Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.

Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten

Till Studentkorpsens Delegation

Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten

Lukuteksti

|1||143|

Z. Topelii votum i frågan om anslagen för VskapVetenskapssocieteten.

1 Jag förenar mig utan tvekan i fys. mathem. sectionens utlåtande om anslaget för meteorologin, emedan det finner stöd och tillämpning i redan bestående förhållanden. Jag vill icke heller, aAf skyldig respekt för fys. mathem. sectionens högre sakkännedom, vill jag icke heller för min del motsätta afvika från dess utlåtande om anslaget för geologin, men bör dock, reservationsvis, erkänna min oförmåga att fatta den ställning, som professorn i geologi komme att intaga till denna andra och af annan myndighet beroende geologiska auktoritet. Mig synes det hasvårläst p.g.a. strykning varita mera praktiskt att förena allt hvad till denna vetenskap hör under samma auktoritets inseende och sålunda antingen ställa ett tillräckligt anslag|2||144| för geologiska undersökningar till geologieprofessorns disposition under Consistorii inseende, eller ock indraga nämnde profession som aldrig varit besatt, och anslå såväl professorslönen, som omförmälda 9 000konsekvensändrat/normaliserat mark, till inrättande af en särskild geologisk kommission under vskapsvetenskapssocietetens inseende, då ordföranden i kommissionen komme att till societeten intaga ungefär samma ställning, som föreståndaren för magnetiska observatorium. Med 9 000konsekvensändrat/normaliserat mk kantorde föga kunna uträttas för så kostsama och omfattande undersökningar, när mer än hälften åtginge till arfvode,oläsligt p.g.a. konservering/inbindning men aflönas chefen med nuvar. geologieprofessionens lön, står förenämnde välbehöfliga belopp disponibelt för undersökningarne.

2 Angående anslaget för arkeologin kan jag för min del icke tillstyrka detsamma i dess nu föreslagna form.|3||145| Jag betviflar principielt, att de historiska vetenskaperna, med deras väsentligen spekulativa ändamåltendenser, kunnaböra lämpligen förenas i samma samfund med empiriska naturvetenskaper. Men äfven om så vorejag deruti misstager mig, är särskildt arkeologin så hufvudsakligen byggd på samlingar, att jag icke kan fatta en från dessa fristående arkeologi annorlunda än såsom sväfvande i hypothesernes blå luft. Inträder arkeologin som en speciel vskaps branche i vskapssocieteten, måste den ovilkorligt antingen tillegna sig universitetets redan befintliga samlingar, eller anlägga nya. Det förra torde näppeligen låta sig göra, och det sednare möter sådana svårigheter, att F.Finska Literatursällskapet och F.Finska Fornminnesföreningen utan tvifvel handlat välbetänkt, när de öfverlåtit sitt icke obetydliga arkeologiska material till Univ:s ethnografiska museum. I stället för att splittra landets knappa tillgångar, anser jag många störstaalla skäl tala för vara att förena alla tillgängliga medel och krafter|4||146| för ett gemensamt ändamål, nemligen ett under till Univers. hörande och under Consistorii inseende stående historiskt museum, som skulle omfatta alla historiens hjelpvetenskaper och, under samverkan med enskilda föreningar åt samma håll, göra af det nuvarande ethnografiska museum något helt annat, än härintills varit möjligt. Detaljerna af en sådan inrättning höra Utan att ingå i detaljerna af en sådan inrättning, vill jag endast antyda huru mycket mera fruktbärande det nämnda anslaget skulle utfalla, om det användes till ett historiskt museum. Ty om detta erhölle en prefekt med särskildt arfvode, som tillika hade att benärmast vaka öfver fornlemningars vård i landet, återstode dock alltid ett icke ringa belopp för expeditioner i historiskt och arkeologiskt syfte, för utgifvande af dithörande arbeten och för inköp af fornsaker arkeologiska föremål. Men förnämsta vinsten vore en ledande tanke i stället för två. Skulle vskapssocieteten anse signa universela tendenser härutinnan tillbakasatta för de fosterländska, så må anmärkas att detta ligger i den historiska forskningens egen natur och specielt i vårt land betingas af dessa forskningars säregna förhållanden. Invändes Befarar man åter, att ett afstyrkande af nu förordade anslag för arkeologin skulle hafva till påföljd, att arkeologin ginge lottlös ur guldregnet, så beder jag få erinra, att den allmänna regleringen af universitetets anslag erbjuder ett osökt tillfälle att förorda under en annan form förorda nämnde anslag i arkeologins intresse.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Med anledning av ständernas petition om anställande av en meteorolog, en geolog och en arkeolog vid Finska Vetenskapssocieteten hade konsistoriet inbegärts på ett utlåtande. Föreliggande text är Topelius votum i ärendet, som behandlades 3/6 1873.

    Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket.

    Bibliografi

    Konsistoriets protokoll 1873, Centralförvaltningens arkiv, Helsingfors universitet/Centralarkivet

    Faksimile

    Lisää sarake