Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Ord till festsången den 19 Nov. 1870

[Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]

Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening

[Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]

Lukuteksti

Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmötetillagt av utgivaren

1 Den 7 maj 1852 förlorade fosterlandet M. A. Castrén, och 19 år derefter har den nystiftade finska fornminnesföreningen önskat hedra hans minne genom att den 7 maj fira sin årshögtid. I denna hågkomst förenar sig hela det finska fosterlandets och efterverldens tacksamhet för ett lif af mödor och försakelser i forskningens tjenst. Upphöjd öfver dagens stormar, egnar vetenskapen sin aktningsgärd åt det tysta, lugna, uppoffrande arbete, hvars varaktiga resultat är fäderneslandets kultur och mensklighetens förädling.

2 Emedan den 7 maj detta år inträffat på böndag, är det första årsmötet nu framskjutet en dag sednare. Och då vi här ha lyckan se en talrikare samling af ledamöter, än vid föregående möten, torde det vara på sin plats att med några få ord återkalla i minnet anledningen till fornminnesföreningens stiftande och det mål den förelagt sig.

3 Fornminnesföreningen sammanhänger på det närmaste med den starka ström i tidsriktningen, som fört isynnerhet de små nationerna till källorna för deras tillvaro, grunderna för deras berättigande att äga en egen historia, egen utveckling. Finska litteratursällskapet har härtills närmast, med heder och framgång, representerat denna fosterländska riktning. Detta sällskap har länge, såsom det enda på sitt håll, omfattat hela det vidsträckta området af inhemsk litteratur och konst, historie- och språkforskning, ethnografi och archeologi. Men området har varit så stort, att sjelfva framgången af sptssällskapets verksamhet har nödvändiggjort särskilda underafdelningar, sektioner, intilldess att numera äfven archeologin, såsom en mognande frukt, afsöndrar sig från den gemensamma stammen, för att såsom en fristående planta utså nya frön i den gemensamma fosterjorden.

4 Fornminnesföreningen har således på sitt område ställt den vetenskapliga forskningen såsom sitt syftemål. Det är icke dilettanters nöje, det är ett allvarligt, på vetenskapliga grunder bygdt studium af sitt ämne, som fornminnesföreningen uppställt såsom sitt ändamål; men visserligen hoppas föreningen, att dess undersökningar af fosterländska minnen skola äga tillräckligt intresse uti sig sjelfva, för att med en sann och rik njutning löna den derpå nedlagda mödan.

5 Och i samband med detta vetenskapliga syfte har fornminnesföreningen uppställt såsom sitt andra behjertansvärda mål att verka bevarandet af landets ännu qvarblifna minnesmärken från en förgången tid, – dessa minesmärken, hvilka här tills okunnigheten så groft vanvårdat, lättsinnet och tanklösheten så oförsvarligt sköflat, plundrat och ofta tillintetgjort. Det är ett icke ringa stycke af Finlands och finska folkets historia, som Fornminnesföreningen vill söka att rädda från förstöring och undergång. Det är det fjerde budets pligt mot fädernes minne, som Fornminnesföreningen vill söka att inskärpa hos landsmän, och derföre söker föreningen sina ledamöter bland alla folkklasser, alla kön, alla bildningsgrader.

6 I samband dermed står åter Fornminnesföreningens väsentliga egendomlighet, att företrädesvis vara en förening för Finlands ungdom. Fornminnesföreningen kan icke, vill icke umbära de äldres medverkan; den söker i dem sitt säkra stöd; känner sig hedrad deraf och tacksam för hvarje råd, hvarje medverkan af erfarnare medlemmar. Men det är dock väsentligen ungdomen, som stiftat denna förening, och ungdomen, som utgör dess drifvande, arbetande kraft. Genom ungdomens medverkan skall icke blott forskningen sträcka sig till alla delar af landet, utan äfven kärleken till landets fornminnen utspridas, vida till alla bygder, alla samhällsklasser. Och medan landets äldre forskare allaredan förut äro strängt upptagna i andra föreningar, skall ungdomen kunna odeladt egna sig åt detta mål och genom sin varma hänförelse föryngra forntiden för våra blickar, föryngra vetenskapen, föryngra fosterlanskärleken.

7 Sådan äro i korthet Fornminnesföreningens uppkomst och ändamål. Om och huru den skall lyckas att förverkliga detta mål, är alltför bittida att ännu förutsäga. Men så mycket varmt intresse, så många bevis på uppriktigt deltagande har föreningen redan fått emottaga från alla delar af landet, att vi kunna börja detta årsmöte med den glada förhoppningen om en god början af denna vår verksamhet i det älskade fosterlandets tjenst.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Topelius höll talet i egenskap av ordförande för Finska fornminnesföreningens vid det första årsmötet den 7 maj 1871. Talet återges efter trycket i Helsingfors Dagblad 9/5 1871. Se inledningen, »Finska Fornminnesföreningen».

    Faksimile

    Lisää sarake