Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Förslag till ändringar i Universitetets Statuter

[Angående besättandet av professuren i filosofi]

Consist. protokoll för d. 19 Jan.

[Angående besättandet av professuren i filosofi]

Lukuteksti

|1||147|

Angående besättande av professuren i filosofitillagt av utgivaren

1 Topelius yttrade:

2 Jag har i fakulteten uttalat min mening. och anser båda de sökande väl meriterade att på förslag uppföras. Dock anser jag en olikhet deras meriter väsentligen skiljaktiga och har på denna grund sökt komma till en öfvertygelse derom, hvilka meriter böra berättiga till första eller andra förslagsrummet.

3 Hvad först den vetenskapliga insigten angår, har doktor Bolin ett företräde, som jag, i motsats mot andra, icke uppskattar ringa, nemligen att, oberoende af det ena eller andra systemet, söka i vetenskapen intaga en sjelfständig ståndpunkt, från hvilken han kritiskt öfverskådar dess en föregående utveckling. Om hans ståndpunkt är hållbar, kan jag icke bedöma; men jag tviflar derpå, men kan icke förkasta den derföre, att han som eklektiker representerar samma famlande, mesteller negativa tendenser, hvilka nu stå qvar som ruiner efter den splittrade Hegelska skolan.|2||148| Doktor Rein har åter har på sin sida det icke mindre vigtiga företrädet af denen bestämda vetenskapliga ståndpunkt, den i alla detaljer konseqventa och fast utbildade öfvertygelse, somhvilken sådan man vinnesr, när man, som han, allvarligen inträngt i alla har fullständigt tillegnat sig ett gifvetgenomfördt och strängt logiskt system. Jag skulle icke uppskatta denna merit utan reservation, derest jag icke kompetentare intyg hade ådalagt, att doktor Rein, ehuru Hegelian, rör sig inom systemet med en frihet, som låter hoppas, att han ingalunda är dess blinde anhängare.

4 Doktor Bolin har ett afgjordt företräde som skriftställare och literatör. Åt detta håll ligger hans styrka. Hans tvenne arbeten ”Om Familjen” och om ”Europas Statslif”, isynnerhet det senare, vittna ännu mer, än hans akademiska afhandlingar, om en sällsynt beläsenhet, en kritisk skärpa i omdömet och en framstående stilistisk förmåga talent, så mycket anmärkningsvärdare|3||149| som svenskan icke varit hans egentliga modersmål. Som akademisk lärare har hans framställning af ofta svårfattliga ämnen haft för åhörarne ett fängslande intresse. – Doktor Reinshar, literära verskamhet utom sina afhandlingar, är af mindre omfång och äfven mindre framstående ända till hans sednaste specimen. Jag är icke någon beundrare af den filosofiska språkbarbarismen, men måste för min del instämma i de vitsord hansDr Reins specimen erhållit om ett särdelesså engång koncist, och klart och logiskt bindande framställningssätt. Jag har anledning förmoda, att hans under sednaste resa mognade studier fördelaktigt inverkat såväl på hans skriftställare-, som lärareförmåga., för hvilka derest fältet blir öppet.

5 Slutligen bör jag ej förbise, att, medan båda på ett tillfredsställande sätt förestått den filosofiska professionen, Dr Bolin har ett företräde genom sin längre tjenstgöring.

6 På alla dessa grunder skulle jag ej tveka att gifva företrädet åt Dr Bolins mera extensiva meriter i en annan lärarebefattning, än den filosofiska.|4||150| Men denna vetenskapernas vetenskap är berättigad till så höga anspråk på intensivt vetande, på grundfasta principer, på sträng konseqvens, att jag deri måste gifva företrädet åt Dr Reins väl vitsordadetillagt av utgivarenoch öfvervägande vetenskapliga insigter. Och då statuternas § 114 vid dessa fa i allmänhet fäster en afgörande vigt, när fråga är om läraretjensters besättande, och Dr Reins specimen blifvit ur denna synpunkt fördelaktigare bedömdt, anser jag mig förpligtad att uppföra Dr Rein på första och Dr Bolin på andra förslagsrummet.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    År 1868, när J. V. Snellmans professur i filosofi skulle besättas, stod det slutliga valet mellan Thiodolf Rein och Wilhelm Bolin. Topelius, som på historisk-filologiska sektionens möten inledningsvis hade förespråkat Bolin, ändrade senare åsikt och röstade i den slutliga röstningen i konsistorium på Rein. Rein segrade över Bolin med rösterna sexton mot tio. Utnämningen var en i raden av det senare 1800-talets politiska utnämningsprocesser.

    Valet mellan Rein och Bolin liksom Topelius utlåtande i frågan får ett särskilt intresse av att de två kandidaterna representerade två olika filosofiska traditioner – Rein hegelianismen och Bolin feuerbachianismen. Nils Erik Forsgård konstaterar att Topelius argumentation för Rein dels avspeglar hans egen inställning till vetenskapen, filosofin och hegelianismen och dels är ett ställningstagande mot Bolin. Utlåtandet pekar på Topelius eklektiska metod och på det faktum att han trots uppväxten med Hegels filosofi aldrig blev en renlärig hegelian. De »negativa tendenser» efter den splittrade Hegelska skolan, vänsterhegelianismen, som Bolin stod för var en skarp kontrast till Topelius ideella världsbild, varför hans röst slutligen gick till Rein. I samband med röstningen, som också hade politiska förtecken vad gällde liberalismen och fennomanin, hänvisade flera professorer till Topelius utlåtande.

    Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen 244.115, Nationalbiblioteket. Handlingarna om tjänsteutnämningen har getts ut i tryck som Handlingar rörande återbesättandet af lediga professionen i filosofi vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, 1868.

    Bibliografi

    Forsgård, I det femte inseglets tecken 1998, 96 f.; Klinge, »Landets hjärta – fosterlandets hopp», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917 1989, s. 562 ff.

    Faksimile

    Lisää sarake