Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne

Wåra Julidagar

Den Resande Studenten

Wåra Julidagar

Lukuteksti

|271|

Wåra Julidagar.

Var det en dröm? – En tidig morgonstund,

då än all verldensjordens oro hvilade, jag steggick

med i vida verlden ut med mina tankar.

Mig ledde anden till ett okändt berg,

5i från hvars spets det Finska fosterlandet

med sina tusen sjöar, skär och vikar,

med sina slätter, berg och gröna dalar,

och sina fjortonhundratusen varma hjertan

låg öppet för min blick der nedanför.

10Var det en dröm? – Hur ofta längtansfulltfull af sorg

jag hatat rummets twång – och längtansfullt

igenom tidens töcken vågat blicka!

Nu låg det hundramila landet der,

och det förflutna vandrade deröfver.

15Jag såg dem vålnadslikt deröfver gå

de flyddar dar hvars sol för sekler nedgått,

Jag såg århundraden, likt molnets skuggor

som öfver slätten fly, deröfver ila.

Och fruktan grep mig – der jag värnlös stod

20på en secund i tiden – och såg ut i töcknen

af en omätlig tid som ren förbleknat.

Då såg jag slägten vandra öfver jorden,

uppå hvarandras hälar trampa[]oläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande,

full än störtande och än fullkomnande

25hvarandras verk. – Jag såg ett folk

med rastlös flit i långa seklers lopp

|272|

sin näring suga från naturens bröst

helt nära der det uphör sjelft att klappa,

och, utaf ödet stäldt på gränsen, bygga

30culturens bålverk emot nordens is,

och östanut för bildningen en brygga.

Der kommo vilda skaror. Svärd drags ut,

af blod och askaoch hjeltar blöda dem ej dikt besjungit,

ej minne gömt. Der trampas fältets skördar,

35der härja lågoreld och svärd och pest och hungersnöd.

men nya skördar gro ur blod och aska

och nya slägten vexa hastigt opp.

Der komma flägtar från den nära polen,

den bleka nöden går i deras spår,

40Men Gud är nådig än och nästa år

står fältet axbetyngdt i middagssolen

Så under mödors tyngd och långa seklers strider

Det trogna folk arbetar jemt och lider.


Se denna trakt – hur vild i all sin skönhet!

45Den har ej yxa röjt, ej plogen berört

på denna sjö har endast svanen simmat,

till denna strand kom blott en törstig elg,

och endast ulfven lopp på dessa stigar.

Kring klippan kryssar örnen, mätt af rof,

50och uti klyftans mörker trummar björnen.

Och såg du nånsin der ett menskligt spår

|273|

Men snart i dessa ödetrakter hamnar

en flyktig stam af krigets fasor jagad

åt höga norden; snart befolkad blir den jord

55Som ser den gamle Wäinämöinen födas,

och vitne blir till denna ordets makt

och dessa underbara runosånger

Som mäktigt tjuste himmel, jord och haf

och länge genom sekler genljud gaf.

60Dock se! den nya läran, i sin vandring

kring verlden, når ock Finlands gömda strand,

den fromme Henrik blir dess främste tolk,

och under på hans graf dess sanning styrka.

Bort vika långsamt hän de gamle gudar,

65och ur catholicismens tunga ståt prakt,

ur trånga cellers natt, med sällsam makt

aflägsna dagars aning redan ljudar.

Den fylldes opp!

i Peder Brahes tid,

70i grefvens tid, den ljusa stdagen steg

på Finlands horizont och med sin klarhet

belyste berg och dal och fält och sjö.

Nu tolkas vexer visdom uppå Auras strand,

nu tolkas skriften, lärers djup och lag och rättförklaras,

75nu räddas månget lif af konstens hand;

nu löses tankens tusenåra band

och philosophins theser käckt försvaras.

Var det en dröm? – Der lågo wåra lagartider

med sina hvälfningar i tankens verld

|274|

80Med sina vilda femtiåra strider,

och sina än till hälften dragna svärd.

Men i wårt land war lugn. Ack mången gång

war lugnet qualm! – Nu gick en sakta vind

från fordna dar förfriskande deröfver

85och väckte minnen opp dem tiden söfver.

Der voro månge der som oaflåtligt

den nya tidens bild för ögat höllo,

berömde högt dess rikedom och glansprakt

men ack! hvarthän än wåra blickar föllo,

90tillbaka drogos de med sällsam makt,

till fädrens grafvar – än ej Finland glömt

sin skuld till desse män dem jorden gömt,

ej glömt att dock det ädlaste wi njuta

såväl wår bildning sin den melliksom sångens luta,

95ej utaf vansklig furstenåd wi fått.

den ärfde widen war wårade goda fäders arfvelott, –

ty hwad de med möda sådde wi upskära,

wår är nu frukten är, men deras all wår ära!


I ädle, hvilkas hugkomst dagen väcker,

100välsignelserad vare eder gömda mull!

den kära jord som edra ben betäcker

af edra mödors frukt är redan full.

i lågaHvarheldst i hyddorsans famn, dem friden lägnar,

sin ungafria blomma bildningen oss ger

105sin första bön till Gud den unge egnar,

den andra blir en tacksam suck till er!

6 Sept.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Inspirerad av universitetets jubelfest 1840 skrev Topelius dikten på sin namnsdag 6/9 1840. Den kom att bli den tidigaste av hans patriotiska dikter från 1840-talet. I dikten hyllar Topelius Väinämöinen och runosången som den första representanten för andlig kultur i Finland. Här formulerar Topelius föreställningen om Finland som civilisationens utpost genom de senare ofta upprepade orden om Finland såsom »culturens bålverk emot nordens is» och »östanut för bildningen en brygga» (rad 30–31, se också inledningen till En resa i Finland, ZTS XIII 2013). Utposttanken hade tidigare formulerats av J. J. Nervander i promotionsdikten 21 juni 1832 (1850, s. 73) och av Runeberg i Saarijärviuppsatsen (Helsingfors Morgonblad 16 juli 1832; SS VIII:2, s. 44). Vasenius betonar att tonvikten i rubriken ska ligga på våra, i motsats till Frankrikes julihjältar från revolutionen 1789.

    Se inledningen, »De akademiska tillfällesdikterna». Se också kommentaren till »Vår enda arfvelott» i Ljungblommor, ZTS I 2010.

    Dikten återges efter manuskriptet i Topeliussamlingen, 244.148, Nationalbiblioteket.

    Bibliografi

    Topelius, En resa i Finland, ZTS XIII 2013; Vasenius, Zacharias Topelius II 1914, s. 368, III 1918, s. 171

    Faksimile

    Lisää sarake