationsrummen. Sångsällsk. inöfwade L: Stenbäcks sång. Kl. 6 samlades gäster och subscribenter; August E. war andre tillställarn. De bjudne Academicispråk: latin ankommo, Rectors skål dracks. Sedan en skål för broderligt samband mellan hela corpsen, adresserad till de närvar. representanter af andra nationer. Nu afsjöngs Stenbäcks sköna brödrasång. Mag. Ahlstubbe upläste en afhandling om »wår oförgätelige Porthan», en man hwars minne gör Finland stolt och wäcker håg för det ädla i dess ynglingars bröst. Wälsignadt ware detta den ädle redlige mannens minne, hans som upofrade hela sitt lif och sin förmögenhet för Academiens bästa! – Nu framburos punschbrickorna och kling kling let det öfver hela salen. Hurra för brödraglädjen!|14||306| Nu följde skålar och granna tal utan all ända. Bland de förra förtjenar en som Mag. Snellman proponerade att omnämnas: den war för De hemmawarande och ännu alldrig dracks någon skål med lifligare deltagande; Lefwe! Lefwe! Lefwe de älskade hemmawarande! – Det war ej en skål som conweniensen förestafwade, det war wåra hjertans ingifvelse; och jag wet vist, många funnos hwilka|205| tänkte såsom jag tänkte. – Nu afsjöngs äfven Snellmans sång: »Vind som far hän till Nord, helsning bär till älskad jord».original: . – Runeberg hurrades up och sångsällskapet afsjöng »swanen.» – Kl. ½ 12 fick man smörgåsar och buljon. Uti en ring midt på golfwet suto en mängd sångare och sjöngo. Kl. 1. war det slut. Några gubbar hwilka hade fått mer än ärligt war i hufvudet bullrade wäl något men dermed war ingen fara. Jag war tillfredsställd och nöjd med min afton.

24 20. Måndag. På morgonstunden p–ie. Linsens Collegium. Om E. m. försummade jag Laboratorium och läste i dess ställe Ilias. På posten hade jag bref af min goda Mamma, med goda underrättelser nog. Men få se hur det går med morfar. Förklaring öfver hwad Harald angick. – Alla mådde bra om jag undantager Mormor Wacklin som war skraler. Det war bra roligt. – Om aftonen badade Herr Bl. och jag i snygg bastu på Ulrikasborg hwilket bekom rätt wäl.

25 21. Tisdag. Jag hade brottom till Sjöströms priwata Collegium. Iwar Thuneberg läser åter här på f. m. – Kl. 2–3 hos Sjöström, hwars collegium börjades med hwarjehanda roliga berättelser om lindansare och taskspelare; twå lustiga anecdoter lade jag på minnet. Det kan förarga mig att man ej skall kunna låta bli att wara litet rädd då man så läser up för gubben; det wore wäl necken om jag ej skall kunna regera souverain öfver mig sjelf! – Klockan 6 på Nationsmöte, och afhörde der den intressanta weckotidningen äfvensom en discours »Om Bellmans sånger äro skadliga för moraliteten eller ej?» – »För de rena är allting rent», swarades, – en himmelsk sanning. I dag war det som wi badade, i sällskap med Lindfors och Ehrström, det kommer jag nu ihog.

26 22. Onsdag. F: m. hastig wisite på Laboratorium. I sällskap med Herr B. på Museum der jag besåg den Insekterna, en intressant följe, den rika Naturens lekwerk.|15||307| S. d.Samma dag E. m. på Linsens priwata Collegium. Här fick jag i dag läsa up och gjorde det inför fullt auditorium, alldeles fri från den der dumma paniska rädslan. Studerade sedan wår gode fader Homerus.

27 23. Thorsdag. Nu följer gudwarelof 3 rätt flitiga dar efter hwarannan: – En sorgelig underrättelse: Nils Werfving, wår redlige Ny Carlebybo, har i förtid nedstigit i grafwen. Han hade i går en wecka sedan insjuknat och dukade snart under för en farlig inflammation i magen och ett betydligare blodkärl som brustit. Ännu sista Fredags war jag hos honom. – Han umgick med oss, war min landsman och en bra karl, så att det gjorde vist intryck på mig. – Sof i ro, du tidigt fallne, frid öfver ditt stoft!

28 Wanliga Collegier på f. m. – Nästan hela eftermiddagen 3–6 war jag på Chemiska Laboratorium och klottade, bultade och kokade så att det|206| stod herrliga till. – Det är lustigt ändå här i werlden: will man vinna lagerkransen så får man ej sky att steka sig för eld, bränna sina tassar och diska smutsiga glas. o. s. v. – Wi hafwe med alla elementerna att beställa. – Efter slika arbeten fick manjag nu wederquicka mig med sång på nationsrummen, och sedan hos thejungfrun. – Om aftonen skref jag till Mamma, och sa afskref åt henne Snellmans sång: »Vind som far» & cet. – 7 timmars arbete.

29 24. Fredag. Inlemnade på posten bref till Mamma. Flitig med Grekiskan. – E. m. 2–3 hos Sjöström. Sedan läste jag Horatius. Gud ware tack att jag nu har sådan hjertans lust att läsa; det är bra roligt och tillfredsställande. 7 timmars arbete. P: S: en anmärkning som jag länge gjort: jag tror på alware att ingen annan än jag sjelf, icke ens mina närmaste känna mig rätt; dertill har min förbehållsamhet warit skull. – »Hwad är det då som de icke känna?» – De känna icke min lågande själ, de dömma efter utseendet, att mitt inre är föga eldfängdt; det har jag ofta hört och af den föga passionerade ytan kan man ej annat wänta. Men innanföre lågar det ibland och det rätt dugtigt. Jag tror att om ej min fantasie förslappats i Fasters bibliothek i Uleåborg så hade den blifvit farlig för mig sjelf ty fantasien är känslansornas moder. – Jag är ingen hycklare, men ännu ej har någon, som jag tror, sett alltid igenom mig. Det war derföre som jag sade till Rosalie L. på Alörn: »lugnt watten är djupt, men i djupt watten gå stora fiskar». – Jag fruktar att jag blef missförstådd. – (min envishet är ofta en häftig inre motvilja men anses icke som sådan).

30 25. Lördag. En stund på Laboratorium. Jag skref till Farbror G. i Uleåborg. – Nu börja wi wänta Morbror R–pff och Moster och Jeana Backman – E. m. på Linsens priwata Collegium. Aftonen tillbragte jag med att skrifva Latinskt ämne. – Åter en flitig dag och Gud ske lof en bra tillbringad vecka slut.

|16||308|

31 26 Oct. Söndag. Inlemnade Latinskt ämne till Runeberg. Kl. nära 11 i kyrkan och afhörde der Melart och huru han predikade som en ärlig arbetare i Herrans wingård. – De wäntade ännu ej komna. – – E: m: Bror A: Essen och en annan kamrat Rahm hos mig. Just då wi i all maklighet rökte wår pipa så inträdde hit wår gamle bekante, hedersmannen Leutnant Robsahm, le maitre de languespråk: franska; han rökte ur min lilla snugga. Kl. 5 att sjunga på nationsrummen. – Nowemberquällen af Böttiger, musiken af Ehrström. Sednare på aftonen satt jag hemma och skref, såsom wanligt, det är min trefnad.

|207|

32 27. Oct. Måndag. Hopsan, up till arbet!, larmade den nya veckan i det den gläntade på dörrn. »Nå nå mein freundspråk: tyska, klockan är bara 6 ännu». Den war 7 och jag up med en fart. Linsen, som wanligt. Kl. 12–1 började jag åter fäkta för Lector Otta, en den roligaste lection. Men det kostade på, så att jag, andra gången jag war fram, war högst trött och swettig och hade i flere dar efteråt det nöjet att halta på högra benet för en senas skull som war sträckt. – Om då de resande engång wille komma! – På Chemiska Laboratorium och derifrån fördes jag af Staudinger i släptåg till thejungfrun. – Om aftonen skref jag sedan ett Svenskt Ämne: »Bör man följa strömmen åt»? – Dagböcker och Journaler i öfverflöd lågo kring mig.

33 28. Oct. Tisdag. En glad dag. Förmidd. ganska wanliga sysselsättningar. E: m: Deribland war mina lectioner i den sköna ridderliga fäktkonsten. E. m. Konstmakaren Wehle ställer i afton till ett grant fyrwerkeri. Klockan nära 6 fick jag bud att komma till R–pffs, ty fruntimmerna woro komna; rätt glad skyndade jag dit, hörde gamla nyheter, drack the och hörde musik och åt afton. Jag spår att Jeana Backman gör det rigtigt trefligt hos dem. Morbror hade lemnat dem och farit till Heinola.

34 29 Oct. Onsdag. På morgonquisten besöktes jag af Ticklen och Michael Callën, fordom Kallila, en lustig sälle. Sedan brodren August E. I sällskap med denne sistnämde vännen spisade jag Nätingar hwarmed wårt hushåll blifvit af min omtänksamma Mamma rekryteradt. – Noter till Vindarnes chor. Att fäkta publice för Otta en stund. – Middagen war treflig för mig – E. m. på Bokauction der jag ropte in: »Le philosophe amoureux» för 15 kopek!; Hemma den öfriga deln af aftonen. –

|17||309|

35 30 Oct. Thorsdag. Bedröflig dag. Så omwexla glädje och sorg lugn och oro i menniskohjertan. Kl. 9 om morgonen kom postiljonen Sahlberg såsom expres ifrån Ny Carleby med underrättelse Att Morfar sedan i Söndags ej mer war i wår krets. Sof i frid, gamle man, ädle anförvandt, som dock många sakna; Guds nåd med din själ! – Nu måste wäl Moster få weta af det, men huru, då Baron är borta? Efter en rätt ledsam willrådighet beslöts att wänta till dess Morbror i Söndag wore kommen. – Bref af Mamma och Albert D: – – Om middagen låg den tyunga hemligheten som en sten på mitt hjerta, då jag såg de andra glada. – – Äfwen arbetslusten förswann, nedtryckt af det otrefliga i min ställning. Om aftonen war jag hos Moster i sällskap med Herr Blank, och fruntimmerna woro muntra och goda och glada så att det gjorde mig rigtigt ondt, då jag tänkte hwad werkan nyheten innan kort måste göra. Det hade warit|208| en rätt treflig afton annars. Promenad till Nationsrummen förgäfwes. Wi drucko the, hörde musik och spisade quällsward hos Moster och kommo kl. ½ 11 hem.

36 31 Oct. Fredag. En ledsam dag på hwilken jag föga uträttade. Köpte Noter. Tyst och alfwarsam om middagen. Försummade mitt priwata Collegium i Grekiskan. Om aftonen bivistade jag ett Disputationsmöte och roade mig åt huru Philosopherna käbblade. Detta föreföll på wåra Nationsrum och sedan skrattade wi åt ett efterspel neml: den stackars Möller som dansade Masurka med bror August Essen. – Bergenklinga lära wi ändå twingas att emottaga. Hemma försöktes hwarjehanda hårklyfverier, för att bevisa orimligheter. Så är nu October slut. Den har ej förswunnit utan spår och frugter.