Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
Lästext
|1||143|
Z. Topelii votum i frågan om anslagen för VskapVetenskapssocieteten.
1 Jag förenar mig utan tvekan i fys. mathem. sectionens utlåtande om anslaget för meteorologin, emedan det finner stöd och tillämpning i redan bestående förhållanden. Jag vill icke heller,aAf skyldig respekt för fys. mathem. sectionens högre sakkännedom, vill jag icke heller för min del motsätta afvika från dess utlåtande om anslaget för geologin, men bör dock, reservationsvis, erkänna min oförmåga att fatta den ställning, som professorn i geologi komme att intaga till denna andra och af annan myndighet beroende geologiska auktoritet. Mig synes det hasvårläst p.g.a. strykning varita mera praktiskt att förena allt hvad till denna vetenskap hör under samma auktoritets inseende och sålunda antingen ställa ett tillräckligt anslag|2||144| för geologiska undersökningar till geologieprofessorns disposition under Consistorii inseende, eller ock indraga nämnde profession som aldrig varit besatt, och anslå såväl professorslönen, som omförmälda 9 000konsekvensändrat/normaliserat mark, till inrättande af en särskild geologisk kommission under vskapsvetenskapssocietetens inseende, då ordföranden i kommissionen komme att till societeten intaga ungefär samma ställning, som föreståndaren för magnetiska observatorium. Med 9 000konsekvensändrat/normaliserat mk kantorde föga kunna uträttas för så kostsama och omfattande undersökningar, när mer än hälften åtginge till arfvode,oläsligt p.g.a. konservering/inbindning men aflönas chefen med nuvar. geologieprofessionens lön, står förenämnde välbehöfliga belopp disponibelt för undersökningarne.
2 Angående anslaget för arkeologin kan jag för min del icke tillstyrka detsamma i dess nu föreslagna form.|3||145| Jag betviflar principielt, att de historiska vetenskaperna, med deras väsentligen spekulativa ändamåltendenser, kunnaböra lämpligen förenas i samma samfund med empiriska naturvetenskaper. Men äfven om så vorejag deruti misstager mig, är särskildt arkeologin så hufvudsakligen byggd på samlingar, att jag icke kan fatta en från dessa fristående arkeologi annorlunda än såsom sväfvande i hypothesernes blå luft. Inträder arkeologin som en speciel vskaps branche i vskapssocieteten, måste den ovilkorligt antingen tillegna sig universitetets redan befintliga samlingar, eller anlägga nya. Det förra torde näppeligen låta sig göra, och det sednare möter sådana svårigheter, att F.Finska Literatursällskapet och F.Finska Fornminnesföreningen utan tvifvel handlat välbetänkt, när de öfverlåtit sitt icke obetydliga arkeologiska material till Univ:s ethnografiska museum. I stället för att splittra landets knappa tillgångar, anser jag många störstaalla skäl tala för vara att förena alla tillgängliga medel och krafter|4||146| för ett gemensamt ändamål, nemligen ett under till Univers. hörande och under Consistorii inseende stående historiskt museum, som skulle omfatta alla historiens hjelpvetenskaper och, under samverkan med enskilda föreningar åt samma håll, göra af det nuvarande ethnografiska museum något helt annat, än härintills varit möjligt. Detaljerna af en sådan inrättning höra Utan att ingå i detaljerna af en sådan inrättning, vill jag endast antyda huru mycket mera fruktbärande det nämnda anslaget skulle utfalla, om det användes till ett historiskt museum. Ty om detta erhölle en prefekt med särskildt arfvode, som tillika hade att benärmast vaka öfver fornlemningars vård i landet, återstode dock alltid ett icke ringa belopp för expeditioner i historiskt och arkeologiskt syfte, för utgifvande af dithörande arbeten och för inköp af fornsaker arkeologiska föremål. Men förnämsta vinsten vore en ledande tanke i stället för två. Skulle vskapssocieteten anse signa universela tendenser härutinnan tillbakasatta för de fosterländska, så må anmärkas att detta ligger i den historiska forskningens egen natur och specielt i vårt land betingas af dessa forskningars säregna förhållanden. Invändes Befarar man åter, att ett afstyrkande af nu förordade anslag för arkeologin skulle hafva till påföljd, att arkeologin ginge lottlös ur guldregnet, så beder jag få erinra, att den allmänna regleringen af universitetets anslag erbjuder ett osökt tillfälle att förorda under en annan form förorda nämnde anslag i arkeologins intresse.
Kommentar
Kommentar
Med anledning av ständernas petition om anställande av en meteorolog, en geolog och en arkeolog vid Finska Vetenskapssocieteten hade konsistoriet inbegärts på ett utlåtande. Föreliggande text är Topelius votum i ärendet, som behandlades 3/6 1873.
Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket.
Z. Topelii votum i frågan om anslagen för VskapVetenskapssocieteten.
1 Jag förenar mig utan tvekan i fys. mathem. sectionens utlåtande om anslaget för meteorologin, emedan det finner stöd och tillämpning i redan bestående förhållanden. Jag vill icke heller, aAf skyldig respekt för fys. mathem. sectionens högre sakkännedom, vill jag icke heller för min del motsätta afvika från dess utlåtande om anslaget för geologin, men bör dock, reservationsvis, erkänna min oförmåga att fatta den ställning, som professorn i geologi komme att intaga till denna andra och af annan myndighet beroende geologiska auktoritet. Mig synes det hasvårläst p.g.a. strykning varita mera praktiskt att förena allt hvad till denna vetenskap hör under samma auktoritets inseende och sålunda antingen ställa ett tillräckligt anslag|2||144| för geologiska undersökningar till geologieprofessorns disposition under Consistorii inseende, eller ock indraga nämnde profession som aldrig varit besatt, och anslå såväl professorslönen, som omförmälda 9 000konsekvensändrat/normaliserat mark, till inrättande af en särskild geologisk kommission under vskapsvetenskapssocietetens inseende, då ordföranden i kommissionen komme att till societeten intaga ungefär samma ställning, som föreståndaren för magnetiska observatorium. Med 9 000konsekvensändrat/normaliserat mk kantorde föga kunna uträttas för så kostsama och omfattande undersökningar, när mer än hälften åtginge till arfvode,oläsligt p.g.a. konservering/inbindning men aflönas chefen med nuvar. geologieprofessionens lön, står förenämnde välbehöfliga belopp disponibelt för undersökningarne.
2 Angående anslaget för arkeologin kan jag för min del icke tillstyrka detsamma i dess nu föreslagna form.|3||145| Jag betviflar principielt, att de historiska vetenskaperna, med deras väsentligen spekulativa ändamåltendenser, kunnaböra lämpligen förenas i samma samfund med empiriska naturvetenskaper. Men äfven om så vorejag deruti misstager mig, är särskildt arkeologin så hufvudsakligen byggd på samlingar, att jag icke kan fatta en från dessa fristående arkeologi annorlunda än såsom sväfvande i hypothesernes blå luft. Inträder arkeologin som en speciel vskaps branche i vskapssocieteten, måste den ovilkorligt antingen tillegna sig universitetets redan befintliga samlingar, eller anlägga nya. Det förra torde näppeligen låta sig göra, och det sednare möter sådana svårigheter, att F.Finska Literatursällskapet och F.Finska Fornminnesföreningen utan tvifvel handlat välbetänkt, när de öfverlåtit sitt icke obetydliga arkeologiska material till Univ:s ethnografiska museum. I stället för att splittra landets knappa tillgångar, anser jag många störstaalla skäl tala för vara att förena alla tillgängliga medel och krafter|4||146| för ett gemensamt ändamål, nemligen ett under till Univers. hörande och under Consistorii inseende stående historiskt museum, som skulle omfatta alla historiens hjelpvetenskaper och, under samverkan med enskilda föreningar åt samma håll, göra af det nuvarande ethnografiska museum något helt annat, än härintills varit möjligt. Detaljerna af en sådan inrättning höra Utan att ingå i detaljerna af en sådan inrättning, vill jag endast antyda huru mycket mera fruktbärande det nämnda anslaget skulle utfalla, om det användes till ett historiskt museum. Ty om detta erhölle en prefekt med särskildt arfvode, som tillika hade att benärmast vaka öfver fornlemningars vård i landet, återstode dock alltid ett icke ringa belopp för expeditioner i historiskt och arkeologiskt syfte, för utgifvande af dithörande arbeten och för inköp af fornsaker arkeologiska föremål. Men förnämsta vinsten vore en ledande tanke i stället för två. Skulle vskapssocieteten anse signa universela tendenser härutinnan tillbakasatta för de fosterländska, så må anmärkas att detta ligger i den historiska forskningens egen natur och specielt i vårt land betingas af dessa forskningars säregna förhållanden. Invändes Befarar man åter, att ett afstyrkande af nu förordade anslag för arkeologin skulle hafva till påföljd, att arkeologin ginge lottlös ur guldregnet, så beder jag få erinra, att den allmänna regleringen af universitetets anslag erbjuder ett osökt tillfälle att förorda under en annan form förorda nämnde anslag i arkeologins intresse.