8. En vinterqväll i Somero

8. En vinterqväll i Somero.

1 (R. W. Ekman.)original: R. W. Ekman).

2 Hvad är Somero? En obemärkt trakt i sydvestra hörnet af provinsen Tavastland, ungefär 5 mil från kusten och 7 mil österom Åbo. En höjdkedja begränsar trakten mot norr, och nedanför denna utbreder sig en bördig slätt. Sedan de fordna stora skogarna glesnat, bor der ett idogt och jordbrukande gränsfolk, som antagit något af kustfolkets rörlighet, men dock är tillräckligt styft, för att icke vanslägtas från sina bröder, Tavasterne.

3 När Finlands främste historie-målare, den riktbegåfvade Robert Wilhelm Ekman, återvände från Rom, beslöt han att måla sitt lands folk. Under sina resor i landet tecknade han folktyperna med en kärlek och en trohet, som endast förädlades, icke stördes af hans idealiserande uppfattning och hans italienska minnen. Interiören från Somero är en af hans många bilder ur finska folklifvet och jemförelsevis mera realistisk, än de flesta öfriga.

4 Vinterqvällen i stugan upplyses af eldskenet från spiseln och af ett pertbloss, instucket i dess stake på bordet. Värdinnan vid spiseln är hvarken ung eller skön: den rutiga bomullsduken, det rödrandiga förklädet och den bruna yllekjolen vittna om att hon icke gjort toilett för en stor publik. Men der är något gladlynt och förnöjsamt i den min, hvarmed hon sköter på samma gång en moders och en värdinnas pligter. Den kokande grötgrytan, hvilken hon omrör med slefven, hindrar henne icke att språka med den lika gladlynte mannen ett stycke ifrån henne. Föremålet för deras samtal är lätt att gissa. Det är den lille morsgrisen, bådas bortskämde favorit, som sjelfsvåldigt och lekande sträcker mot fadren en lappdocka. Denna sistnämnda intressanta person behöfver häst och ekipage för sina resor kring stugan, och det är derom man underhandlar. Fadren, i sin hvita mekkospråk: finska med läderbältet, sin hundskinnsmössa på hufvudet och sina grå vadmalsbyxor, förklarar sig hafva annat att göra: – han slöjdar ett lieskaft, och vid hans fötter ligger det ännu blott groft tillyxade ämnet till en arbetskärra. Det oaktadt kan man vara förvissad, att han icke länge skall motstå en kamarilla, som ingalunda är mindre mäktig i Somero, än vid Europas hof.

5 Invid spiseln sitter en sjuårs pilt vid sin abc-bok.original: abcbok. Hvilket bekymmer gör icke lärdomen äfven i denna|52| gömda vinkel af verlden! Nästa måndag blir läsförhör, och denna fruktansvärda dag är för en finsk pilt hvad inqvisitionen fordom var för en spansk kättare, ty hvilken pilt är icke misstänkt för kätteri vid ett välordnadt läsförhör? Hvarför skall också grötgrytans sakta porlande i hvarje ögonblick fresta den lille delinqventen, med hans bara ben och legera kostym, till verldsliga tankar i hans första allvarliga begrundande af bokens mysterier?

6 Taflan saknar icke staffage af spånor på golfvet, en så och en smörtjärna i hörnet, ett dricksstop, en knif, en skinka på bordet, hålkakor i taket, bundtar af pertor och den gamla ärevördiga bibeln med sina messingsknäppen derborta på hyllan öfver fönstret. Öfver allt detta sprider skenet från spiseln sitt vänliga skimmer, och bakom den sotiga muren pipar den hemtrefna syrsan sin entoniga sång.