[1]

Elis skrin.

1 Jag har en liten tomte, han heter Eli och bor i en glaskammare. Han är knappt två år gammal och två tum hög, klädd som ett litet barn, när det vaknar om morgonen, barfotad, bararmad och alldeles hvit, utom att Eli bär en liten röd tomtemössa öfver sitt guldlockiga hår. Dagen igenom är Eli tyst; men tidigt om morgnarna och sent om qvällarna upptecknar han hvad han om dagen hört och samlar det i ett glasskrin. Somliga anteckningar äro från naturen, andra från menniskolifvet, andra från féernas verld; men de bästa äro ifrån Guds rike. Och derföre förstår ingen annan Elis sagor, än barnen, som höra Guds rike till.

2 Vill du, så bedja vi Eli öppna sitt skrin för oss, Jag vet, att han gör det gerna; han är bekant med Trollsländan, han älskar barnen, han är ju sjelf ett barn, och vill gerna gifva dem något, som är både nyttigt och nöjsamt. Då vill jag försöka att öfversätta tomtesagorna till mennisko-språk, och du får dem en|2| och en, som de falla oss i händerna.

3 Skrin, öppna dig!

4 Strax är det öppet. Hvad ser jag! Den lilla Eli börjar med att berätta om