Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt

Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt

Theses

Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt

Lukuteksti

|253|

Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt

 

1 Romarna kallade en gång staden Rom evig. Och denna förhoppning var inte ogrundad. Vi ser nämligen att Rom har varit så mäktigt genom vapen, framstående i fråga om skriftlig verksamhet, fullt av konstverk och sedan också efter sitt fall så härskande över världen genom sitt språk och sin religion, att vi lätt kan förstå att själva ödet har bestämt och skapat staden för ytterst stora dåd och för evig berömmelse. – Rom skulle ändå inte ha undkommit samma fördärv som hade drabbat Kartago, om den kristna religionen inte genom nya anläggningar hade ingjutit ny livskraft i den åldrande staden. Denna religion sträckte nämligen under århundraden ut sin makt i tysthet men växte sedan snabbt och bredde ut sig. Slutligen grundade och drev den igenom ett herravälde med blicken fäst vid den tidigare ledarställningen i världen. Sakförhållandena hade alltså förändrats, och påven efterträdde kejsarna, hierarkins myndighet efterträdde statens.

2 Hur detta herravälde obemärkt kom fram till en så hög ställning som det nådde, inser vi lättare om vi betänker: först den heliga kristna trons anseende som gynnade prästerna, vilka själva gjordes heliga och vördnadsvärda inför folket; sedan den mycket betydelsefulla samhällsgrupp som bestod av munkar, vilka emellertid hade påven så att säga som sin topp och sitt centrum; sedan prästernas tillgångar och förmögenhet samt det faktum att prästerna inte bara var förvaltare av de ägodelar som skänkts till templen, utan också förbrukade dem; slutligen tidernas oroligheter och samhällets bojor som i nästan alla länder hade lösts upp eller hölls bundna enbart av feodalväsendet och koncentrationen av boklig bildning endast hos prästerskapet på grund av folkens stora råhet. Allt detta bidrog i högsta grad till att öka och främja det heligas ställning under medeltiden.

3 Det återstår emellertid att vi skall ge en beskrivning av påvarnas maktställning och vilka orsaker som låg till grund för den och utvecklade den. Biskopens av Rom, Petri efterföljares påvliga anseende leder sin början från: staden Roms gamla ära|254| och dess mycket gamla och folkrika kyrka, som är främst bland alla kyrkor; vidare de två mycket berömda apostlar som där lidit dödsstraffet för sin tros skull; slutligen också påvens tillgångar och hans makt i staten i förening med hans makt som påve. Påvarna bemödade sig med stor klokhet och ihärdighet om att förverkliga den riksbyggnad som kanske grundlagts på ungefär detta sätt. Detta ledde till att deras makt snart blev mycket utvidgad. De avstod nämligen inte från att vända de germanska folkens gudsfruktan till sin fördel och att främja sin sak genom furstarnas frikostighet. För att det emellertid inte skulle se ut som om påvarna rövat till sig sitt påvliga inflytande, utan som om det överlåtits åt dem av förfäderna, förkunnade och bekräftade påven Nicolaus under 800-talet efter Kristus lemma startIsidorus förfalskade besluttexterkommentar.

4 Genom ett noggrant åberopande och ett konsekvent iakttagande av dessa beslut verkställde hierarkins århundraden en högsta myndighet i Guds namn, vilken förvisso nådde sin högsta höjd efter Gregorius den sjunde.

5 På detta sätt uppstod och främjades påvarnas makt. Olika personer bedömer den på olika sätt och anser att den har varit antingen ytterst skadlig eller ytterst välgörande.

6 Givet för filosofisk grad den 30 maj 1839

7 Z. Topelius.
Nord-Österbottning

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Det här är Topelius koncept för skrivprovet pro gradu den 30/5 1839. Provet pro gradu prövade studenternas kunskaper i latin och förtrogenhet med vetenskaperna inför filosofie kandidatexamen, se inledningen, »Universitetsstudierna».

    Topelius skulle egentligen avlägga sitt pro gradu prov 29/5 1839, men eftersom hela 32 studenter deltog måste hälften, i alfabetisk ordning, vänta till följande dag. Topelius kommenterade det i sin dagbok: »till fägnad åter ty med de ämnen som voro före i dag, hade jag ej kommit långt.» (Dagböcker 30/5 1839). Han skrev provet från kl. 8 på morgonen till 17:30 på eftermiddagen. Ordbok fick användas i provet. Följande dag berättar han i sin dagbok att han var orolig över förmodade skrivfel och bad professorn i historia, Gabriel Rein, om att få se sitt prov. Han hittade dock inga språkfel och »missskrifvet endast 1849 – för 1839 i Rom. ziffror. – 'Det kan jag lofva, att intet får herr T. repuls för det' sade Rein och skrattade.» (Dagböcker 31/5 1839). Topelius fick vitsordet första approbatur 12/6.

    Texten har inte tryckts och ingår som manuskript i Topeliussamlingen på Nationalbiblioteket, 244.115. Det är förmodligen frågan om ett koncept från provdagen, inte renskriften, eftersom manuskriptet innehåller strykningar och rättelser. Texten har inte funnits tillgänglig i svensk översättning tidigare.

    Föreliggande text är en översättning från latin av Robert Luther (2019). Se även originalet »De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt». Mer om översättningen från latin och om Topelius latin av Luther, »Allmänna drag i Topelius texter på latin».

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    3 Isidorus förfalskade besluttexter eg. de pseudoisidoriska dekretalen.

    Bibliografi

    Klinge, »Från universitet till tjänstemannahögskola», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808-1917 1989, s. 395; Klinge, Idyll och hot 2000, s. 224; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 114 f.; Topelius, Dagböcker ZTS XXI 2018; Vasenius, Zacharias Topelius II 1914, s. 174

    Faksimile

    Lisää sarake