Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!

1 okt. 78

Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878

1 okt. 78

Lukuteksti

|1||195|

1 Okt. 78.

1 Jag tackar ödmjukast för den skål mina ärade kolleger haft vänskapen utbringa genom Univ:s rektor och som han uttalat i så varma ordalag. Det lönar icke mödan att nu egna en hågkomst åt mig, dåpå den dag, när Univ. ser tillbaka på de 50 år, som ha invigt detta dyrbara kulturverk icke blott till en ny ort, utan ännu mycket mer till en ny tid. Jag har haft den äran vara den 11:te rektorn och vidpass den 760:de ordin. professorn, som kallats till medarbetare i kulturverket under dessa 50 år, en af de 210 lärare, som verkat i denna tid, en bråkdel af det Consistorium, som nära tre gånger förnyats under samma tid och en af de 5 822konsekvensändrat/normaliserat studenter, som inskrifvits i Hfors. Det är sandkornets väg genom timglaset, – försvinnande punkter, som tillsamma beteckna ett tidskifte, men hvar för sig intet –

2 När jag blickar omkring mig, ser jag bland det nuvar. Univ:s män endast 2 (3) , som gen gamla Åbo studenter som genomlefveat hela den förflutna perioden som akademiske medborgare.|2||196| De må vittna om det förgångna. vVi, som döma det, må döma det kärleksfullt. Dess förtjenster om vskapenvetenskapen och Univ. voro icke ringa; dess brister tillhörde tidehvarfvet. Om det närvarande äro vi vi äro jäfvige att döma, det närvarandevi som kunna säga, lemma startquorum pars fuimusspråk: latinkommentar. Jag föreställer mig att det kommande slägte, som dömer oss, skall säga om dessa 50 år, att en stor idé neml. fosterlandet har derunder lifgifvande och väckande i alla riktningar strömmat in genom Univ:s portar. Univ. har blifvit folkeligtfosterländskt: det är dess ära – huru det blifvit det, och i hvilken mån det förmått göra vskapenvetenskapen fruktbärande, deri ligger detta är samtidsfrågan, och Univ:s som blir afgörande för framtidens dom.

3 När jagvi sägera, att Univ. gått framåt på det icke mer, än att vi tagits i släptåg af tiden. Hvilket jättesteg har ej den mskligamenskliga utvecklingen tagit sedan 1828! Allt är förändradt, – vskaperna, konsterna, industrin, de politiska och sociala förhållanden – det är en accelereradoriginal: accelerad rörelse, som ökas i följd af en tyngdlag, likasom fallhastigeten.|3||197| För att gå framåt, ha vi endast behöft klänga oss fast vid vingarna utaf tidens örn – Men frågan är, om vi gått framåt med de extensiva framstegen äfven gått framåt i intensitet, i klarhet, i medvetna mål – och der inträder jäfvet –

4 MM. HH.Mina Herrar Jagoriginal: jag ville helst stadna vid den stora lösen för allas våra sträfvanden, denntta högtälskadeidé Univ., som blifver och består, medan individen försvinner – men jag är skyldig eder några ord om den afgångne rektor, som eder vänskap hedrat med en hågkomst. Min bana vid Univ. har varit så afvikande från normala befordringslagar, att jag måste fritaga mig från egen delaktighet i denna befordran. 1845, när jag slutat mina akadem. studier, sökte var en lektorstjenst i Wasa målet för min ärelystnad. Renvall blef lektor, jag blef lyceilärare och e. o. amanuens vid Univ:s bibliothek. 1852 fick R. transport till Åbo efter dåmera e. b.erkebiskop Bheim, jag sökte ånyo tjensten och fick den. 1854 hade jag hyrt rum i Jakobstad, der då Wasa gymn. var förlagdt, och stod i begrepp att flytta, när jag en dag öfverraskades af frågan om jag ville blifvera|4||198| lektor här i sv. språket och liter.literaturen Efter något betän Jag svarade ja och blef i stället utn. till e. o. prof. i Fds historia. Man gjorde mig då den oförtjenta äran att anse mig för en politisk personlighet, hvilket jag aldrig har varit, fastän jag som publicist och historiker varit nödsakad att beröra det politiska området. Sedan jag föreläst Nio år derefter inrättadeskallades jag till ordin. prof. i f. r. o.finsk, rysk och nordisk historia – På detta sätt fick jag en fast anställning vid akadem. plats, som jag icke ansett mig vuxen att vara nog vskapsmanvetenskapsman att eftersträfva – Jag har kommit till Univ. som skriftställare, och jag återgår till min förra bana, lycklig om jag ej befunnits ovärdig detn förtroende, somplats hvartill jag blifvit mig bevisadtkallad – En politisk personlighet har jag aldrig varit – ja, så litet att jag två gånger hotades med förlusten af min första tjenst han icke färglös – men icke tillhörande något parti – och kanske var det derför mina kollegers förtroende kallade mig till rektorsplatsen. I en tid, när Vsvårläst p.g.a. överskrivningden ofver opinionernas väldiga krig hvari Univ. och landet nu befinna sig, har de jag ansett det vara min pligt som rektor att intaga en förmedlande ställning. Jag vet, att detta kunnat tydas som svaghet – jag vet, att ett energiskt ingripande åt endera hållet

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Föreliggande text är ett oavslutat utkast till Topelius tal vid den middag som enligt gammal tradition skulle hållas för universitetets avgående rektor. Festen den 1 oktober firades i teaterkaféet och sammanföll med universitetets 50-årsjubileum. Ett sextiotal universitetslärare och tjänstemän var närvarande, däribland J. Ph. Palmén och J. V. Snellman. Den nye rektorn, kanslirådet Wilhelm Lagus höll det officiella talet till hedersgästen. Enligt Morgonbladet förflöt middagen »under synnerligen lifvad och enig stämning».

    Den otryckta handskriften ingår i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    2 quorum pars fuimus (lat.) vari vi deltog.

    Bibliografi

    Helsingfors Dagblad 2/10 1878; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 469 f.; Morgonbladet 2/10 1878

    Faksimile

    Lisää sarake