Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag

För F. Pacius

Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878

För F. Pacius

Lukuteksti

|1| |125|

För F. Pacius

19 Mars 1884.

1 I dag för 25 år sedan, när Prof. Pacius fyllde 50 år, invigdes den 19 Mars, till vårens och de första lärkornas dag d. 19 mars till sångens och ungdomens glada högtidsdag. Och i dag den 19 Mars utbedja sig här församlade vänner än engång att få till den älskade och vördade 75 årige veteranen mästaren frambära uttrycken af deras vördnad, kärlek och oförgätliga tacksamhet.

2 Hans toner ha nu gått genom ett halft århundrade. Vi hörde dem sist i förrgår mäktiga, unga, strömmande af lif |2||126| och ett yngre slägte gaf dem nu ett eko för en ny tid. Ja, den nya tiden har sina sånger och sina stämgafflar fältherrar – det är dess rätt och dess ära – men dess ära återfaller på den tid, och de verk och de epokgörande personligheter, i hvilka den har sin rot. Hvad var musiken i Fd före Pacius och hvad är den nu? Om vi kunde ställa ödemarken med dess fattiga ljung vid sidan af ett blomstrande skördefält skulle vi finna svaret på denna fråga, som alltid återkommit vid Paciusfesterna. – Nej, vi förakta icke ödemarken, äfven der finnes blommor och kärlek, men låt vi glädjas åt de rikare frukterna och vi tillönska dem samma vårluft, som engång drog fram öfver steppernas ljung.

3 Veten I, unga, som endast sett blomningen, hvadilken oerhörd möda, hvilket snille, hvilken ihärdighet och hvilken sjelfuppoffrande kärsvårläst p.g.a. överskrivninglek, som engång ha fordrats för att skapa ett nytt tidehvarf för musiken i Finland? Vi qvarstående vittnen från förgångna tider vid mästarens sida kunna säga eder det.

4 Veten I hvem den man var i sin krafts dagar, som i förrgår|3||127| satt böjd af åren vid sidan af en ung dirigent och lyssnade på de skapelser, i hkahvilka han inlagt sintt hjerta, sitt snille och sitt lifshöjdpunkter?

5 Det är i nästa Maj månad detta år 50 år sedan han, ännu i med ungdomens hela mod och förhoppningar hamnade bland oss som en gäst från Haydns, Mozarts, Beethovens Webers och hans mästare Spohrs fädernesland. Han uppträdde som Spohrs lärjunge, en violinist, som vid de första akademiska konserterna. Denna nu bräckliga arm förde stråken med en kraft och en mjukhet, som i vårt land voro oerhörda – det förekom åhörarne som strömmar af smältande, gnistrande guld.

6 Derefter öfvertog han första den akademiska sången, men Det var som man säger Om sådana nyomskapelser kan man säga: lemma startHaydn hat sich ein schönes Gartenhaus gemachtbaut, Mozart hat daraus ein Pallast gemachtspråk: tyska.kommentar sSnart vuxa qvartetterna ut till stora, blandade körer. Icke två år efter hans Pacii hitkomst genljöd den dåvarande societetssalongen med sina mer än 1 konsekvensändrat/normaliserat200 sittplatser af Spohrs sköna oratorium Die Letzten Dinge, – som efterföljdes af andra stora musikverk, skapade i kretsen af dittills oöfvade, försagde amatörer. Ni skulle ha sett hört sett den böjde mästaren från i förrgår, när han d. 20 Juli 1840 anförde vid jubelfesten Händels Messias från läktaren i Nikolaikyrkan.

|4||128|

7 Ni skulle ha sett honom d. 13 Maj 1848, när han under Fds fana på Majfältet för första gången anförde Vårt lLand och intet öga bland fältets flera tusende åhörare förblef torrt. –

8 Ni skulle ha sett honom d. 24 Majrs 1852, när han blek och darrande lyfte sin taktpinne för den första ouvertüren till K. Carls Jagt och när han efter styckets slut omgifven af de 96 amatörerne på scenen och den tättfyllda salongen mottog sin första lagerkrans som sjelfständig skapare af ett det första storta musikverk, detet i vårt land! – Men tro ni icke oss vittnen från dessa förgångna dagar, så tron hans verk, som stå qvar genom tiderna, – så frågen alla de jublande stämmor, som långt utom gra Fds gränser helsat vVårt Land och Suomis sång – denntta ensamt stående underbara, naturtrogna eko af nordiska furors sus en höstafton vid solens nedgång.

9 Förlåt mig, prof. Pacius, jag ej trötta eder med äro fulla minnen, jag skulle tala till eder å alla här församlade vänners vägnar. Men tillåt mig intyga, att vi ej samlats här af en gammal kärvorden vana, – att vi ej|5||129| nalkats en vördad veteran blott af skyldig aktning för hans vördnadsvärda 75 år. I denna stund ligger någonting mer – bakom oss ståttr ett folk. Såsom ni, herr Professor, stått upphöjd öfver dagens partistrider, så står här framför eder i våra denna vår ringa krets det endrägtiga Finland, för att besegla med sitt erkännande eder långa lifsgerning. Detta land häar icke öfverhopat eder med rikedomar eller med äretitlar – det har bjudit eder sin öppna famn och en anspråkslös ställning, som Ni har motta lika anspräkslöst mottagit. Det är onyttigt numera att vilja utforska huru långt edert namn gått med ära, om ni stått i ett rikare land med större tillgång möjligheter att förverkliga edert lefnadsmål – men nu när ni står på årens höjdpunkt, såsom väktaren i ett vårdtorn, och ser under ederra fötter 50 års detta ett långat lif af mödor och kärlek, egnade åt vårt land, nu är detta land|6||130| skyldigt eder det erkännande, att ni bland oss varit en af det 19:de seklets stora kulturkrafter. –

10 – Musikens historia i vårt land skall engång räkna sina epoker före och efter edert framträdande. Men för oss är det ett behof, att kunna säga eder detta medan erdert hjerta ännu klappar ibland oss. VNi måste än engång i lifvet erfara, att ni varit och är en af de mest odeladt älskade män, som denna tid af stora väckelser, låtit unnat åt oss – att endast ni, och ni ensam, varit värdig att gifva vingarna åt sången om vårt land, emedan ni förmer än någon annan på edert område medverkat till dess slutstrofer: Högre klinga skall engång. Mottag detta vårt tacksamma erkännande såsom hela Vårt Lands.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Topelius höll talet till tonsättaren Fredrik Pacius på hans 75-årsdag den 19/3 1884. Födelsedagen firades med traditionsenlig sångfest i Brunnshuset, se Morgonbladet 20/3 1884. Festen fick ett abrupt slut när man nåddes av budet om att Elias Lönnrot avlidit. Enligt Morgonbladet yttrade Topelius yttrat orden »Finland har sorg – lefve Finland!», varpå festen avbröts.

    Se även talet på Pacius 70-årsdag »19 Mars 79».

    Manuskriptet till talet finns i Topeliussamlingen på Nationalbiblioteket, 244.108

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    6 Haydn hat sich [...] Pallast gemacht. (ty.) Haydn byggde sig ett vackert litet hus med trädgård, Mozart gjorde ett palats av det.

    Bibliografi

    Morgonbladet 20/3 1884

    Faksimile

    Lisää sarake