Inledning
1 Delutgåvan Övrig barnlitteratur innehåller ett urval litterära verk från Sagor I–IV samt barntidningarna Eos, Trollsländan, Nya Trollsländan och Sländan som inte ingår i Läsning för barn. Härutöver ingår fem bilderböcker med strofer av Topelius, samt enstaka verk som publicerats i svenska barntidningar och jultidningar. Innehållet är en mångsidig samling av främst sagor och dikter, men även berättande uppsatser och personskildringar. I utgåvan ingår 118 verk, det äldsta är förordet i Sagor I (1847), det sista en dikt som publicerades postumt 1898 (»Läxor för lifvet»).
2 I kommentarkolumnen ges information om var verken först har publicerats. Om Topelius som författare för barn, se inledningen till Läsning för barn (ZTS X:1).
Sagor I–IV
3 Topelius första samlingar för barn, Sagor I–IV, gavs ut 1847–1852. Första volymen utkom ett år efter att han själv blivit far. Vasenius förmodar att Topelius fick inspiration av H. C. Andersens litterära stil och grundar antagandet på en positiv recension av dennes sagor i Helsingfors Tidningar i december 1846.1»Jul-Literatur», Helsingfors Tidningar 23/12 1846. Han konstaterar vidare att flera av Topelius tidiga sagor är tydligt influerade av Andersen, som »Kyrktuppen», »Wirststolpen» och »Pariser Hatten». Topelius gav ut tre böcker på tre år, men därefter följde ett avbrott i utgivningen; en bidragande orsak torde ha varit sonen Michaels bortgång 1850.2Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 478.
4 Av de 27 verk som ingår i Sagor omarbetades 18 för Läsning för barn. De övriga nio publiceras i delutgåvan Övrig barnlitteratur. Av dessa är endast »Företal till alla dem som hålla af vackra sagor» en dikt, medan de övriga åtta är längre prosaverk. Vasenius konstaterar att flera av de tidiga sagor som Topelius inte intog i Läsning för barn bygger på anekdoter (»William Sellsing och hans katt») eller myter och folksagor (»Sagan om Jättarne och Kung Autio» och »Allhelgona-natten»), och att berättelserna inte är anpassade till barnets motivkrets och den naiva stil som Topelius formulerar som ett ideal för barnlitteraturen tio år senare.3Se kapitel »86. Lärospån och mästerskap», Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 461–503.
Barntidningar
5 För en mer ingående presentation av Topelius och barntidningarna, se Sonja Svenssons artikel »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar» (2008) samt inledningen till Läsning för barn.
Eos
6 Barntidningen Eos publicerades 1853–1866 som den första i sitt slag i Finland.4Ett första provnummer utkom i december 1853. Efter några års paus återuppstod Eos 1893 på initiativ av Alli Trygg-Helenius. Sedan 1926 ges tidningen ut av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik. Initiativtagare var den tyskfödde Julius Schorning som hade extra kapacitet i sitt tryckeri i Åbo.5Se Sonja Svenssons artikel »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning 2008, s. 131. Inför första numret presenterade Topelius den nya tidningen i en artikel i Helsingfors Tidningar.6»Eos. Tidskrift för Barn», Helsingfors Tidningar 10/12 1853. Här uppger han att Eos skall utkomma två gånger i månaden och rikta sig till barn i åldern 7–14 år. Syftet är att med föräldrar och lärare »samverka till att bilda barnets förstånd och förädla dess hjerta». Vidare skall Eos både sträva efter att »välja sådana ämnen, som ligga inom barnets synkrets och att framställa dem på ett sätt, som gör dem för barnet klart åskådliga». Topelius motiverar behovet av god barnlitteratur med samma teser som han senare presenterar i sitt barnlitterära program i artikelserien »Om läsning för barn» i Helsingfors Tidningar hösten 1855.7Se inledningen till Läsning för barn. Tidningen kom även att inspirera Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam) i Linköping att ge ut barntidningen Linnea.8Sonja Svensson, »Onkel Adams Linnea. Barnens tidning och vän i Linköping», Onkel Adam. Författaren och gården 2016, s. 74.
7 Topelius var en bärande kraft för Eos, som till en början redigerades av lektor Edvin Reuter i Åbo. Redaktionen byttes dock ut ett flertal gånger och tidningens innehåll gled allt längre ifrån det barnlitterära program som Topelius hade som sitt rättesnöre. Därmed blev också Topelius inslag färre med åren.9Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 508 f.
8 Det onumrerade provnumret från december 1853 öppnar med Topelius dikt »Lilla Emmas Morgonvisa». I denna delutgåva ingår sjutton verk från åren 1854–1860, samt »Skolbarnens sång» från 1866.
Trollsländan
9 Topelius var en av drivkrafterna också bakom Trollsländan (1868–1873), men poängterade att han inte tillhörde redaktionen utan endast bistod den med material.10Z. T., »Trollsländan hälsar Sveriges Linnea», Trollsländan 4/12 1869. Provnumret utkom 14 december 1867. Tidningen utkom en gång i veckan och utgivare för tidskriften var boktryckaren Theodor Sederholm.11Sederholm utgav också Smått folk som utkom samma år (1868). I det första numret av Trollsländan ingår sagan »Trollsländan och Solstrålen» som introducerar den trollslända som kom att fungera som en berättare i tidskrifterna Trollsländan och Nya Trollsländan, på samma sätt som Onkel Adam använde sig av en tomte i sin Linnea.12Även Topelius kom senare att använda sig av en »tomte» i »Vill du blifva höfding?», Sländan 15/3 1896. Eos och Trollsländan var delvis samtida med Linnea som utkom 1861–1871. Se Svensson 2016, s. 75.
10 I denna delutgåva ingår 21 verk ur Trollsländan. Materialet består av såväl dikter som fristående berättelser och följetonger. Urvalet innehåller också texter som behandlar Majföreningen, som Topelius grundade genom att publicera föreningens stadgar i Trollsländan den 23 april 1870. Om Majföreningen, se nedan »Majföreningen till små fåglars skydd».
Nya Trollsländan
11 Nya Trollsländan (1885–1892) initierades av Topelius och redigerades till en början av Topelius dotter Toini tillsammans med Alexandra Gripenberg. Under de två sista åren övertog Alta Dahlgren redaktionsarbetet i Gripenbergs ställe. Tidningens redaktion fanns således på Björkudden. Tidningen utgavs de två första åren av K. E. Holm och därefter av G. W. Edlund. Till sitt innehåll skiljer sig Nya Trollsländan från de tidigare tidskrifterna genom att den upptar uppsatser i naturvetenskapliga ämnen, av vilka Topelius bidrog med flera, t.ex. »Stjernhimmelen» (1885), »Huru snön värmer» (1885) och »Nya upptäckter i naturen» (1887). Dessa uppsatser riktar sig till något äldre barn än exempelvis de texter som intogs i Läsning för barn. Även Nya Trollsländans vinjett med läsande ungdomar tyder på en läsekrets som närmar sig tonåren. Totalt ingår 27 texter från Nya Trollsländan i delutgåvan Övrig barnlitteratur.
Sländan
12 Efter några års uppehåll återupptogs arbetet med en tidskrift för barn av Alta Dahlgren och Vera Hjelt i form av tidningen Sländan (1895–1899).13Under denna period utkom också andra svenskspråkiga barntidningar i Finland, så som Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom 1879–1880 och Ljungblomman. Illustrerad tidning för barn och ungdom 1882–1883, men utan bidrag av Topelius. Två år senare lämnade Hjelt redaktionen och ersattes av Toini Topelius och Topelius dotterson Mikael Nyberg. Zacharias Topelius skrev en handfull verk för Sländan, varav de flesta publicerades i Läsning för barn. Sländan nytryckte även verk som tidigare publicerats i Nya Trollsländan. Tre verk ur Sländan ingår i denna utgåva, bl.a. »Toinis vaggvisa» från 1854 som trycktes första gången på Topelius 80-årsdag i januari 1898 och den tidigare otryckta dikten »Läxor för lifvet» som publicerades nio månader efter författarens bortgång.
Övriga tidskrifter
13 Förutom de tidskrifter som utkom regelbundet under året, publicerades Topelius verk även i flera jultidningar, både omtryck och nya verk.14Sonja Svensson, »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning 2008, s. 136 f. Åtta verk i denna delutgåva publicerades i finländska jultidningar mellan åren 1870–1897, t.ex. »Amys tanke om ljuset» (Julkalender för de unga 1870), »Guds englars vakt» (Julbudskap för barn 1890) och »Marias frågor» (Barnens jul 1897).
14 Tidningen Eos återuppstod 1893 med Lärarföreningen för Hälsa och Nykterhet som utgivare och Alli Trygg-Helenius som redaktör.15Ibid. I denna delutgåva ingår dikten »Jul» som först publicerades i Eos 1897.16För mer information om Alli Trygg-Helenius och Topelius, se Svensson 2008, s. 136 ff.
15 Topelius verk lästes flitigt även i Sverige, ofta tack vare barntidningsredaktören Alli Trygg-Helenius spridning av redan publicerade texter till nordiska kolleger.17Ibid. s. 145. I denna delutgåva ingår en dikt som skrivits enkom för svenska läsare: »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland» publicerades i Linnea 1863 som ett tack för den hjälp Finland erhållit från Sverige under nödåret.
Översättningar och bilderböcker
Barnträdgården (1853)
16 Topelius första översatta verk består av ett urval av fritt bearbetade sagor ur bröderna Grimms Kinder- und Hausmärchen (första volymen 1812, andra volymen 1815). Översättningen, med titeln Barnträdgården. Små Berättelser och Dikter för den första ungdomsåldern, utkom 1853 på Wasenius förlag med sex kolorerade planscher. Boken består av 20 sagor och dikter, samt en samling gåtor.
Barndomsbilder (1862) och Smått folk (1868)
17 Topelius översatte och bearbetade även illustratören Oskar Pletschs (1830–1888) genombrottsverk Die Kinderstube från 1860. Barndomsbilder, som innehåller trettiosex illustrerade dikter, trycktes hos F. A. Brockhaus i Lepzig och utkom på Wasenius förlag (Helsingfors) och Albert Bonniers förlag (Stockholm). Av det tyska ursprungsverket framgår inte vem som författat verserna. Pletsch, som kom att bli en förebild både i Tyskland och utomlands, hade studerat vid Kungliga konstakademin i Dresden. Han hade en pittoresk och romantisk stil med lantliga idyller, som skildrade ett liv bortom tekniska nymodigheter. Den produktiva Pletsch blev snabbt populär och gav ut flera illustrerade barnböcker, bland dem Kleines Volk 1865.18»Oscar Pletsch», Sächsische Biografie: http://saebi.isgv.de/biografie/Oscar_Pletsch_(1830-1888).
18 Till julen 1868 utgav Theodor Sederholms förlag bilderboken Smått folk med verser av Topelius. Översättningen innehåller ett urval av illustrationer och strofer ur Pletschs bok Allerlei Schnik-Schnak från 1866.19Allerlei Schnik-Schnak. Mit 48 Originalzeichnungen von Oscar Pletsch, Leipzig: Alphons Dürr 1866. Smått folk anmäldes i Helsingfors Dagblad och Trollsländan20»Ny barnlitteratur», Helsingfors Dagblad 21/12 1868, »Smått folk», Trollsländan 12/12 1868 och »Böcker för barn», Trollsländan 19/12 1868.. Båda uppmärksammade att Smått folk var det första verket där illustrationerna var graverade av inhemsk hand, nämligen av Oskar Sederholm. Åbo Underrättelser citerar Helsingfors Dagblads recension 24/12 och tillägger att det är »skada att denna värdefulla barnbok icke utkommit så tidigt, att den skulle hunnit hit till jul». Inför julen 1869 utkom den finska översättningen av Julius Krohn (1853–1888, pseudonymen Suonio), Pienokaiset, som baserar sig på Smått folk.
Barnens sommar på landet I (1878) och Barnens sommar på landet II (1879)
19 Alexandra Frosterus-Såltin (1837–1916), som främst blivit känd för sina altartavlor, illustrerade två böcker: Barnens sommar på landet I (1878) och Barnens sommar på landet II (1879). De har femton teckningar vardera samt bildtexter på vers av Topelius. Böckerna beskriver välbärgade barns allehanda sommarsysslor. Åbo Underrättelser betecknar i sin anmälan av första boken Frosterus-Såltins illustrationer som »i allmänhet vackra och tilltalande», samt Topelius verser som »förträffliga».21»Litteratur», Åbo Underrättelser 23/12 1878. Även recensenten i Finsk Tidskrift anser att Topelius verser har tolkat barnens tankar och känslor väl.22»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1878, s. 493. Om den andra boken skriver samma tidskrift att illustratören troget har »beledsagats af skalden, som förstår henne så väl och hjelper henne att säga ut hvad det fattigare stiftet måste lemna osagdt».23»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1879, s. 495 f.
En barndomsdag (1879)
20 År 1877 gav de två tyska hovfotograferna M. Scherer och H. Engler ut barnboken Ein Tag aus dem Kinderleben (Dresden 1877) med fotografiska ljustryck, den första där denna nya teknik användes.24Otto Brunken, Handbuch zur Kinder- und Jugendliteratur. Von 1850 bis 1900 2008, s. 192. Boken utkom 1879 på K. E. Holms förlag med titeln En barndomsdag. 6 bilder ur verkligheten med verser av Topelius. I den finländska pressen uppmärksammades bokens fina yttre »som dock har sin plats på salongsbordet hellre än i barnkammaren».25»Julbok», Helsingfors 25/11 1879. Fotografierna fick mycket beröm, även om »verkligheten i dem väl icke [är] den gamla hemvanda»26»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1879, s. 495. och recensenten i Åbo Underrättelser anser att de inte är »tecknade efter omedelbara situationer, såsom de Pletschska och många hans efterföljares bilder, utan fotograferade efter arrangerade sådana».27»Jul-literatur för barn och ungdom», Åbo Underrättelser 8/12 1880. Illustrationerna står i fokus medan Topelius verser ses som en bonus.
Annas sommar (1895)
21 Annas sommar. Annan kesä (1895) är en tvåspråkig portfolioutgåva med åtta akvareller av konstnären Hanna Frosterus-Segerstråle (1867–1946) och ett ark med Topelius text, en åttaradig strof för varje illustration. Stroferna översattes till finska av Kaarlo Forsman. Boken utgavs av Werner Söderström, som också förlade den finska översättningen av Läsning för barn (1886–1897). Hanna Frosterus-Segerstråle var utbildad i Paris och mest känd för sina prisbelönade tavlor med barnmotiv.
Bidrag till djurskyddsföreningarna
22 I delutgåvan ingår tre sagor som Topelius skrev för Majföreningen.
23 I april 1870 publicerade Topelius en artikel i Trollsländan med rubriken »Majföreningen till småfåglars skydd».28Trollsländan 23/4 1870. Detta blev startskottet till de finländska Majföreningarna. Idén hade Topelius fått av C. A. Wetterbergh som på liknande vis skrivit ett upprop i sin barntidning Linnea 1868.29I sitt upprop i Trollsländan 23/4 1870 uppger Z. T. att de svenska majföreningarna fått sin början året innan, medan Sonja Svensson hänvisar till en artikel i Linnea 7/1868. Svensson 2016, s. 75. I sin artikel presenterade Topelius sju löften som barnen måste erlägga för att få gå med i Majföreningen, t.ex. löfte om att skydda fågelbon och att inte fånga fåglar. Som ett tecken på medlemskap skulle barnen bära fjädrar i mössan och ett litet rött pappersmärke i kragen. Föreningen skulle årligen ordna en majfest för att fira småfåglarnas återkomst. Medlemskapet grundade sig på fullständig frivillighet, och de som upplevde att de inte kunde hålla löftena kunde gå ur föreningen genom att skriva på en lista i bokhandeln (se t.ex. »Barnens frågor om majföreningen»).30»Trollsländans nyheter», Trollsländan 17/6 1871, där man även kan läsa om varför barnen valde att gå ur Majföreningen.
24 Föreningen blev en omedelbar succé.31Topelius skriver i slutet av samma år i Tidskrift utgiven av Pedagogiska föreningen i Finland att 3 000 barn deltog i majfesten i Kajsaniemi under det första året. Vidare uppskattar han medlemmarnas antal till minst 12 000 barn. Se Z. T., »Om Majföreningarne», Tidskrift utgifven av Pedagogiska föreningen i Finland 5/1870, s. 288. Under de följande åren rapporterade Trollsländan om uppkomsten av nya Majföreningar, även på flera i huvudsak finskspråkiga orter.32Se t.ex. »Majföreningarne i Finland», Trollsländan 29/4 1871. I en artikel i Lilla djurvännen 1894 bedömer Topelius att det 1878 fanns fler än hundra Majföreningar i landet och 30 000 medlemmar. Därefter avstannade tillväxten och föreningarna tynade så småningom bort.33»Majföreningarna», Lilla djurvännen 1/1894. Den sista majfesten i Kajsaniemi firades enligt Topelius utsago 1879.34Som orsak till att föreningen förtvinade ansåg Z. T. att barnen inte längre hade någon att följa, och att de äldre barnen som skulle leda de yngre, tröttnade. Topelius hade själv i ett tidigt skede anat att så skulle ske på basen av hur det gått för Onkel Adams Majföreningar i Sverige. Det är även värt att notera att Trollsländan, som Majföreningen använde som informationskanal, slutade utkomma redan 1873. »Näktergalen», Sylvias majblad 1897 och »Om Majföreningarne», Tidskrift utgiven av Pedagogiska föreningen i Finland 5/1870, s. 293.
25 Även Sylviaföreningen, en av de föreningar som grundades till följd av Topelius engagemang för djurskyddsfrågor, gav ut en månatlig tidskrift, Sylvia. Djurskyddstidning för barn och ungdom (1895–1901)35Trots det liknande namnet hade Sylviaföreningens tidskrift inget gemensamt med den utpräglat religiösa Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom (1879–1880).. Redaktionen bestod av Uno Stadius och Constance Ullner, båda kända för sitt engagemang i djurskyddsfrågan. Flera nummer av tidningen innehåller verk av Topelius, men i de flesta fall är det frågan om omtryck. Delutgåvan Övrig barnlitteratur innehåller tre verk ur Sylvia: en dikt och två sagor. I sagan »Våra Egna» (1898) uppmanar Topelius sina läsare att välja ut något levande i sin omgivning som de skall vårda som sitt »eget».
26 Den månatliga tidskriften Finlands djurskydd (1897–1920), som även den redigerades av Constance Ullner, öppnade sitt första nummer med en text av Topelius. Varken tidskriften eller Topelius bidrag »En ny tid» (1897) riktar sig till barn, men texten är utformad som en saga. I övrigt uppges statsrådet Z. Topelius som medverkande för varje nummer som utkom under hans livstid, men inga fler verk av författaren ingår i publikationen.
Urvalet
27 Utgåvan består av de Topelius verk för barn som inte ingår i Läsning för barn. Verk där Topelius återberättar en text skriven av någon annan har inte medtagits, exempelvis »Om en blind, som är döfstum» i Trollsländan 4/6 1870 som baserar sig på en skildring i Linnea.
28 Artiklar och notiser som rör Majföreningen har inte heller inkluderats.36Exempelvis »Trollsländans nyheter», korta notiser om aktuella dagshändelser och kuriosa som kan intressera barn, se t.ex. Trollsländan 6/5 1871. En stor del av dessa innehåller i första hand information om föreningens spridning i landet och medlemsantal, eller refererar majfesternas program.
29 För Trollsländan skrev Topelius en signerad serie med rubriken »Från trollsländans vingar» innehållande korta sagor skrivna som samtal mellan trollsländan och ett barn. En del av de numrerade men separata sagorna är publicerade i Läsning för barn (se kommentar). Även i Nya Trollsländan finns texter under samma rubrik, men bidragen är osignerade, och sannolikt skrivna av en av redaktörerna.
Grundtexter och tryckbeskrivningar
Verk som tryckts i Sagor I–IV
30 Grundtext för »Företal», »William Sellsing och hans katt» och »Sagan om Jättarne och Kung Autio» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor af Z. Topelius. Första samlingen, Helsingfors: Gröndahl 1847 (1420402889, IV b, Arkivex.). Inlagan är beskuren och mäter 12,8 × 9,9 cm och motsvarar till storlek formatet 32:o. Boken har 100 sidor och kollationerar 8:o π1 π3 1–28 38(33+χ1) 4–68 72. Boken har två interfolierade blad av grövre papper med fyra små illustrationer vardera. Exemplaret innehåller flera namnteckningar av familjen Calamnius.
31 Grundtext för »Wirststolpen» och »Allhelgona-natten» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor af Z. Topelius. Andra samlingen, Helsingfors: Gröndahl 1848 (1420402927, IV b 1, Topelius). Exemplaret är slitet och läggen har delvis lossnat från bindningen. Inlagan är beskuren och mäter 14,3 × 8,9 cm och motsvarar till storlek 32:o. Bokens 120 sidor är bundna med tio lägg med sex blad var och kollationerar 6:o π1 π1 1–36 46(42+χ1) 56 66(64+χ1) 76(72+χ1) 8–106 χ1. Samlingen har fyra interfolierade blad av kartongliknande papper med kolorerade helsidesillustrationer. Det sista bladets rectosida upptar innehållsförteckning och versosidan rättelser.
32 Grundtext för »Pariser Hatten» och »Ljustjufven» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor. Tredje samlingen, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1849 (1421060314, IV b, Topelius Arkivex). Inlagan är beskuren och mäter 15,3 × 9,5 cm. Bokens 130 sidor är uppdelade på elva lägg och kollationerar 6:o π1 1–76 86(83+χ1) 9-106 115 χ1. Bokens sista blad upptar innehållsförteckning på rectosidan och rättelser på versosidan. Av bokens tre illustrationer innehåller exemplaret endast ett, en illustration av sagan »Tomtegubben i Åbo Slott». Illustrationen är tryckt på ett något grövre papper och är delvis kolorerad.
33 Grundtext för »Blomstertinget» och »Fotspåren i berget» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor. Fjerde samlingen, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1852 (1420402937, IV b 1, Topelius Arkivex.). Exemplaret är häftat. På baksidan står priset 50 kopek silver. Inlagan är obeskuren och mäter 17,2 × 10,3 cm. De interfolierade illustrationsbladen på grövre papper är något mindre och varierar lite i storlek, men mäter ca 16 × 10 cm. Boken har 122 sidor och kollationerar 12:o π1 111(15+χ1) 212 312(36+χ1) 412(43+χ1) 512(59+χ1) 61 χ1. Boken innehåller fyra interfolierade blad med kolorerade helsidesillustrationer. Sista bladet upptar innehållsförteckning på rectosidan och rättelser på versosidan.
Verk som tryckts i Eos, Trollsländan, Nya Trollsländan och Sländan
34 Grundtexter för de verk som tryckts i barntidningarna Eos, Trollsländan, Nya Trollsländan och Sländan är de exemplar som återges i Nationalbibliotekets elektroniska resurs Finskt Historiskt Tidningsbibliotek.
35 Tidskriften Eos (Åbo stentryckeri) består av två vikta ark, åtta sidor. Bladen mäter 26,5 × 19,1 cm. Första sidan pryds av en illustration av gudinnan Eos i soluppgången. Vid sin skuldra har hon en kerublikanande figur som håller i en fackla.
36 Tidskriften Trollsländan (Helsingfors, Theodor Sederholm) består ett ark vikt till åtta sidor som mäter 20,4 × 12,8 cm var. Vinjetten har varierat med åren. Det första året pryddes tidningen av en illustration där två sländor flyger vid en strand. De senare numren har två olika vinjetter, ett mellan åren 1869–1870 och det andra åren 1871–1873. Gemensamt för de två senare vinjetterna är, att de båda avbildar en grupp av barn och en pojke som jagar en trollslända med sin mössa.
37 Även Nya Trollsländan (Helsingfors, Hufvudstadsbladets tryckeri) består av ett ark delat till åtta sidor. I övrigt varierade tidningens utseende. Det första året använde tidskriften samma vinjett som Trollsländan använt i sina sista nummer och mätte 25,5 × 20,4 cm. De följande åren (1886–1889) hade tidningen en vinjett tecknad av Jenny Nyström med en rundel med ett litet läsande barn i mitten. Tidskriften trycktes på ett något stadigare och vitare papper och mäter 24,7 × 16,2 cm. Från år 1890 användes en illustration av Anna Vengberg föreställande en ung student som läser en tidskrift för två unga kvinnor och ett barn. Runt rundeln avbildas flygande trollsländor. Tidskriften mäter 25,3 × 17,5 cm.
38 Sländan (Helsingfors, F. Tilgmann) följer de andra tidskrifterna i sin utformning och innehåller i de flesta fall åtta sidor, även om undantag förekommer. Tidskriften mäter 27,0 × 18,5 cm och är tryckt på vitt papper. Vinjetten föreställer en bevingad fe flygande på en trollslända, runt dem blommande linneor. Vinjetten är signerad av J. A. G. Acke.
Övriga
39 »Amys tanke om ljuset», Julkalender för de unga, Helsingfors 1870; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F7894), 92 s., inlagan mäter 14,1 × 10,5 cm, oskuret gult häfte i formatet 8:o.
40 Annas sommar. 8 akvareller för barnkammaren af Hanna Frosterus-Segerstråhle, Borgå: Werner Söderström 1895; Svenska litteratursällskapets bibliotek (85 Top); verket består av en omslagsbild i kartong samt nio lösa blad: titelblad, bildtexter samt sju planscher i färg (47,2 × 61,5 cm).
41 Barndomsbilder af Oskar Pletsch. Öfversättning och Bearbetning af Z. T. Med trettiosex bilder, Helsingfors: Wasenius & Co. 1862; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
42 Barnträdgården. Små Berättelser och Dikter för den första ungdomsåldern. Fria bearbetningar efter tyskan, Helsingfors: Wasenius & co. 1853; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
43 »Barnen och Julgranen», Julhälsning 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
44 Barnens sommar på landet I, 1878; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
45 Barnens sommar på landet II, 1879; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
46 »Den heliga natten», Sländans julblad 1886; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
47 En barndomsdag. 6 bilder ur verkligheten af M. Scherer och H. Engler, Helsingfors: K. E. Holm 1879; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top1/F20475), 7 s., 35,0 × 27,5 cm.
48 »En ny tid», Finlands djurskydd. Tidskrift för djurskyddsföreningarna i Finland 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
49 »Guds englars vakt», Julbudskap för barn 1890, Helsingfors: Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F23319), 8 s., 34,7 × 25,2 cm.
50 »Herren är vår helsa», Julhelsning 1891; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
51 »Julpsalm», Julhelsning 1889; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
52 »Marias frågor», Barnens jul 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
53 »Naturens Döttrar», Läsning för barn. Fjärde boken, Helsingfors: G. W. Edlunds förlag 1871; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top1/F85087).
54 »Näktergalen», Sylvias majblad 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
55 »Skapelsen suckan», Sylvia 5/1896; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
56 »Sländan och tomtarne», Sländans julblad 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
57 Smått folk. 11 teckningar av Oskar Pletsch, Helsingfors: G. W. Edlund 1875; Nationalbibliotekets samling (1201021388), exemplaret är inbundet, omslag med titel, tryckeri, årtal och ort; pittoresk illustration av tre barn vid ett stängsel; 10 blad.
58 »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland», Linnea, Norrköping 1863; Kungliga bibliotekets exemplar.
59 »Vill du vara vår vän?», Jultomten 1887; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
60 »Våra egna», Sylvias Topeliiblad 1/1898; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.
Kollationeringsexemplar
61 Som kollationeringsexemplar för verk i Eos, Trollsländan och Sländan har exemplar ur Åbo Akademis biblioteks samlingar använts. Som kollationsexemplar för verk i Nya Trollsländan har exemplar i Kungliga bibliotekets samlingar använts.
62 Sagor. Första samlingen, Helsingfors: Gröndahl 1847; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket (http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2017-00012403).
63 Sagor. Andra samlingen, Helsingfors: Gröndahl 1848; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket (http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2017-00012404).
64 Sagor. Tredje samlingen, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1849; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket (http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2017-00012405).
65 Sagor. Fjerde samlingen, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1852; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket (http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2017-00012406).
Övriga kollationeringsexemplar
66 »Amys tanke om ljuset», Julkalender för de unga, Helsingfors 1870; Åbo Akademis bibliotek.
67 Barnens sommar på landet I, 1878; Svenska litteratursällskapets bibliotek.
68 Barnens sommar på landet II, 1879; Svenska litteratursällskapets bibliotek.
69 En barndomsdag. 6 bilder ur verkligheten af M. Scherer och H. Engler; Åbo Akademis bibliotek.
70 »Guds englars vakt», Julbudskap för barn 1890; Åbo Akademis bibliotek.
71 »Marias frågor», Barnens jul 1897; Åbo Akademis bibliotek.
72 »Naturens Döttrar», Läsning för barn 4, Helsingfors: G. W. Edlunds förlag 1871; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top1/F6969).
73 »Näktergalen», Sylvias majblad 1897; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F15231).
74 »Sländan och tomtarne», Sländans julblad 1897; Åbo Akademis bibliotek. Inbunden med övriga nummer av Sländan.
75 »Vill du vara vår vän?», Jultomten 1887; Åbo Akademis bibliotek.
76 För följande verk har bara ett exemplar hittats och kollationeringen har därför gjorts mot grundtexten:
77 Barndomsbilder (1862)
78 »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland» (Linnea 1863)
79 Smått folk (1868)
80 »Den heliga natten» (Sländans julblad 1886)
81 »Julpsalm» (Julhelsning 1889)
82 »Herren är vår helsa» (Julhelsning 1891)
83 Annas sommar (1895)
84 »Skapelsens suckan» (Sylvia 1896)
85 »En ny tid» (Finlands djurskydd 1897)
86 »Barnen och Julgranen» (Julhälsning 1897)
87 »Våra egna» (Sylvias Topeliiblad 1898)
Etableringsprinciper
88 Textetablering följer samma etableringsprinciper som Läsning för barn, se inledningen. Detta innebär att uppenbara sättnings- och tryckfel har korrigerats. Frakturstilens w har genomgående ändrats till v (Sagor I–IV), i övrigt har den ursprungliga ortografin bevarats.
- 1»Jul-Literatur», Helsingfors Tidningar 23/12 1846.
- 2Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 478.
- 3Se kapitel »86. Lärospån och mästerskap», Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 461–503.
- 4Ett första provnummer utkom i december 1853. Efter några års paus återuppstod Eos 1893 på initiativ av Alli Trygg-Helenius. Sedan 1926 ges tidningen ut av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik.
- 5Se Sonja Svenssons artikel »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning 2008, s. 131.
- 6»Eos. Tidskrift för Barn», Helsingfors Tidningar 10/12 1853.
- 7Se inledningen till Läsning för barn.
- 8Sonja Svensson, »Onkel Adams Linnea. Barnens tidning och vän i Linköping», Onkel Adam. Författaren och gården 2016, s. 74.
- 9Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 508 f.
- 10Z. T., »Trollsländan hälsar Sveriges Linnea», Trollsländan 4/12 1869. Provnumret utkom 14 december 1867.
- 11Sederholm utgav också Smått folk som utkom samma år (1868).
- 12Även Topelius kom senare att använda sig av en »tomte» i »Vill du blifva höfding?», Sländan 15/3 1896. Eos och Trollsländan var delvis samtida med Linnea som utkom 1861–1871. Se Svensson 2016, s. 75.
- 13Under denna period utkom också andra svenskspråkiga barntidningar i Finland, så som Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom 1879–1880 och Ljungblomman. Illustrerad tidning för barn och ungdom 1882–1883, men utan bidrag av Topelius.
- 14Sonja Svensson, »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning 2008, s. 136 f.
- 15Ibid.
- 16För mer information om Alli Trygg-Helenius och Topelius, se Svensson 2008, s. 136 ff.
- 17Ibid. s. 145.
- 18»Oscar Pletsch», Sächsische Biografie: http://saebi.isgv.de/biografie/Oscar_Pletsch_(1830-1888).
- 19Allerlei Schnik-Schnak. Mit 48 Originalzeichnungen von Oscar Pletsch, Leipzig: Alphons Dürr 1866.
- 20»Ny barnlitteratur», Helsingfors Dagblad 21/12 1868, »Smått folk», Trollsländan 12/12 1868 och »Böcker för barn», Trollsländan 19/12 1868.
- 21»Litteratur», Åbo Underrättelser 23/12 1878.
- 22»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1878, s. 493.
- 23»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1879, s. 495 f.
- 24Otto Brunken, Handbuch zur Kinder- und Jugendliteratur. Von 1850 bis 1900 2008, s. 192.
- 25»Julbok», Helsingfors 25/11 1879.
- 26»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1879, s. 495.
- 27»Jul-literatur för barn och ungdom», Åbo Underrättelser 8/12 1880.
- 28Trollsländan 23/4 1870.
- 29I sitt upprop i Trollsländan 23/4 1870 uppger Z. T. att de svenska majföreningarna fått sin början året innan, medan Sonja Svensson hänvisar till en artikel i Linnea 7/1868. Svensson 2016, s. 75.
- 30»Trollsländans nyheter», Trollsländan 17/6 1871, där man även kan läsa om varför barnen valde att gå ur Majföreningen.
- 31Topelius skriver i slutet av samma år i Tidskrift utgiven av Pedagogiska föreningen i Finland att 3 000 barn deltog i majfesten i Kajsaniemi under det första året. Vidare uppskattar han medlemmarnas antal till minst 12 000 barn. Se Z. T., »Om Majföreningarne», Tidskrift utgifven av Pedagogiska föreningen i Finland 5/1870, s. 288.
- 32Se t.ex. »Majföreningarne i Finland», Trollsländan 29/4 1871.
- 33»Majföreningarna», Lilla djurvännen 1/1894.
- 34Som orsak till att föreningen förtvinade ansåg Z. T. att barnen inte längre hade någon att följa, och att de äldre barnen som skulle leda de yngre, tröttnade. Topelius hade själv i ett tidigt skede anat att så skulle ske på basen av hur det gått för Onkel Adams Majföreningar i Sverige. Det är även värt att notera att Trollsländan, som Majföreningen använde som informationskanal, slutade utkomma redan 1873. »Näktergalen», Sylvias majblad 1897 och »Om Majföreningarne», Tidskrift utgiven av Pedagogiska föreningen i Finland 5/1870, s. 293.
- 35Trots det liknande namnet hade Sylviaföreningens tidskrift inget gemensamt med den utpräglat religiösa Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom (1879–1880).
- 36Exempelvis »Trollsländans nyheter», korta notiser om aktuella dagshändelser och kuriosa som kan intressera barn, se t.ex. Trollsländan 6/5 1871.
Kronologiskt register
89 »Företal till all dem som hålla af vackra sagor», Sagor. Första samlingen, 1847
90 »William Sellsing och hans katt», Sagor. Första samlingen, 1847
91 »Sagan om Jättarne och Kung Autio», Sagor. Första samlingen, 1847
92 »Wirststolpen», Sagor. Andra samlingen, 1848
93 »Allhelgona-natten», Sagor. Andra samlingen, 1848
94 »Pariser Hatten», Sagor. Tredje samlingen, 1849
95 »Ljustjufven», Sagor. Tredje samlingen, 1849
96 »Fotspåren i Berget», Sagor. Fjerde samlingen, 1849
97 »Blomstertinget», Sagor. Fjerde samlingen, 1849
98 »Lilla Emmas Morgonvisa», Eos provnummer, december 1853
99 »Nyårshelsning af ZT», Eos 2/1 1854
100 »Ainas Vårvisa», Eos 15/6 1854
101 »En Sjöbatalj», Eos 15/8 1854
102 »Julen kommer», Eos 15/12 1854
103 »Nyårsgåfvor», Eos 2/1 1855
104 »Vaggvisa för det nya året», Eos 2/1 1855
105 »Snöfästningen», Eos 15/4 1855
106 »Resan till Lycksalighetens ö», Eos 15/6 1855
107 »Verldens sju underverk», Eos 15/12 1855
108 »Hästen. Katten. Hunden», Eos 1/4 1856
109 »Julpolska», Eos 24/12 1856
110 »Finland grönskar», Eos 1/7 1857
111 »Skrifva rätt och tänka rätt», Eos 1/11 1857
112 »Finland är stort», Eos 1/5 1858
113 »Hvad Inna gav sina små syskon att göra», Eos 15/3 1859
114 »De sjuttio vid Demmin», Eos 15/5 1860
115 Barndomsbilder af Oskar Pletsch. Öfversättning och bearbetning af Z. T., Helsingfors: Wasenius och Stockholm: Bonnier 1862
116 »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland», Linnea 5/1863
117 »Skolbarnens sång», Eos 1/10 1866
118 »Sländan och solstrålen», Trollsländans provnummer 14/12 1867
119 »De glömda på jorden», Trollsländan 25/1 1868
120 »Det som aldrig förgås», Trollsländan 22/2 1868
121 »Från trollsländans vingar», Trollsländan 25/7–19/12 1868
122 »Huru Wilhelm läser öfver sin lexa i geografin», Trollsländan 31/10 1868
123 Smått folk. Elfva teckningar af Oskar Pletsch, Helsingfors: G. W. Edlund 1868
124 »Påskmorgonen», Trollsländan 27/3 1869
125 »Mina vänner i viken», Trollsländan 7/8–25/9 1869
126 »Juldagens evangelium», Trollsländan 24/12 1869
127 »När solen sken, den 12 januari», Trollsländan 29/1 1870
128 »Barnens frågor om majföreningen», Trollsländan 30/4–7/5 1870
129 »Leopolds visa», Trollsländan 6/8 1870
130 »Pennans samtal med pappret», Trollsländan 15/10–19/11 1870
131 »Amys tanke om ljuset», Julkalender för de unga 1870
132 »Elis skrin», Trollsländan 7/1–16/9 1871
133 »Alexis, Clara och Reinhold», Trollsländan 16/5–17/6 1871
134 »Blommorna på Karl Collans graf», Trollsländan 23/9 1871
135 »Herdarne vid Bethlehem», Trollsländan 23/12 1871
136 »Naturens Döttrar», Läsning för barn IV, Edlunds upplaga, 1871
137 »De nio guldtaflorna», Trollsländan 13/1–13/4 1872
138 »Kappseglingen i Sommarvik», Trollsländan 14/9 1872
139 »Huru världen går framåt», Trollsländan 12/10–7/12 1872 och 18/1–1/3 1873
140 »Ny julvisa», Trollsländan 21/12 1872
141 »Carls nyårsönskningar», Trollsländan 30/12 1872
142 »Första maj 1873», Trollsländan 3/5 1873
143 »Kappseglingen vid Majstrand», Trollsländan 20/9 1873
144 Barnens sommar på landet I 1878
145 Barnens sommar på landet II 1879
146 En barndomsdag 1879
147 »Sländans nyårshälsning», Nya Trollsländan 3/1 1885
148 »Tryckfelen», Nya Trollsländan 17/1 1885
149 »Stjernhimmelen», Nya Trollsländan 7/2 1885
150 »Huru snön värmer», Nya Trollsländan 21/2 1885
151 »Fåglarnes språk», Nya Trollsländan 16/5–18/7 1885
152 »Huru insekterna skydda sig mot sina fiender», Nya Trollsländan 15/8 1885
153 »Vattendroppens vandringar», Nya Trollsländan 17/10 1885
154 »Blinda spelman», Nya Trollsländan 2/1 1886
155 »Stora, klara stjernor», Nya Trollsländan 6/2 1886
156 »Den heliga natten», Sländans julblad 24/12 1886
157 »Ett äfventyr i vår tid», Nya Trollsländan 19/2–5/3 1887
158 »Nya upptäckter i naturen», Nya Trollsländan 6/8–3/9 1887
159 »Vill du vara vår vän?», Jultomten 1887
160 »Vårens arbete», Nya Trollsländan 21/4 1888
161 »Naturens lif», Nya Trollsländan 7/7 1888
162 »Fiskarnes krig», Nya Trollsländan 21/7 1888
163 »En afton på månen», Nya Trollsländan 6/10 1888
164 »Onkel Adam», Nya Trollsländan 16/2 1889
165 »Vid morgontoiletten», Nya Trollsländan 2/3 1889
166 »Vårens fåglar», Nya Trollsländan 1/6 1889
167 »Vilda barn», Nya Trollsländan 15/6 1889
168 »Fyrfota gardet», Nya Trollsländan 3/8–21/9 1889
169 »Julpsalm», Julhelsning 1889
170 »Henry Stanleys ungdom», Nya Trollsländan 15/2 1890
171 »Huru man räknar stjernorna», Nya Trollsländan 15/11 1890
172 »Guds englars vakt», Julbudskap för barn 1890
173 »Barnens gäst», Nya Trollsländan 16/5 1891
174 »En hjälte på sina lagrar», Nya Trollsländan 19/9 1891
175 »Den sömnige provisorn», Nya Trollsländan 7/11 1891
176 »Herren är vår helsa», Julhelsning 1891
177 »En nyårssaga», Nya Trollsländan 2/1 1892
178 »Mina oxar», Nya Trollsländan 6/2 1892
179 »För 60 år sedan», Nya Trollsländan 2/7 1892
180 »Sländans vingar», Nya Trollsländan 17/12 1892
181 Annas sommar 1895
182 »Skapelsens suckan», Sylvia 5/1896
183 »En ny tid», Finlands djurskydd 1897
184 »Näktergalen», Sylvias majblad 1897
185 »Jul», Eos nr 10, höstterminen 1897
186 »Sländan och tomtarne», Sländans julblad 1897
187 »Marias frågor», Barnens jul 1897
188 »Barnen och Julgranen», Julhälsning 1897
189 »Toinis vaggvisa», Sländan 14/1 1898
190 »Våra egna», Sylvias Topeliiblad 1898
191 »Läxor för lifvet», Sländan 15/12 1898
Källor och litteratur
Elektroniska resurser
Bayerische StaatsBibliothek digital, https://www.bsb-muenchen.de
Biografiskt lexikon för Finland, http://www.blf.fi
Julkaisuarkistopalvelu Doria, https://www.doria.fi
LIBRIS, http://libris.kb.se
Litteraturbanken, https://litteraturbanken.se
Nationalbibliotekets digitala samlingar, https://digi.kansalliskirjasto.fi (Barnens jul; Eos; Finlands djurskydd; Finsk Tidskrift; Helsingfors; Helsingfors Dagblad; Helsingfors Tidningar; Hufvudstadsbladet; Julbudskap för barn; Julhelsning; Jultomten; Lilla djurvännen; Nya Trollsländan; Sländan; Sländans julblad; Sylvia. Djurskyddstidning för barn och ungdom; Sylvias majblad; Sylvias Topeliiblad; Tidskrift utgifven av Pedagogiska föreningen i Finland; Trollsländan; Åbo Underrättelser)
Nationalencyklopedin, https://www.ne.se
Project Runeberg, http://runeberg.org
Svenska Akademiens ordböcker, https://svenska.se
Sächsische Biografie, http://saebi.isgv.de
Uppslagsverket Finland, http://www.uppslagsverket.fi
Zacharias Topelius Skrifter, https://topelius.sls.fi
Litteratur
Aejmelaeus, Salme, Moraalin kukkia ja pörröisiä veitikoita. Suomenruotsalaisia satukirjailijoita 1847–1939, Tampere: Suomen Nuorisokirjallisuuden Instituutti 1996, s. 9–13
Bochow, Fedor, »Pletsch, Oscar (Oskar)», Sächsische Biografie, http://saebi.isgv.de/biografie/Oscar_Pletsch_(1830-1888)
Brunken, Otto, Handbuch zur Kinder- und Jugendliteratur. Von 1850 bis 1900, Stuttgart: J. B. Metzler 2008
Finsk Tidskrift, »I Bokhandeln» 6/1878
Finsk Tidskrift, »I Bokhandeln» 6/1879
Helsingfors, »Julbok» 25/11 1879
Helsingfors Dagblad, »Ny barnlitteratur» 21/12 1868
Jantunen, Timo, Satu kasvattaa. Topeliuksen sadut ja kasvatusajattelu, Jyväskylä: PS-kustannus 2000
Kirstinä, Leena, »Vattumato olemisen suuressa ketjussa. Zacharias Topelius eläinten suojelijana», Tapion tarhoista turkistarhoille. Luonto suomalaisessa lasten- ja nuortenkirjallisuudessa, toim. Maria Laakso, Toni Lahtinen ja Päivi Heikkilä-Halttunen, Helsinki: SKS 2011, s. 55–62
Konttinen, Riitta, »Frosterus-Segerstråle, Hanna», Biografiskt lexikon för Finland, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-4739-1416928957345
Lahtinen, Toni, »Sampon matka koukojen kotoon. Erämaan merkityksistä Zacharias Topeliuksen sadussa ’Sampo Lappalainen’», Tapion tarhoista turkistarhoille. Luonto suomalaisessa lasten- ja nuortenkirjallisuudessa, toim. Maria Laakso, Toni Lahtinen ja Päivi Heikkilä-Halttunen, Helsinki: SKS 2011, s. 63–75
Laurent, Kaarina, Topelius saturunoilijana, Helsinki: Werner Söderström 1947
Lehtonen, Maija, »Puoli vuosisataa lasten kirjailijana – Zacharias Topelius», Pieni suuri maailma. Suomalaisen lasten- ja nuortenkirjallisuuden historia, toim. Liisi Huhtala, Karl Grünn, Ismo Loivamaa ja Maria Laukka, Helsinki: Tammi 2003, s. 20–31
Lehtonen, Maija, Aaveita ja enkeleitä, lapsia ja sankareita. Näkökulmia Topeliukseen, Tampere: Suomen Nuorisokirjallisuuden Instituutti 2002
Lunelund-Grönroos, Birgit, Zachris Topelius’ tryckta skrifter. Bibliografisk förteckning, SSLS 342, Helsingfors 1954
Nyberg, Paul, Zachris Topelius. En biografisk skildring, Helsingfors: Söderströms 1949
Pletsch, Oskar, Die Kinderstube. In 36 Bildern von Oskar Pletsch. In Holz geschn. von August Gaber, Hamburg: Agentur des Rauhen Hauses 1860, https://nbn-resolving.org/URN:NBN:de:gbv:084-21314
Pletsch, Oscar, Kleines Volk. 20 Charakterzeichnungen von Oscar Pletsch. In Holzschnitt ausgef. von H. Bürkner, Berlin: Weidmann 1865, https://nbn-resolving.org/URN:NBN:de:gbv:084-21154
Pletsch, Oscar, Allerlei Schnik-Schnak. Mit 48 Originalzeichnungen von Oscar Pletsch, in Holz geschnitten von H[ugo] Bürkner, Leipzig: Dürr 1866, http://mdz-nbn-resolving.de/URN:NBN:de:bvb:12-bsb10637616-6
Pletsch, Oscar, Pienokaiset. Yksitoista Kuwaa Oskar Pletschin piirustamaa, Helsinki: G. W. Edlund 1869, http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2010-00000178
Svensson, Sonja, »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning, red. Elina Pöykkö och Märtha Norrback, Helsingfors: Topeliussällskapet rf. 2008, s. 126–165
Svensson, Sonja, »1800-talets ’farbror Sven’. Zacharias Topelius för Sveriges barn», I litteraturens underland. Festskrift till Boel Westin, red. Maria Andersson, Elina Druker och Kristin Hallberg, Göteborg: Makadam förlag 2011, s. 185–199
Svensson, Sonja, »Onkel Adams Linnea», Onkel Adam. Författaren och gården, red. Gunnel Mörtfors och Anita Löfgren Ek, Linköping: Östergötlands museum, 2016, s. 72–83, http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1052989/FULLTEXT01.pdf
[Topelius, Zacharias], »Jul-Literatur», Helsingfors Tidningar 23/12 1846
[Topelius, Zacharias], »Eos. Tidskrift för Barn», Helsingfors Tidningar 10/12 1853
Topelius, Zacharias, »Om läsning för barn» I–IV, Helsingfors Tidningar 7/11–19/12 1855
Topelius, Zacharias, »Trollsländan hälsar Sveriges Linnea», Trollsländan 4/12 1869
Topelius, Zacharias, »Om Majföreningarne», Tidskrift utgifven av Pedagogiska föreningen i Finland 5/1870, s. 287–293
Topelius, Zacharias, »Majföreningarne i Finland», Trollsländan 29/4 1871
Topelius, Zacharias, »Trollsländans nyheter», Trollsländan 17/6 1871
Topelius, Zacharias, »Majföreningarna», Lilla djurvännen 1/1894
Topelius, Zacharias, Blad ur min tänkebok, Helsingfors: Söderströms 1898
[Topelius, Zacharias], Zacharias Topelius Skrifter I–XXI, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2010–2022
I Ljungblommor, utg. av Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus, SSLS 742, 2010, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-6601-1508156399
XVII Naturens Bok och Boken om Vårt Land, utg. Magnus Nylund under medverkan av Håkan Andersson, Pia Forssell och Henrik Knif, SSLS 816, 2017, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-6597-1508156359
XX:1 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, utg. Carola Herberts, SSLS 835:1, Helsingfors 2015, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-6604-1508156429
XX:2 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, utg. Eliel Kilpelä, SSLS 835:2, 2018, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-6632-1525325973
XXI Dagböcker, utg. Pia Asp under medverkan av Eliel Kilpelä, SSLS 823, 2018, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-7059-1525330243
Trollsländan, »Smått folk» 12/12 1868
Trollsländan, »Böcker för barn» 19/12 1868
Vasenius, Valfrid, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning I–VI, Helsingfors: Edlunds I–III 1912–1918, Schildts IV–VI 1924–1930 och Stockholm: Bonniers I–V 1913–1927
Widhe, Olle, Dö din hund! Krig, lek och läsning i svensk barnboksutgivning under 200 år, Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 129, Lund: Ellerströms 2015
Åbo Underrättelser, »Litteratur» 23/12 1878
Åbo Underrättelser, »Jul-literatur för barn och ungdom» 8/12 1880