Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857

Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne

Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859

Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne

Lukuteksti

[]

Prolog vid Akademiska Sångföreningens Musikaliska Soiré

den 7 December 1858
till förmån för Veteranerne.
[] [3]

I.

Barn af den tid, som fjerran från orkanen

Af dagens fläktar böjs och sedan, trött

Af balens mödor, slumrar på divanen

Och ser i drömmen allting rosenrödt;

5Vet du den sorg, som bådat dina nöjen?

Vet du den tår, som gret för dina löjen?

Vet du de offer, som för dig ha blödt?

Ditt sköna luftslott, nu så rosenfärgadt,

Det restes upp så outsägligt svårt.

10I vida norden finns ej land så härjadt,

Så blodbestänkt, så offerkrönt, som vårt.

Ej finns ett folk, så fosterbror med nöden,

Så ödelagdt af isarna och glöden,

Så härdadt – ack, – och derföre så hårdt!

15Du trängdes ej bland denna verldens store,

O våra fäders folk! Det var ditt brott.

Du nöjdes hellre, i din strid med Bore,

|4|

Med sångens, odlingens triumfer blott.

Och dock – en gränsvakt mellan tvenne verldar –

20Du har förblödt vid dina brända härdar,

På tusen slagfält du ditt blod har sått.

Så djupt, så skarpt du fostrats vid den läran,

Att ingen fred på jorden unnas den,

Hvars mannakraft förgåtts i blek förfäran,

25Hvars veklingshand förglömt att brottas än.

Välsignadt vare allt hvad du fått lida!

Du kan ej sjunga blott, du kan ock strida.

Din plog kan när som helst bli svärd igen.

II.

Sänk ned ett ögonblick din stolta fana,

30Du unga tid! Hör – seklets tornur slår!

Dess dåfva klockslag minnets skuggor mana,

Timvisarn pekar på de flydda år.

Betänk din stund! Lär att förakta flärden!

Som det framfarna står för efterverlden,

35Du – också du – en dag för häfden står.

Gif akt! Det går en svallvåg genom tiden,

En sakta nattvind susar oss förbi.

Det är en dyning af den fordna striden,

Som vrok mot oss ett haf i raseri.

40Dess storm har tystnat – grafvens ro den söfver.

|5|

Men minnets månsken lyser klart deröfver,

Och hjelteskuggor skymta fram deri.

Skyllra gevär! De bleka män, de döda,

Ur tusen grafvar tyst i qvällen gå,

45Med öppna sår, som länge slutat blöda,

Med hjertan, som hört länge upp att slå.

Det är, o land! din trogna hjelteskara,

Som fordom föll för dig i strid och fara ….

Vänd icke bort ditt våta öga då!

50Ur drifvorna vid Revolaks; ur natten

Af Siikajokis vinterkalla våg;

Från Lemos strand; ur Saimas klara vatten;

Från Lappo, der i blommor döden låg;

Från Alavo; från Ruona; från Juthas;

55Från Wirta, Oravais, der sagan slutas,

Och allt från Hörnefors – går deras tåg.

De nalkas. Deras mörka leder ljusna.

De mönstra sina skaror – dödens prof.

Se, vinternatten gaf igen de frusna,

60Fältlazarettet gaf igen sitt rof.

Och sorgen gaf dem, som hon dödat, åter,

Och fosterjorden gaf dem hon begråter,

Och hafvet gaf de offer det begrof.

Dock – talet är ej fullt. Än en och annan

65Man saknar i de bleka skuggors led.

|6|

Och mönsterherren, han med band om pannan,

Han frågar bistert: »Äro de ej med?»

Och kämparne de räkna om och undra.

»Nej», svaras det, »vi sakna fyrahundra,

70För hvilka lifvets sol ej än gått ned.»*)Not. De qvarlefvande veteranerne från 1808 uppskattas för närvarande till omkring 400.

Då ler han ädelt, sorgset, han med bandet:

»Vi måste vänta dem ännu en tid.

Vi måste unna dem åt fosterlandet,

Att bära vittne om dess sista strid.»

75Och vid han talar, mörknar det i vester,

Och grafven återfordrar sina gäster,

Och synen dunstar bort i nattens frid.

III.

O Fosterland! Hvad gaf du dina söner,

Som gåfvo allt för dig? Hvad gaf du? Hvem?

80De främste mindes du i dina böner;

De ringare – gaf du dem ens ett hem?

Ett torp i skogen, eller tiggarstafven,

Ett lif i armod och ett kors på grafven!

Blott sångens guld du strödde rikt kring dem.

85För dem, som lefvat länge nog att skåda

Det sena minnet af sin efterverld,

Det är ej nog att dem en skänk bebåda;

De ha förtjent en bättre minnesgärd.

|7|

Räck dem din hand! Tryck dem intill ditt hjerta!

90Gif dem en dag af fröjd för år af smärta,

Och ära så dig sjelf och var dem värd!

De voro dock den sista kämpaskaran

Af Finlands sagoålder. Sagolikt

De trotsade försakelsen och faran,

95I sorg och seger lika ärorikt.

Ett svärdshugg klöf i stycken tidehvarfvet.

De buro hugget och vi bära arfvet;

Med deras hjelteblod var det invigdt.

Och när de alla slumrat bort i griften

100På Finlands sköna, evigt dyra strand;

Då skall hvar pilt, som stafvar minnesskriften,

Då skall hvar tärna högt, med kind i brand,

Vid deras urna stolt och hänryckt svära,

Ehvad än tiderna i skötet bära,

105Att lefva och att dö för fosterland.

 

 

  1. *)Not. De qvarlefvande veteranerne från 1808 uppskattas för närvarande till omkring 400.

Kommentaari

Kommentar

Dikten publicerades som separattryck 1858. Den intogs i Sånger I 1860 med titeln »Veteranerne», se kommentaren i Ljungblommor, ZTS I 2010.

Faksimile

Lisää sarake