November

November 1835.

1 1. Första November. Söndag. Det är godt att en månad begynner med Söndag. – Den bästa invigning för många saker är en stund i Guds hus. Derföre, när jag första gången bär ett nytt klädesplagg, går jag gerna dermed i kyrkan. –

2 Dagen war klar och kall. Marken frusen, glest snöbeklädd. – I kyrkan; afhörde Neuman. Hos Lithéns en liten visit. Tracterad med gelee des pommesspråk: franska. – Förra drängarna, Jacob, Eric, Johan, gingo bort. Den förste med tårar ty han hade tjent på Kudnis 5 år.

3 S. d.Samma dag e. m. Åtskilliga kamrater hos mig, Schale, Logren, Thure et Janne Lewelius, Cederman, Axel Salin, Svante Svahn. – The och pipor. – Thoddy har jag aflagt, äfwen att bjuda kamraterna. –

4 Kort. Trädkarl wid ett bord. Myllymaths m. m. vid ett annat. – Herrarna gingo tidigt. – Promenad i det sköna månskenet på storbron och annars omkring. – Cederman ursäkt ang. penningeaffairer.

5 I det glänsande månskenet bildade den nästan bläckswarta strömmen en skarp contrast med sina snösådda stränder. –

6 2. Nov. Måndag. Grekiska, 50 verser. – Kallt och klart. Visit af Albert Dyhr, rödbrusig och munter. – Visit hos Lithéns emot aftonen. – Läste högt för sällskapet en ny roman Algier och Paris af Rellstab. – Den är mycket omtyckt af damerna och jag låter gerna folk behålla sin goda tanke om någon sak eller person, så länge som möjligt. Enligt mitt, visserligen icke critiska, omdöme, höjer sig denna roman alldeles icke öfwer hopen af det slags litteratur som Svenska Litter.fören.:s tidning så träffande kallar Fabriks Romaner. – Bokens enda förtjenst är dess historiska del; men denna är icke författarens, hwilken dessutom efter omständigheterna inklämt sakernas åsigt. – – Föröfrigt ett rätt wanligt arbete, utan spår till originalité eller skapande fantasie. –

7 3. Tisdag. Klart och kallt. Ån hade lagt is. Dess yta som redan i går på några ställen war öfverdragen med en tunn skorpa visade i dag en fast spegelblank bana. 9 graders köld.

8 Latin. Hemma. Mamsell Sahlbohm på visit. – Occuperad vid bläckhornet.

9 4. Onsdag. Thermometern wid fryspunkten. – Latin, 5 timmar. – E. m. Promenad i månskenet med Mamma och syster. Mötte wid hängbron flickorna Lithén, Calamnius, m. fl. – Spatserade med dem söderut ett långt stycke. – Fruntimmerna skrämda af fyllhundars oljud gingo in på en åker. – Berättelser om drömmar. För mig slår sällan en dröm in. – I|339| drömmen blåser fantasien såpbublor och låter i dem förvirrade bilder af verkligheten spegla sig. –

10 5. Thorsdag. 100 verser uti 10 Iliaden. –

11 Annalena som snart lemnar oss, komma wi mycket att sakna. I synnerhet hennes wälvilja mot oss som upwäxt under hennes ögon. Nu war hon bekymrad för skrinnisen att jag ej der skulle komma i olycka. –

12 E. m. hos Lithéns; en märkwärdig magnet, rakt i söder! – Converserade och skrattade i sällskap med fru Synnerberg den yngre. – Sednare: följde hem Mamma från Turdins. Spatserat med Tante Emelie och Sophie Backman. Den sednare skrek åt ett väsnande sällskap af stadens jungfruskap: Mindre örlockar herr commissarie! Promenad till Juthbacka i stort sällskap. – Talt med Josephine C. – wettig flicka. – Albert mulen – oklokt upförande. Mathilda söker på allt vis göra honom god igen. Flickan är godsint af naturen. –

13 6 Fredag. Klart och kallt. Skrinnat på ån, på blank is. Den brakade mycket och gungade. – E. m. – Flickorna L. på Kudnis. – Wi suto i inre kammarn. – Spisade grynkorf. – Musicerade med Mathilda som spelar några stycken. – Albert kom efter flickorna.

14 S. d.Samma dag Tracasseri med en af nya drängarne som inte wille komma i tjenst. Genom att Mamma ej gaf efter skrämdes han att ångra sig. Twå nya drängar Johan och Jacob. –

15 7. Lördag. Klart. Skrinnade på f. m. – Kl. 4 e. m. skrinnade till staden – träffade på isen en hel skara hwaribland Svante Svahn, som plumpat litet. – Hos Lithéns. Skrämd bakom dörren. – »Om du viste hur du är wälkommen!» – Jag tror det, och derför är jag ochså här en hwardagsgäst. – Läste Algier och Paris. – »Formera mig en penna, sade moster L.» – »Kan du det?» frågade flickorna. Det förtröt mig litet; pennan blef bra. – Det är för liten tanke om en sådan skrifkluddares förmåga. – Sed sic in pluribus.språk: latin –

16 Sophie kom efter mig och Mamma. – Åkte hem. –

17 8. Nov. Söndag. Konungen af November, (som jag förmodar). Wäderleken war något kall men i öfrigt icke ogynnsam. – Afhörde den unge predikanten Schale; röjde säker tackt och fast hållning i sitt ämne ehuru man såväl i utarbetandet som i declamationen igenkände en nybörjares bemödanden att göra sig förtrolig medoriginal: mede talarekonsten. – Han är särdeles omtyckt af wårt publikum, som gerna hyllar hwem heldst som icke affecterar Neumans predikostyl etcet. –

18 Besök hos Lithens efter Gudstjensten; afsigten egenteligen den att jag wille anhålla om en dans med flickorna. – Trådkonster.

19 I dag var Thilda justoriginal: junt söt och vacker. Din narr! är hon det icke altid? Ja vist, men i dag klädde henne de uplagda lockarna och den vackra gula klädningen så mycket.uttolkad chifferskrift

20 S. d.Samma dag kl. ½ 7 e. m. På första klubbdansen i Gustaf Turdins norra gård. – Här några ord om denna Nöjenas förstling:

21 Societén war talrik och elegant. Endast få saknades; deribland Kerrmans, M:me Juth, En del af Fonseliuses och några andra. De större husen foro till följande antal oppe. Lithens 6, Turdins 2, Hammarins 5 (bokh.), Stenrothens 6 (med ungherr.), Bergers 3, Calamniuses 4, I. Lindquistens 3, P. Lybeck 4 (bokh.) Backmans 2, Lundmarks 3, Sundiuses 3, Nordquistens 3, Kudnisbor 3, o. s. v. utgörande en tämmeligen talrik församling.

22 På cawaljerer war ingen brist; studenter, unga sjömän, nyinstallerade bokhållare utgjorde mängden. – Men hwad som isynnerhet utmärkte denna dans framför de andra war den jemna fördelning af dans som belopp sig på fruntimmerna, så att ingen war dame de premierespråk: franska, ingen satt förmycket.oläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande Dans ordningen war följande:

23 Dessutom dansade jag en quadrille med fru Nordberg, då det war mycket trångt. Sällskapet åtskildes kl. ½ 2 om natten.

24 Detta war alltså wår dans, hwilken, om jag undantager den förskräckelse som intog damerna hwarje gång Otto Snellman drog på sig wantarna, icke stördes af någon obehaglig händelse. – Alla syntes ganska roade; dock tror jag nöjet kan drifwas högre. – Dansen war rolig, det är sant, men, åtminstone i mina ögon, saknade den detta intagande behag som länge efteråt quarlemnar en dunkel känsla af längtan och saknad. –

Ser du gosse! men nej se ej dit, se ej dit!

der dansar en flicka så röd och så hwit.

hennes kind är så warm, hennes hjerta slår,

hennes öga, det blåa, i lågor står.

Se ej dit, se ej dit; du fördrar ej den blick

som så klar från de himmelska stjernor gick. –

Gå ej dit, bjud till wals ej den tjuserskan opp.

Slå ej armen kring lif på den fagra knopp.

Akta; walsen är falsk! dansar hjertan bort

dansar anden ur folk, och dess fröjd men dess yra är kort. –

Stå! – Se hufwudet svindlar, men nej, nej, nej,

under känslornas stormvind han hörer mig ej. –

rusar bort såsom stormen när, dubbelt yr

då han träffar en wådeld, han unnan flyr. –

Så, nu stå de! men bort! skynda bort, bort, bort!

Än en blick! – Arma gosse, din njutning är kort,

men din längtan så lång, skynda bort, bort, bort!

26 9. Måndag. Dagen efter en dans är wanligen rätt tråkig, och så gick det äfwen i dag. – Att sätta sig ned med något bestämdt arbete wille ej rätt lyckas. – Det enda jag i dag uträttade war borstandet af mina kläder och några rader i Dagboken. –

27 Wår nya jungfru, Caisa Nyman, är nu kommen. Mamma hoppas blifwa nöjd med henne. –

28 F: m: kl. 10 kom Isak Svahn ut, och satt hos mig och rökte en pipa. – Wi talte mycket ogeneradt, ty jag bjuder alltid till att stämma tonen såsom den andre angifver den. – Han nämnde om en disquesvårtyttt, som sednare på aftonen förefallit mellan herrarna på klubben. Orsaken war att några af herrarna stött sig wid att Axel Salin fått inträde på klubben. Saken war ganska opasslig att wäcka fråga, synnerligen för Lundmarks skull som skref Axels namn på subscriptions listan. – Spatserade med Isak Svahn några slag på storbron. – Jag skämdes smått att gå bredwid den långe gentile mannen, men jag mindes att allt högt är icke stort, – och skrattade. –

29 Wisite af Logren, hwilken medförde en nyummer af de stora Ephemerer wi tillsammans redigera. – Rökte några pipor. – Kl. 7 till staden.|28| Visiten war ämnad till Calamniuses, men torkade in. – Skildes wid Logren som wille ha mig med sig. Men denna gången tjente all hans wältalighet till ingenting. – Visite hos Lithens.

30 Flickorna och Albert suto tysta i förmaket som war mörkt. – Disharmonie, såsom mest händer, af ett förfluget ord. – Det synes som måste|342| örat ibland såras af en disharmonisk ton, för att kunna fullare njuta de rena accorderna. – Ware dermed hur det will; – jag förbigår gerna dessa i det hela obetydliga molnfläckar på morgonhimmeln. Jag hoppas de, lika de skyar hwilka morgonrodnaden för stänker med guld, endast skola tjena till af att förhöja morgonens prakt. –

31 Reflecion: De flesta sorger och missöden disharmonier menniskor emellan – jag talar i stort och icke om föregående småsak – upkomma af deras egna fel och passioner. – Man må tillräkna slumpen (som endast finnes i ordet) en del deri; man forske i grunden och grunden skall befinnas wara hos henne sjelf. – Således om menskjan wore felfri, skulle wäl hennes lefnad wara sorgfri? – Nej, ty hon förblefwe ändå alltid menniska. – Wore hon ock ren och god som en engel, hon wore ändå icke lycklig som en engel. Icke för yttre orsakers skull, såsom t. ex. sjukdomar och döden, – men för hennes egen inre naturs skull, hwilken äfwen i den renaste barm måste göra sina rättigheter på mensklig swaghet gällande. – Ty om en tiggare som funnit en skatt, förblir likwäl tiggare så länge han skyler sig i lumpor. – Eller om han ingen skatt funnit, men afkastar sina lumpor stående naken såsom han föddes, och säger: »se,!original: se,! Tiggaren kastade jag af på samma gång som trasorna» – hwem tror honom? Fördenskull om en engel och en menniska bytte med hwarandra, så att engelens själ lefde i menniskoklädnad på jorden och menniskans själ oförbättrad iklädde sig engelens omgifning i andeverlden: de skulle ingendera wara hwarken det ena eller det andra fullkomligt. – Ty allt är skapadt för den krets hwari det werkar, och menniskan är med alla sina andeliga lyten jemtopp sådan hon i denna verlden kan och måste wara på den jord der hon är inbyggare.

32 Efter denna höglärda utflygt återwänder jag till mitt lilla hwardags lif igen. –

33 10. Tisdag. I dag gick Anna bort. Det war påkostande å ömse sidor; vist icke underligt, ty hon hade ju tjent i vårt hus troget och ärligt i 20 år, och under de sednare åren mera behandlats som hörande till huset än som tjenande deri. Hon hade ju delat med oss sorger och glädje de långa åren under pappas sjukdom och hjelpt af godt hjerta|29| hjelpt Mamma att bära månget tungt beswär; hon hade ju hyllat Sophie och mig ändaoriginal: ändra från waggan och hållit så mycket af oss: Äfven i öfrigt war hon mycket mån om husets bästa och såg i allt omtänksam. – Nu hade hon hunnit sina 40 år och war hade ofta sina krämpor. Derföre måste hon sätta sig i ro. – Hon gick härifrån med ungef: 100 Rd. B:cos Capital, Men dessutom en mängd effecter|343| wärda dubbelt så mycket. – Nu wid afskedet skänkte henne Sophie 2 theskedar och jag en silfversked till åminnelse. Hon gick således, med tårar bort. – Kom likwäl tillbaka att äta middag. –

34 Dagen war ledsamt ty wi saknade Anna. –

35 På aftonen spatserte wi ut till Anna, woro mycket wälkommna och suto hos henne ett par timmar. Hon har en nätt kammare och snygga möbler. – Hon sade sig ha mycket ledsamt.

36 Derifrån ytterligare spatserfärd. (Mamma, Sophie, och jag) Då wi kommo utanför Lithéns började Sophie och jag frysa. Wi gingo alltså dit in, suto der en momang och fingo sedermera husets damer att följa oss i det wackra blida wädret. – De suto ett ögonblick inne på Kudnis och sade sig sakna Anna. –

37 Om gåriga dissonancen. – Jag war rigtigt ond, sade Thilda. – – Lycka att detta missnöje sällan lefwer till andra morgonen. –

38 11. Onsdag. Klar wacker dag, med solsken. – Läste Grekiska. Hos Lithéns klockan 5 e. m. – Träffade hos Albert en Finne från grannskapet som sade sig ha sjungit för pappa. Han tycktes behålla en quarlefwa af den gamla Runopoësien, sade sig kunna trolla och mumlade för oss några beswärjelser. – Albert trodde halfwex. – Inne hos damerna. Läste Algier och Paris. – Spelte Lång durak med fruarna och Mathilda. – Rosalie hade gått för att träffa Mamsellerna Withander. »Zachris och jag ha altid kommit bra öfverens, sade Thilda, är det inte sant, vi ska ochså hädanefter göra det.»uttolkad chifferskrift

39 – Wackert månsken på hemwägen; alldeles ett wäder för en sådan romantisk narr som jag. –

40 12. Thorsdag. Studerade Grekiska et.cet.

41 S. d.Samma dag Gick Stina bort. Stina Sigfrids hade tjent i wårt hus i femton år troget och ärligt. – Wan att wårda husets e bohag såsom sitt eget, war hon i allt betänkt på husets bästa. Wår ladugård hade hon hel och hållen upammat. – Hon hade vist sina oseder, men dem glömmer man gerna i afskedets stund och wi sakna henne i mycket. – Hon skildes under högljudd gråt och gick från gården med dels utlånt, dels innestående Contant capital 110 Rd. sedan hon under sin tjenst hos oss dessutom byggt sig stuga och densamma inredt. Om aftonen gjorde Mamma, Sophie och jag besök i hennes lilla stuga. Den war putsad och grann; Stina war wist deröfwer mera förnöjd än mången med stort hus. – Anna Lena satt hos henne. Denna följde oss hem och spisade afton på Kudnis. –

42 13. Fredag. Blidare wäderlek. – Lät updraga wår båt. E. m. besök af Tante Emelie Turdin, som satt hos mamma hela e. m. – Rykte om Runkinas hemkomst, hwilket icke bekräftat sig. – Arbetat bra; ja så att jag war half confus, hvilket låter mycket pretentiöst i en tid då alla »göra ingenting». –

43 14. Lördag. Tung i hufwudet och confus. – Erhöll från Blanken en stor packa med beställda böcker, Läsebibliothek etcet. – För min räkning 4 häften Svenska Classiker. – Gustaf den 3:djes arbeten. – E. m. Aflemnade böcker hos Hammarins. – Visite hos Lithéns. Läste Algier och paris. – Rolig afton. –

44 15. Söndag. – Stark storm med snöyr. Afhörde Fonselius och gjorde en kort visit hos Lithéns. – E. m. Bjuden till morbror G. Turdin på thoddy. – Jag tänkte Hindrik skulle wara hemkommen, men orätt. – Hos Turdins war ett sällskap af circa 20 herrar, omkring thoddy glasen. Refuserade flere inviter att brygga i. – Conwersation med Doktor Frosterus i hwarjehanda Academiska ämnen.

45 16. Måndag. Skref till Blanken. Snöfall. Kl. 3 e. m. kommo twå snöiga gestalter i tåget. – Hwem? – Åh sjelfwa min synnerligen gode wän Hindrik von Backenstein, nyss hemkommen från sin äfwentyrliga färd. – Det war en munter pojke som hade mycket roligt att berätta. – De dröjde blott några minuter och jag åkte sedan på visite till Lundmark. – Mamma och syster woro der förut. – Spelte kort med flickorna på Juthbacka. – Gesellige leute, diese Lundmarks.språk: tyska –

46 17. Tisdag. Ypperligt slädföre. – Åkte med Sophie omkring några slag för att probera föret. – Visite hos Lithéns, der jag träffade Janne Lalin. – Withanders fruntimmer från Wasa der på visit. – Besåg några gentila gravyrer, vuer från staden Pisa. – – Visit med A. Dyhr och J. Lalin hos Sophie Backmanoriginal: Backan som nu bebor en liten treflig kammare hos Forsens. –

47 Wisite hos bror Hindrik; beskrifning om hans sällskap på paqueten, och om gamla moster med thewattens ögonen. –

48 Ytterligare hos Lithens. – Följd på hemwägen af unga herrskapet. –

49 18. Onsdag. – Snöfall. Flitigt arbetadt med Ilias. – Åkte Sophie till Lindquists. Om quällen besök hos Mamma af M:lle Sahlbohm. –

50 19. Thorsdag. Thermometern wisade 16 grader under noll. – Latin. Utfart med Mamma till Åminne och visit i begge torpstugorna. Nya torparen, Joh. Forsberg, synes wara en duglig unger man. E. m. Visite hos Lithens. – Läste Algier och Paris. – Spelte med Mathilda på knappnålar. – Rolig quäll. –

51 Det gifves några få menniskor hvilkas blickaroriginal: blilkar hafva en underbar magt. Bland dem tyckeroriginal: tycmer jag Mathilda är. – Om det är af ensidighet vet jag icke. Det vet jag blott att de tända. –uttolkad chifferskrift

52 20. Fredag. Blidare wäderlek. – Latin. – Musicerade. –

53 E. m. Besök af Herrskapet Olson, fru och dotter. Den sednare war munter och ogenerad; sjöng med accompagnement af piano. – – Fölgde den unga damen hem till deras grind, och lofvade en visite.

54 21. Lördag. Yrwäder med ymnig snö. –

55 Studerat latin och läst tills jag kallades till den tidiga soupén. – Hemma. – Läst på tidningarne: »Jag är moder åt min far och min syster är min mor Min fader är min son och jag är moder åt min mor. Min syster är min mors moster och jag är mormor åt min bror.» –

56 22. Söndag. Åkte med Mamma i kyrkan och afhörde Neuman. –

57 – E. m. Visite af Kerrmans. De voro ej rätt till humeurs, Lovise isynnerhet. – Sedermera Turdins och Fruarne från Lithéns. Flickorna hade förhinder. – Morbror Lithén och Kerrman gjorde oss den äran; jag bjöd till att entretenera gamla Herrarna så godt jag kunde. – Hindrik talte om Aftonbladet i Stockholm. – Ephemerer, de nya nemligen upvistes och lästes med bifall. – Morbror L. spådde blida. –

58 23. Måndag. Yrwäder. Åkte Sophie och hennes kamrat E. Lindquist till Juthbacka, samt transporterade derifrån M:lle Ottelin. – E. m. – Nolens volensspråk: latin genom Albert D:s försorg inne hos Lithens. – Stötte der på Demoisellerna Fonselius, alla tre. – Spådomar i kort. – Collander war särdeles road. – Halft uttaladt löfte af Mathilda om en veckas sejour hos oss under julbrådskan. –

59 24. Tisdag. 15 graders köld. – Sophie Backman hos oss hela dagen. – Besök af Isak Swahn och Doktor Frosterus hkenhvilken besåg några af pappas instrumenter.

60 Grekiska till kl. 8 om aft. 218 verser i XI Rhapsodien af Ilias. –

61 25. Onsdag. Åkte Sophie till Juthbacka. – Blida. – Latin. E. m. Visit af Bergers samteliga, samt sednare af Lithéns, Tante Emelie T. och flickorna Calamnius. – Ett muntert sällskap. – Tal med Josephine C. om karlarnas beständighet. Hon sade mig ett exempel derpå. – Raljeri med T:a om sista droppen i ett bischoffsglas. Jag skulle nemligen alldeles inte få weta hwad betydelse det medförde att dricka ut sista droppen ur en annans glas. Det wille Johanna C. säga mig men blef alldeles nedtystad.

62 26. Thorsdag. – Blida. – – Latin. –

63 S. d.Samma dag Misslyckad visite, d. v. s. den mötte förhinder. Studerade Stjern|346|hjelms arbeten. En man med snille för sin tid! – Män En Finne grälade på Ryssen: mänä pois, sine perkelä Judas!språk: finska

64 27. Fredag. – Dimma. – Latin.

65 E. m. hos Lithens. Läste Algier och Paris. Flickorna woro roade. Critik öfwer stora Ephemerena, men af mig wäl uptagen, ty den war rätt skäliger. –

66 28. Lördag. Dimma. – Latin.

67 Kort wisite hos Hindrik och hos Lithéns, för att följa Sophie. – Hindrik stänger in sig nu igen; mig skulle just undra hwad pojken fattas! –

68 Mäster skräddar Simon, en suput, i arbete hos oss. –

69 29. Nov. 1835. Söndag. Kallare wäderlek. Okyrka. –

70 Uptåg af Backenstein och Pepparheim som kommo hit farandes med lögner. –

S. d.Samma dag Bal Parée i NyCarleby.

71 Societén sammanträdde kl. 7, temmligen talrik och lysande, hos Turdins. Denna gång war eccläreringen mera elegant än förra gången och salen erbjöd en wärmande anblick. Visavis war jag med Backenstein. Dansordningen war följande:

	Wals
1.	Swedisch Quadrillespråk: tyska	Soph. Stenroth.	berättade om Lundmarks död.
2.	D:o D:o	Mathilda L.	hade sjuk fot.
3	Potpourie	Soph. Olson.	skrattade mycket.
4.	Rysk Quadrille	Joh:a Swahn.	hade ej tid till lång conversation
5.	Francoise	Soph. Backman	upsände en tacksam suck när dansen war slut.
6.	Swensk Quadrille	Rosalie L.	beklagade Mathilda.
7.	Potpourie	Joseph:a Calamnius	Convers. angående Stjerncreuz.
8.	Francoise	Sophie Olson	gick bättre än först, med några få plumpar.
9.	Svensk Quadrille	Mina Ottelin	Tycktes wara road.
10.	Potpourie	Augusta Fonselius	Talte ej mycket.
	Stor Wals.	– m. fl.	– efter Svenskt mod. Rolig.

72 Bland mina malheurer kan jag räkna att jag war wållande till att Mathilda spillde bischoff på sin nya klädning. – Föröfrigt förflöt aftonen utan olägenheter, och, som jag tyckte, temmeligen roligt, i synnerhet som ingen Otto Snellman nu skrämde de unga. – Bland de mest roade observerade jag Joh:a Calamnius. Francoiserna gingo wäl hackigt nog, men sådant passerar bland nyläringar. – Klockan ½ 2 skildes sällskapet åt, rätt muntra. Omdömena om denna dans voro delade i anseende till jemförelse med den förra. Jag hade åtminstone roligt.

73 Premierer woro: Rector Wallenius, Apothekar Falck, Doktor Frosterus, Isak Svahn, Collander & Lybeck (numera föga danslysten). –

74 30. – Apres la danse de bon humeur.språk: franska – E. m. Visit hos Herrarne på Smedsbacka. Kl. 6 hos Collander i sällskap med fruntimmerna från Lithens, Calamniuses och Bergers. Wärden war i mycket bestyr att roa sitt främmande och han lyckades. Wi åto wofflor, äppel, vin, spelte koriza, dansade efter Josephines guitarr och hade rätt roligt. Cavalierer voro Frosterus och Svahn. – Wals, Potpourie och Mazurka. Tackade och bockade och gingo kl. 11 på quälln.