33. Utsigt af Kuopio

33. Utsigt af Kuopio.

1 (H. Munsterhjelm.)original: H. Munsterhjelm).

2 År 1650 erhöll Pehr Brahe friherreskapet Kajaneborg i förläning af drottning Christina. Det var mer än ett furstendöme i omfång, det sträckte sig öfver ofantliga urskogar, sjöar och moar i nordöstra Österbotten och norra Savolaks, men det var furans och björnens fädernesland, det hade icke en enda stad. Pehr|94| Brahe hade för afsigt att anlägga en sådan vid Kallavesi sjö, i närheten af Kuopio sockens kyrka, och planen var redan uppgjord, men hann icke utföras, innan reduktionen bortsopade denna och andra stora förläningar. 126 år derefter skickade geografen Tuneld Pehr Brahes plan till Gustaf III, och eftersom konungen ville hafva en landshöf|56|ding i Savolaks, anlades Kuopio stad år 1776 å Koljola hemmans mark, på en i Kallavesi framskjutande halfö. Fundationsbrefvet är dateradt d. 4 Mars 1782.

3 Likasom alla kungabarn, fick Kuopio särskilda privilegier, och deribland näringsfrihet, men denna ynnest skulle ha varit toma löften, om ej platsen varit välbelägen för handeln och den närmast kringliggande nejden den bäst odlade och tätast befolkade i Savolaks. Karelarens handelsgeni förnekar sig icke hos hans yngre afkomling Savolaksaren. Medan Wiborg var ryskt, uppvexte Kuopio till en medelpunkt för handelsrörelsen i det östra Finland och hade på 30 mil ingen medtäflare. Dess vintermarknad blef den största i hela landet och förmedlade vesterns varubyte med östern. När sedan Wiborg blef finskt och drog allt till sig genom Saima kanal, tycktes skickelsen ha velat gifva Kuopio ersättning af annat slag, ty 1844 fick staden ett gymnasium och 1851 en biskop. Marknaderna begynte aftyna, men Kuopio blef i stället en lärd och andelig stad, frambragte Snellmans epokgörande tidning Saima och disputerade om Skriften med Savolaks’ pietister.

4 Icke ens krigiska minnen saknas i dess historia. Kuopio och det nära i norr liggande Toivola pass voro under 1808 års krig medelpunkten för Sandels’, Cronstedts, Malms, Dunckers och Fahlanders ryktbara hjeltebragder. Natten mot den 12 Maj intog Malm med sina 180 Savolaks jägare och ett antal bönder Kuopio efter 4 timmars hårdnackad strid och tog flera fångar, än han sjelf hade soldater. Fienden återvände med större styrka; man stred om Kuopio; två djerfva anfall af Sandels nätterna mot d. 26 Juni och 1 Juli blefvo tillbakaslagna. Nu organiserade Ryssarne en flotta af kanonbåtar på Kallavesi: ett sjökrig i smått föranledde en kedja af de mest romantiska strider med landstigningar, öfverrumplingar, list och tapperhet på båda sidor. Sandels hade dragit sig tillbaka till Toivola och försvarade detta pass i 3½ månader med beundransvärdt mod, ända tilldess att han, hotad i ryggen, måste draga sig tillbaka, för att segra vid Wirta bro.

5 Staden är belägen på en slät plan med sjö på tre sidor, och dess långa rader af låga hus beherrskas af den år 1815 fulländade domkyrkan. En främling kan icke uppfatta dess sköna läge, innan han uppstigit på den i fonden af taflan dominerande höjden, Pujo backe, som lönar hans möda med den herrligaste utsigt öfver Kallavesis fjärdar, beströdda med öar, klippor, sund,|95| vikar, grönskande stränder, rykande ångbåtar och i fjerran glimmande segel. En inbyggare i Kuopio igenkännes derpå, att han anser sin stad och sitt Savolaks för det skönaste i Finland, om icke i verlden. Förgäfves invänder en kallsinnig främling, att denna skönhet ligger fördold i djupet af norden och kanske kan någonstädes finna en medtäflare. Kuopios man svarar: är icke porten öppnad till våra sjöar? Gå till Pujo; betrakta Savisaari och Kelloniemi; res till Maaninga och Tuovilanlaks! Kuopio har ingen medtäflare, Savolaks har ingen like.

6 Och vi måste väl tro det, efter han så visst försäkrar oss det.