Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866

Konstnärsgillets prolog

Till Magn. v. Wright

Konstnärsgillets prolog

Lukuteksti

Konstnärsgillets Prolog.

Den 5 Februari 1869.

I.

Midvinterdag bär våren i sitt sköte:

Midvinterdag gaf Finland Runeberg.

Midvinterqväll församlar nu till möte

Oss, vänner utaf dikt och ton och färg.

5Vi helse varmt, i fröjden och i smärtan,

Vår ädle, gamle diktarkung i nord

Och uti honom konstens ursprungsord,

Som smälter drifvorna i menskors hjertan.

Här låder stoft vid vingarne af anden.

10Vi äro vinterqvällens irrskensbloss,

Som tändas, gnistra, flämta, dö i sanden;

Men det odödliga, som bor i oss,

Det slocknar ej, när gnistorna förbrinna,

Det är dock höjdens brutna återsken.

15I oss och öfver oss står dock idén:

”Idén är evig; skuggorna försvinna”.

Mot detta eviga vår famn sig sträcker;

Ej mot det vanskliga, som tiden tär,

Som åldern mattar och som grafven släcker,

|2|

20Det dock ett intet mot sin urbild är.

Och derför är oss, ringe tolkar, gifvet,

Att i det oförgängligt skönas namn

Förena sorg och fröjd i samma famn

På scenens plan, som återspeglar lifvet.

25Kom, ljusgestalt från idealets verldar,

Du barn, som här i norden vilse gick!

Tänd minnets stjerna i de mörka härdar!

Värm sorg och vinter med din ljufva blick!

Säg oss de namn, som skördarns lie bergat

30I det förgångna skörderika år,

Och strö en blomma än från sol och vår

På vissnad fröjd, som vinterfrosten härjat!

II.

Magnus von Wright,

 

† 5 Juli 1868.

 

H:fors.

Hvi flydde du, and, från Finlands sjö?

Hvi står du så löflös, björk?

35Den hand dig målat är kall som snö,

Den blick dig lifvat är mörk.

Den pensel föll, som förstod dig bäst;

Det hjerta brast, som dig älskat mest.

O moder, Finland,

40Förgät ej honom vid minnets fest!

Carl Moring,

 

† 6 Mars 1868.

 

H:fors.

Det klang öfver fält, det klang i sal,

Det klang i de unga bröst.

Det var som en doft i sommardal,

En suck af naturens röst.

45En tyst, försakande ande lagt

|3|

Sitt hela lif uti sångens makt:

Hans lif var kärlek!

Ljud, enkla visa, hans minnes vakt!

Carl Ganszauge,

 

† 1 Maj 1868.

 

H:fors.

En främling kom, och han blef oss kär;

50En tonernas arbetsman.

Hans sträng ljöd klar med de bästa här,

Och redligt verkade han.

Hans vagga stod uti söderns sol,

Hans graf har bäddats vid kulen pol,

55Och vänskap kransar

Den brustna strängen af hans fiol.

Rudolf Theodor Lagi,

 

† 30 Dec. 1868.

 

H:fors.

Hur skön ljöd orgeln i templets hvalf,

När andakt i hjertan brann!

Men när den mäktiga muren skalf,

60Då satt der så lugn en man.

Han lodat djupen i toners haf;

Han bönens dufva en vinge gaf.

Choralen sjunger

Sin fridspsalm öfver hans friska graf.

Axel Gabriel Ingelius,

 

† 2 Mars 1868.

 

Nystad.

65Och natten var kall i enslig skog;

Den hvinande snöstorm ljöd.

Hvem är den man, som i drifvan dog

Konstnär’ns naturliga död?

En biltog ande från ljusets strand.

70Han famlat efter sitt fosterland,

Der allt är klarhet.

Men här är mörker. Brist, mörka band!

|4|

III.

Är du än ej mätt af tårar,

Barn, som der vid klippan står?

75Vet du mer om vissna vårar?

Mins du mer från sorgens år?

Kring den vida, vida verlden

Breder du din ljusa famn,

Och du samlar ädla namn

80För den enkla minnesgärden.

Hör, då susar vesterns vind:Bernhard von Beskow,

Der är tår på Sverges kind.† 17 Oct. 1868.

Från den glesa diktarkransenStockholm.

Falla blad, som än stått qvar.

85Nyss föll det, som rikast var:

Det var sista efterglansen,

Sista aftonstrimman klar

Af den tredje Gustafs dar. –

Blek af harm, sin tunga biter

90Smädelsen, som icke mer

Strafflöst trampar äran ner

Och i trasor söndersliter

Svenska storhetens banér.

Men till Bernhard Beskows urna

95Aktningsfull, med tysta fjät,

Träder i sitt majestät

Sanningen, den himlaburna,

Och med drag, i marmor skurna,

Ristar hon hvad verlden vet:

100Skönhet, ljus, humanitet,

Ädel håg och upphöjdt sinne,

Det är Beskows äreminne.

|5|

Lik en ranka invid roten

Af en mäktig furas trots,

105Stupar August Blanche vid fotenAugust Blanche,

Af den tolfte Carls koloss.† 30 Nov. 1868.

Månget snillrikt återgifvetStockholm.

Brokigt drag af menskolifvet

Har hans penna ritat ut;

110Intet är af honom skrifvet

Så romantiskt, som hans slut.J. M. Stäck,

Än för minnet finnas flera.† 21 Febr. 1868.

Se, den gamle Stäck är stoft,Stockholm.

Och han målar icke mera

115Vinterluft och sommardoft.F. O. Bervald

Bervalds sträng sökt högre zoner,† 3 April 1868.

Stum är Mankells fornchoral,C. A. Mankell

Kjærulfs älskeliga toner† 27 Oct. 1868.

Klingat bort i Norges dal. Båda i Stockholm.

120Söderns hulda gracer lifvaHalfdan Kjærulf,

Än en graf i Danmarks drifva† 11 Aug. 1868. Norige.

Och med marmorfingrar skrifvaH. V. Bissen,

Bissens namn i runohäll.† 10 Mars 1868.

Dugga mild, lik sommarregnet,Köpenhamn.

125Dugga, minnets varma tår,

På en fallen konungs bår

För det kärleksrika hägnet,Ludvig I af Bayern,

För den konstens blida vår,† 29 Febr. 1868.

Som är allt hvad sen i gårNizza.

130Af Kung Ludvig återstår!

Stänk en perla på den lager,Gioachimo Rossini,

Hvilken allt Europas land† 13 Nov. 1868.

Kring Rossinis panna band!Paris.

|6|

Rykte sviker, gunst bedrager:

135Verket prisar mästarns hand.

Dikt och färger, form och ton

Bygga idealets thron.

Men hvad återstår af pelarn,

Om en graf uppslukar allt?

140Hvad är qvar af skådespelarn,

När den själ han gaf gestalt

Som en töckenbild försmalt

Och hans efterverld är bunden

Vid den flyende sekunden?

145Hvad är qvar? Det menskligt sanna.

Höghetsblicken från hans panna

Skall i tusen hjertan stanna,

När han sjelf är en ruin.

Dig, du barn af poesin,

150Skall ej Lethe öfvermanna,Charles Kean,

Minnet ej i landsflykt banna:† 23 Jan. 1868.

Derom vittne bär Charles Kean.London.

IV.

Men när, likt stjernor uti natten, stråla

De flydda namn på minnets sarkofag,

155Hvem skall oss hoppets morgonrodnad måla?

Hvem ger oss glädjens ljusa anletsdrag?

Kom, diktens lek, som mellan tårar skämtar!

Kom, glada sträng! Kom, ungdomsfriska sång!

Kom, bild af tredje Gustafs sol, engång!

160Kom, ideal, som ljuft i molnen flämtar!

|7|

Vi äro ej de månskensegoister,

Som utan fäste tumla i det blå.

En droppe skämt förstå väl ock artister,

En glädjeblomma älska de också.

165Och hvad oss sen i lifvets prosa brister,

När bordet dukas klent med poesi,

Det torde konstens vänner fylla i,

Med kritisk efterrätt af en magister.

Men vexe vi, som blommorna, för löjet

170Och spinna solsken, väfva töckendunst,

Så är vårt mål dock ej det toma nöjet,

Ej ens, högtärade publik, din gunst!

Vi söke form och ande i förening;

Det finns en evighet i stundens sken.

175I oss och öfver oss står dock idén!

– Och det är äfven Konstnärsgillets mening.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Dikten återges efter det separattryck som utkom till Konstnärsgillets årsfest 1869. Den intogs i Nya blad 1870, se kommentaren i Nya blad och Ljung, ZTS II 2019. Se också inledningen, »Konstnärsgillet i Finland».

    Faksimile

    Lisää sarake