Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten

Till Studentkorpsens Delegation

Till delegationen för Finlands Studenter

Till Studentkorpsens Delegation

Lukuteksti

|1||209|

Till Studentkorpsens Delegation.

1 År 1870 om våren gåfvos finska amatörspektakler i Helsingfors Nya Theater. Vid dessa uppträdde fröken Ottilia Meurman som Preciosa och förbehöll sig en andel af netto behållningen, för att disponera densamma som bidrag till inköp af R. W. Ekmans stora mythiska tafla Wäinämöinen för studenthuset. Fröken Meurman erhöll 250 F. Mark och deponerade, genom sin mormoder, friherrinnan J. M. von Troil, denna summa i Föreningsbanken för det uppgifna ändamålet.

2 Sedermera hafva 3 ½ år förgått, och de förhoppningar man år 1870 hyste om den minnesrika taflans inköp för Finlands studenters hus, der densamma skulle ha funnit sin enda lämpliga plats och för hvilket den var målad, hafva icke gått i fullbordan.|2||210| Ekman är död, hans bo är upplåtet till konkurs, och han har efterlemnat en fosterdotter i de mest medellösa omständigheter.

3 Fördenskull har friherrinnan Troil, å sin dotterdotters vägnar, anmodat mig att hos Delegationen för Studentkorpsen framställa den förfrågan, huruvida Korpsen är sinnad att begagna sig af gåfvan för det uppgifna ändamålet., samt om Korpsen, i annat fall, vill tillåta öfverlemnandet af förenämnde 250 Mark, jemte upplupna räntor, åt Ekmans medellösa fosterdotter.

4 Det synes sjelffallet, att medlen icke kunna af Korpsen användas till annat ändamål, än det af gifvarinnan bestämda. Lika klart synes, att desamma, i annat fall, böra återställas till gifvarinnans disposition.

5 En inlösen är ännu möjlig af Ekmans tafla, som framtiden utan allt tvifvel skall veta att bättre uppskatta, än en småsinnad kritik, hvilken endast haft öga för vissa formela brister och alldeles förbisett det storartadt fosterländska|3||211| i kompositionen. Taflan äges för närvarande, såsom hypothek för ett lån, af senator Lönnblad och Kommerserådet Julin samt finnes i Helsingfors. Dess ursprungliga pris, 6 000konsekvensändrat/normaliserat Mark, nedsattes redan af Ekman till 4 000konsekvensändrat/normaliserat Mark och torde nu icke öfverstiga 3 000konsekvensändrat/normaliserat Mark. Jag förmodar, att beloppets erläggande kunde ske uti mindre poster, fördeladt på flera år.

6 Ifall likväl icke Studentkorpsen skulle hafva håg eller medel att inlösa detta fosterländska minne af Finlands främste historiemålare − och i sådant fall skall taflan sannolikt hamna i Ryssland − anhåller jag alltså, å gifvarinnans vägnar, att förenämnde 250 Mark måtte återställas till hennes disposition på sätt antydt är.

7 Saknande skriftlig legitimation till denna anhållan, bifogar jag i dess ställe Föreningsbankens depositionsqvitto, hvilket stadnar hos Delegationen, derest utsigt finnes till taflans inlösen,|4||212| men i motsatt fall torde till mig återställas.

 

8 Helsingfors 22 Nov. 1873.

9 Z. Topelius

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Robert Wilhelm Ekman målade Kalevalamotivet »Väinämöinens sång» åren 1857–1866 med avsikt att tavlan skulle placeras i det projekterade studenthuset. Receptionen av tavlan var trots allt sval och då Studenthuset stod färdigt 1870 visade det sig att studentkåren inte var intresserad av konstverket, dels för att det ansågs vara för stort, dels för att det ideologiskt sett var föråldrat.

    Topelius, som hyste stor uppskattning för Ekman, försökte påskynda införskaffandet av »Väinämöinens sång» till Studenthuset. I föreliggande skrivelse till studenternas delegation, som handhade de ekonomiska ärendena efter att studentkåren hade upplösts, anmodar Topelius delegationen att fatta ett beslut i saken med tanke på den donation som Ottilia Silfverstolpe (f. Meurman) hade gjort till förmån för tavlans inköp. Se vidare »Till Delegationen för Finlands Studenter». För mera om Topelius och Ekman se kommentaren till dikten »Robert Wilhelm Ekman» (1874).

    Den otryckta handskriften ingår i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket.

    Bibliografi

    Helsingfors Tidningar 16/3 1859; Suomalainen Wirallinen Lehti 1/10 1870; Klinge, »Traditionalism och radikalism», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917 1989, s. 614; Heikel, Helsingfors universitet 1640–1940 1940, s. 485

    Faksimile

    Lisää sarake