Mars

Martius.

1 1 Martii. Söndag. Fastlagssöndag. War i kyrkan. Slask och fult wäder. I dag war sista picknicken, men jag war ej oppe. Jeana war tillika med Moster Augusta der, men sade sedan att hon inte tyckte om sig. I synnerhet klagade hon öfver brist på wackra ansigten bland fruntimmerna. Det är sant. Långt mer har wår älskeliga Österbotten att upvisa. Jag satt efter wanligheten hemma och saknade vist icke balens bullrande nöjen och werldslifwet. Jag läste Nunnan i Gnadenzell.

2 2 Martii Måndag. – Förmiddagen war oförswarligen lat. Jag låg och läste Nunnan i Gnadenzell till slut. Eftermiddagen arbetade jag dock. Post Scriptum till måndagen d. 2 Mars. Bref af Mamma. De mådde bra allesamman. Mamma nämner alti Thilda.uttolkad chifferskrift De roa sig mycket. Ack den som wore der! Det önskar jag ofta. – Dock! jag wille icke klaga.

3 3 Martii Tisdag. 1835. Fet-Tisdag. Godmorgon du gamla trefliga kamrat. Tiderna förändra sig mellan hwarje gång wi träffas. Ej waknar jag nu mer som förr med och söker ifrigt opp kälken, ej tumlar jag mer så lustigt omkring i backar och drifwor, – det är längesedan så war. – Nu ser jag framför mig en dag som är sina bröder lik. – Blanken glömde bort fastlagsriset så att jag slapp fri, men Westlingarne fingo smaka det litet. Om middagen åt jag hetwägg hos R–pffs. – Jag glömde ej boken. – Nations wanliga möte blef ej denna gången af.

4 4 Martii Onsdag. – Föga märkwärdig. Om aftonen war jag flitig med Grekiska. Staudinger här. Lorenz Mathesius, i dåligt sällskap. Jag måste warna honom.

5 d. 5 Mars. Thorsdag. En flitig dag med 9 timmars arbete. Jag har god wilja att arbeta och önskar blott att ha ihärdighet att hålla ut jemt. Med en känsla af tillfredsställelse, lade jag kl. 8 om aftonen boken bort, åt min smörgås och skref.

6 d. 6 Mars. Fredag. Äfwen en wäl tillbringad dag. Efter slutadt arbete gick jag till Woldstedt der jag tog inträde uti Österbottningarnes tidningsredaction. Ledamöterna woro samlade och man drack ett glas punsch.|30| Redaction håller hwarje Fredag sitt sammanträde, och touren bestämmes genom lottning. Jag och C. Essen skulle redigera tidningen för den 7 April. Vi promenerade sedan i månskenet. Anekdot om Porthan och om inbillade spöken.

7 d. 7 Mars Lördag. Arbete på Laboratorium etcet. Extra möte sammanskrifwit för att bestämma angående ett förslag att minska Schveizarnes förtjenst. Kunde, illa nog, ej realiseras emedan opposition blef för stark. (Rosenkampff reste bort)

8 d. 8 Mars Söndag. Promenad med farbror Elfving. I Kyrkan. Grahn predikte. Äfwen han är ej någon kraftenes förkunnare. Deras antal är ringa. – Jag har glömt omnämna att Blanken i Fredags företog en skuttresa till Lohjo marknad. Han kom i dag hem. Besök hos thejungfrun. – Hemma. Hvadoriginal: Fvad jag längtar efter tillfälleoriginal: tillfärre att afsända mitt bref till Mathilda. Det är då faselitoriginal: faselft att de der böckerna aldrig komma, den som heldst fingeoriginal: fånge skicka en rigtigt varm helsning till mitt gullöga min stjerna i Betlehem! – Ej engång det får jag göra, – då jag tänker på henne då sporras jag till flit och till det goda ty jag vill blifva värdig att med rent hjerta och s hög själ förtjena att lyfta mitt öga till en sådan flicka.uttolkad chifferskrift –

9 d. 9 Mars. Måndag Denna dagen upoffrades mest åt mathematiska spetsfundigheter. Jag hittade nemligen på ett nytt problem. om jag skär en sida bc uti en liksidig triangel abc midtitu och på halfwa linien upritar en quadrat, om jag sedan drar dess diameter och uti vid punkten d. der den råkar ac på bc åter ritar en quadrat, så skall denna quadrats diameter om den utdrages skära den tredje sidan ab midt itu. – Twenne herrar, Woldstedt och Werfving räknade med algebra ut att det skulle leda till orimlighet, hwarföre Westling och jag som wille komma dem på skam funderade på att mathematice bevisa satsen men det lyckades oss ej. Sonnes – Logren war hos mig. Bref af Hindrik som skref att Wille Roos|254| swedt hans ögonbryn. »Du fjäril, tänkte jag, dina vingar borde swedas.»original: swedas. Annars förargade mig hans bref|31| ty jag tyckte han med alltför plump hand grep in i ömtåliga saker. jag skall lexa opp honom. – Professor Rein läste om Jerusalems eröfring af korsfararne.

10 d. 10 Martii Tisdag. Professor Bonsdorff wille på sitt chemiska collegium låta quicksilfver frysa, men det lyckades icke fastän han fick nära 40 graders köld. – Intressant nationsmöte. »Det är så roligt»,original: roligt, sade wår curator Snellman på hemwägen, »att se ett möte gå så här bra, så att man är just glad och nöjd.» – »Det måtte det wara, genmälte jag, för den som så mycket verkat för dessa möten». –

11 d. 11 Martii Onsdag Första lection i fäkta nu i Termin. Det war roligt men i början faseligen tröttsamt. – Friherrinnan Rpffs pianoforte war nu fullkomligen stämdt så att det war en glädje att spela.

12 d. 12 Martii Thorsdag. Snöwäder. Wi hafwa roat oss enåt en ansökning af NyCarleby stads äldste om reform med stadsläkarne. – Den war oppåt wäggarne och skämde bort en god sak.

13 d. 13 Martii Fredag. Gement slask på stadens gator. Kl. 5 e. m. gick jag in på härwarande rakstuga och lät klippa mitt hår. Det såg helt löjligt ut, i synnerhet då en annan äfwen lät frisera sig, så att jag bet mig i läppen. – Med Blanken Till Rosenkampffs på visite. Der satt först en gammal fröken. Kl. ½ 8 – ½ 9 bivistade jag Tidnisngsredactionens sammanträde och drack ett glas bischoff; wände sedan åter om till R–pffs, hörde musik och spisade afton. Det war muntert och wi skrattade åt NyCarlebyinlagan, hwilken jag tänker beskrifwa i en fabel i Ephemererna.

14 d. 14 Martii 1835. Lördag. Mathildas dag. – I dag är egenteligen den första wårdagen, luften är ren och mild såsom genomströmmades den redan af Maj flägtar. Men på gatorna ser det illa ut, pussar öfverallt, slask öfwerallt, försigtiga steg öfwerallt, för att ej råka i någon lurande grop. Jag glömde ej mina wanliga arbeten, jag lät dem fortgå som wanligt. Jag drack hos thejungfrun några koppar. Aftonen tillbragte jag hemma med|32| penna i handen och tankar i hjertat, såsom jag ofta sitter för mig sjelf. Gud välsigne dig du älskade flicka det är den bästa önskan jag har att gifva på din namnsdag. – Jag har låtit dig läsa i mina tankars bok, – om jag gjort orätt deri vet jag inte. – Jag älskar dig af hela min själ du goda Thilda.uttolkad chifferskrift –

15 15 Martii Söndag. På morgonquisten kuskade Blanken och jag af till Sveaborg, för att söka opp Titz’en och fråga honom angående Boman, men han war rest till staden. Emedlertid fick man dock hämta litet|255| frisk luft. Beständigt spöka underbara tankar i mitt hufwud då jag ser Ehrnswärds graf och Sveaborgs murar. I kyrkan – Hos Rosenkampffs proberade jag de nya noter jag i går inlöst från en auction. Deribland är Trollflöjten. Jag trodde att jag ej skulle kunna spela en enda rad ur den, och se! jag spelte flere sidor. Det war roligt. Min Tante Friherrinnan war i afton bjuden på stor soupée hos hofrättsrådet Holmberg, och redan i går war det ej litet bestyr med ajusticen. »Kors hwad ni har mycket bestyr, sade jag.» – »Du förwånas, sade Jeana, men du får wäl engång lära dig hwad sådant will säga sade Jean då du ...........» Derpå skyndade hon ut och sade: »jagoriginal: jag måste wäl laga mig bort, innan du blir desperat.» – Jag wiste inte hwad jag skulle säga.

16 d. 16 Mars Måndag. Jag skref till wännerna derhemma. Denna gången till Mamma och till hennes kärlighet syster Sophie. – Jag talte med Jeana om hwarjehanda saker såsom wi ibland göra. Det är ändå märkwärdigt så lika wi tänka i många saker. Jeana är werkeligen ett Fruntimmer af inre wärde med uphöjda grundsatser och tänkande själ. Jag wärderar henne mycket. – Aparte i åangående Mathilda L.. – Pianoforte aus der Zauberflötespråk: tyska. Försummat ett privat collegium i dag och warit mindre arbetsam.

17 d. 17 Mars. Tisdag. Det gifwes dagar då man är flitig, då man med hjertans lust griper till boken och arbetar så att det må alldrig ta slut, men det gifwes ock dagar då man är sömning och trög och uträttar ingenting det vill säga med ett ord då man är lat. Det sednare fallet inträffade med denna Tisdagen då jag satt och åt pepparnötter och med särdeles wårdslös min blott då och då tittade i boken. Det förargar mig alltid sedan att weta sig ha uträttat ingenting. – Nationsmötet war dock intressant. Der discuterades en fråga hwilken jag upsatt, nemligen om det ej wore möjligt för oss som nog litet äro hemma i finskan att lära oss den såsom andra språk. Anledningen till frågan war dels den att jag tycker det i allmänhet är illa att wara Finne och ej kunna finska, dels ock derföre att det förtryter mig att jag icke äfwen häruti kan följa pappas wärdiga fotspår.

18 d. 18 Mars. Onsdag. Med Latinskt ämne till Runeberg. Hos honom såg jag ett af Raphaels mästerstycken copieradt af en mästarehand. Det föreställde Guds moder med Jesus och Johannes och war något beundranswärdt äfwen för ett öga som ej förstod att bedömma dess konstwärde. – Flitig på Laboratorium. Bokauction.utanför pappret (radslut) Wi låto grädda plättar här hemma och de smakade ypperligt.

19 d. 19 Mars. Thorsdag. Thorsdagen företer ingenting märkwärdigt. Wid bordet hos R–pffs räknades ut huru mycket en butelj öl om dagen|256| skulle årligen kosta. Det war Jeana som åter brydde. – – Fantasier om Hannibal, den tappre chartaginensern.

20 d. 20 Mars. Fredag. Fredagen war en så alldaglig dag att derom återstår ingenting annat att nämna än att jag om aftonen bivistade Tidnings Redactions sammanträde.

21 d. 21 Mars Lördag. Lifwet här börjar bli så idem per idemspråk: latin, ständigt ett och detsamma att jag rätt nu ledsnar. – Men wåren wåren står snart för dörren och då blir det wäl bättre. Och då sommaren kommer! Aj om det skulle bli en sådan sommar som den sista oförgätliga. Jeana och jag tala ibland om Alörn. – Det är projecteradt att wi skulle en tid dröja på Sonnes, i sommar; – det projectet önskar jag åt fanders. Få se hur det går med Stockholmsresan. – Jag wille ha den oppskjuten till sommaren derpå. Då ha äfven Lithéns tänkt fara åt Sverige, – ack hur roligt hur roligt skulle det inte bli.uttolkad chifferskrift –

22 d. 22 Mars. Söndag. Jag biwistade gudstjensten i sällskap med Staudinger och Ingman. Grahn predikte, men utan kraft och känsla likasom arbetade han bara för den kära brödfödan. – Janne Lewelius spisade hos R–pffs. Aftonen war jag åter mest hemma, utom på sångmöte.

En liten predikan.

23 En religiös ingifwelse och tacksamhetskänsla. Skrifwen en dag då jag kom från kyrkan. Och herren Gud sade warde ljus, och det wardt ljus. – Se min själ war mörk och wiste icke af herren och herrens Guds ande bodde icke deruti. Då kom Guds ord och sade till min själ: »warde ljus», – och se den wardt ljus. – Jag war ett barn, jag handlade som ett barn och tänkte som ett barn. Men jag handlade icke rent som ett barn och mina tankar woro icke heller rena för Gudi. Ty min själ wägde mellan ondt och godt, mellan mörker och ljus. Då hörde min själ herrens Guds röst som kallade mig till sin sanning och den följde och wardt öfverskyggad af hans herrlighets ljus. – Och med innerlig kärlek och känsla nedföll min själ för hans ansigte och lofwade Gud derför att han så stor nåd mig bewist hade. –

24 För ett år sedan då jag ännu ej kände ljusets wälsignelse och hade glömt min Gud och ej på långa tider besökt hans tempel, då kom jag dit en gång, mera af en händelse (eller nej! det war Guds finger) än af inre drift. Der mötte mig Guds ord, der fängslades mitt öra af psalmernas harmonie som låfsjöngo Gud och den goda anden som slumrade i mitt bröst waknade upp och hwiskade till mig: si Guds namn är ett ljufligt namn och hans ord äro Nåd och sanning. – Och min själ greps i|257| sitt innersta af de sällan hörda och dock så wälbekanta ljuden från dess hemland i himmelens höjd, – jag kände för första gången att den helige ande nedsteg i mitt hjerta. Detta skedde samma dag och samma stund som Mathilda första gången gick till nattwarden i Stockholm.

25 Sedan låg jag på knä wid Jesu bord, – och si då gick solen opp, den sol som belyser tiden och evigheten. Måtte den alltid lysa min själs stigar, alltid, alltid, härnere och deroppe!!

26 d. 23 Mars. Måndag. Dagen uptogs af Professor Sjöströms priwata collegium till största delen. Bref af Hindrik Ny Carlebywännerna äro ena lata skribenter; äfwen i dag hade jag ej bref.

27 d. 24 Mars. Tisdag. Wackert mildt wäder, men något wått. Wanliga arbeten. Nationsmötet war efter wanligheten intressant; der uptogs en fråga angående den ondes exsistence hwilken somliga wille förneka. Der slogs man med lärda wapen.

28 d. 25 Mars. Onsdag. 1835 Mariæ Bebådelse dag. Jag besökte Guds hus. Lange predikte. Det är icke nog med att denne man har en ynkelig både författare och utförsgåfwa, han har dessutom på prediktstolen en så försmädelig min att det rigtigt stöter. Hos Rosenkampffs dit äfwen Blanken war bjuden hade wi ganska intressanta fundationer. Wi talte om NyCarleby, om Alörn och om huru Blanken der grälade med flickorna, Rosalie i synnerhet. – Biskop Wallin. – Om aftonen bivistade jag en Assemblée på societeten för stadens pauvres honteuxspråk: franska, bättre fattiga. Samlingen war talrik och lysande! Der war efter berättelse mer än 600 personer. Mitt öga flög nyfiket genom de skönas rader och mönstrade de granna fasonerna så godt jag kunde, men ganska få wackra träffade jag ibland dem. Åtminstone har hwarje liten bal i Österbotten att jemförelsevis mer än dubbelt så många att upvisa. Och så woro några af de få wackra (Mamsell Runeberg d. y. och f. d. Mamselloläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande Bygden) hemma från wårt kära Österbotten. Den skönaste bland öfwer 250 gentila damer war en 12 års unge, den wackra Mamsell Holm. Jag tyckte hon onekeligen war bland de wackrare man kan se. – Uttrycksfulla ansigten saknades likwäl icke; jag såg ett som föreföll mig likna en vacker melancholisk nunnas ifrån riddartiden. – Af den ryktbara Mamsell Lundahl såg jag här en skymt. – Så obserwerade jag det wackra könet under det att herrarnas otaliga hop som en myrstack hwimlade på golfwet. Jag dansade en Svensk quadrille med Mamsell Granholm som är hos Fru Wikstedt.|258| – A la glace.språk: franska – Sista potpouriet war enormt långt, och wid bortgåendet fick man slåss om sin kapprock. Hem kl. 1 om natten.|36| En danssalong är ändå en underlig werld. Jag föreställer mig till exempel att jag wore döf och såge allt detta wirrwarr. Det wore en frappant anblick att se ett sådant hwimmel och ej höra ett ljud. Eller att wara blind och höra allt detta nois och wäsen men ej se någonting. Jag inbillar mig dett skulle wara som då man blundar i en bullrande quarn. –

29 d. 26 Mars Thorsdag Efter lilla uppehållet i går fortsattes mina studier ifrigt – Wårwäder infinner sig med kalla frostnätter och blida solskensdagar.

30 d. 27 Mars. Fredag. Nu har jag skrifwit ett förmaningsbref till Hindrik och trätt dugtigt på honom för hans fjärilsnatur och för en utlåtelse i förra brefwet. Äfwen skref jag nu på samma gång till Albert, deri innelyckande ett bref från Jeana till Mathilda. – Jag har glömt omnämna att icke längesedan fägnades jag af ett muntert bref af vännen August Essen som allt är samma trefliga karl ännu. Han pjunkar med sitt högförnäma herrskap. – Mamma mente att jag bort komma dit till grefwe Armfelt! – strunt skulle jag ha dugat till det. Men bror August förstår sig bätre på folk. – Tidnings Redaction sammanträdde hos Sohlberg. Der dracks bischoff och resonnerades. Nästa Fredag är min tur.

31 d. 28 Mars. Lördag. God framgång i Grekiskan. Det börjar taga sig med det språket; jag vill komma ihog det i sommar. – På stora universitets bibliotheket der jag såg en torrleder fsvårtyttason.

32 d. 29 Mars. Söndag. I kyrkan. Hos Rosenkampffs såsom wanligt. Baron war nyligen hemkommen. Söndagsaftnarna äro ständigt desamma. En utflygt till thejungfrun och sedan hemma med pennan i hand. – Blanken war och hörde på Ryska Nationalsångare som woro särdeles usla. – »Själ hwi dröjer du»original: du etcet. I dag skref jag riddaren på gångare god.

33 d. 30 Mars Måndag. Bref af Hindrik, skrifwet såsom wanligt i utdragen handelsstyl men intressant nog. – Jag lånte 30 Rd. af baron, knäfweln så det går penningar här i H:fors. Blanken säger jag är snål och Mamma har wäl någongång ment att jag ser för lite på styfwern; jag tror att jag är eller gör ingendera. Sista hösttermin kostade 158 Rd. Rgds, några större extra utgifter oberäknade. –

34 d. 31 Mars Tisdag. Latin, Grekiska och Chemie. Intressant Nationsmöte. Der lästes opp en afhandling, sådan som en tryckpress sällan har att upwisa, ett skönt stycke författadt af Carl Ehrström. Det war ett Sändebref till Finlands Mödrar, fullt af sanning och herrliga ideer. Författaren säger|259| sig ej ämna låta widare trycka det, hwilket wore skada, ty som jag sade det är något bra skönt. – Så rann då åter en månad bort; nå farwäl me dej, min gode wän. Du har ej warit alldeles lat.

Ajö kära månad, spring söta du spring,

och helsa kamraterna

alla krabaterna,

April kör dig ut, – det gör ingenting

Det är så tidens wana

att ständigt samma bana

den cirkelrunda springa kring.

Kom igen, käre vän,

och låt oss dig helsa rätt mången gång än!