Till Finska Sjöekipagerne den 28 April 1854
Kommentaari
Kommentar
Dikten utkom som separattryck och avtrycktes i Helsingfors Tidningar 29/4 1854. Den återges här efter Helsingfors Tidningar eftersom inget separattryck har hittats. Ett odaterat manuskript är känt, till »Herr Direktör Pacius».
Den 28 april 1854 hölls en avskedsfest på Skatuddens kasern för de sjömän som skulle avresa till Sankt Petersburg för att delta i Krimkriget. I ett ingående referat från festen skriver Topelius: »Man har erinrat sig, att sjömannaära i fred och krig är en arfvedel af våra tvenne haf, ett vilkor för hela vårt välstånd och en borgen för hela vår trygghet. Man har ihågkommit, att desse män, som nu, i dag eller i morgon, skola gjuta sitt blod för oss i en fruktansvärd strid, – i ett af de märkvärdigaste sjökrig som historien vet omtala, emedan hafvet är det slagfält på hvilket tre af verldens mäktigaste riken nu skola kämpa om herraväldet öfver haf och land, […] att desse män äro söner af våra hyddor, hjerta af vårt hjerta, blod af vårt blod» (Helsingfors Tidningar 6/5 1854).
Det skålades och hurrades för kejsaren och kejsarinnan, den ryska marinen och sjöekipagerna. Professor Immanuel Ilmoni höll tal på svenska och statsrådet professor Alexander von Nordmann på finska. I samband med middagen framförde en kör Topelius verser till en melodi komponerad av Lagus (förmodligen Wilhelm). »Vårt land» sjöngs unisont och kören avslutade med avskedsstroferna ur Kung Carls jagt (»Och ila vi bort från Finlands strand»).
Ord och uttryck från denna dikt upptas både i »Finlands flagga» (1863) och i »Finlands höjning» (1869) (Mörne s. 149).
Bibliografi
Mörne, »Studier i Finlands press 1854–1856», Förhandlingar och uppsatser 26 1913, s. 149 f.; [Topelius] »Festen för Sjöekipagerne», Helsingfors Tidningar 6/5 1854
Till Finska Sjöekipagerne den 28 April 1854.
Vi föddes invid hafvets strand;
Det sträcker ut sin starka hand
Liksom en moders arm
Kring Finlands trogna barm.
5Det trycker oss intill sin famn
I Bottenhafvets vida hamn,
I Finska vikens våg,
I tusen sjöars tåg.
Och födde sjömän äro vi,
10Och våra haf med klippor i
Ha lärt oss akta godt
En ärlig sjömans lott.
Och derför nu vi bringa än
Ett högt hurra för hafvets män!
15Så långt er flagga når,
Den flaggan är ock vår.
Och vårt är edert mannamod,
Och vårt är edert gjutna blod,
Och eder ära all
20Och seger eller fall.
Att möta till sitt lands försvar
Den största makt som hafvet bar,
Det är den högsta lott,
Som någon man förmått.
25Vi bringa er de tappres lön;
Vi helsa eder, män af sjön!
Vi bjuda er vår famn
I fosterlandets namn.
Det vet vårt land, det veta vi,
30Att, segren eller fallen J,
Vår flaggas heder är
I säkra händer här.