Angående besättandet av professuren i matematiktillagt av utgivaren
1 Vskapen är utan tvifvel en kosmopolit, men i sin praktiska tillämpning kommeran den ej undgå att beröra fosterländska intressen. Det kan icke förvåna, att meningarna delas, när endera synpunkten gör sig gällande, lvare sig att man betonar Univ:s oförytterliga rättighet att välja de bästa möjliga vskapligavetenskapliga krafter, som stå att fås, eller å andra sidan närmast afser den praktiska lär undervisningen.
2 I förevarande fall har Univ:t den lyckan att kunna välja mellan tre sökande af erkänd förtjenst. Att två af dem tillhöra broderlandet i vester, med hkethvilket den finska vskapenvetenskapen alltid stått och fortfarande står i idet lifligaste vskapliga utbyte, af idéer och erfarenheter, är snarare glädjande , änoch så mycket mindre förnärmande för vårt sjelfkänsla, när just i vår tid Finland hafta äran att, i utbyte mot Hvasser och andra vskapsmänvetenskapsmän, rikta den svenska vskapenvetenskapen med Nordensköld och Gyldén. Det är endastnärmast en sak som härvid synes mig betänkelig, neml. att ju mera utmärkta en förmågor vi lyckas tillvinna oss från ett annat land, desto snarare måste vi befara att åter förlora dem åt deras|2||204| hemland, så som vi förlorat Hvasser, Argelander och nu sednast Krüger; hvket icke är lyckligt för studiernas kontinuitet.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning
3 – H. K. M.Hans Kejserliga Majestät har i principen undanröjt en annan betänklighet, hken ur den fosterländskt praktiska synpunkten är af vida svårare art, neml. två af de sökandes obekantskap med finska språket.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning Jag anser migär derför icke berättigad att lägga denna omständighet i vågskålen med hela dess tyngd; men jag trorbeklagar den qvarstår,.oläsligt p.g.a. konservering/inbindningom icke mer för kompetensen, dock för förslagsrummet. Utan erforderlig insigt i bedömandet af ett mathematiskt specimen och utan att, i likhet med Consistor. öfriga ledamöter ens kunna be jemföra de sökandes vid specimina ådagalagda framställningsförmåga, kan jag endast tillmäter jag mig icke att frångå den ordning, som fys. math. sectionen uppställt vid bedömandet af specimina och uppför är således skyldig att enligt ordalydelsen i § 214 uppföra på 1:sta rummet Doc. M. L., på 2:dra lektor B. och på det 3:dje docenten Falk, hvars meriter som vskapligvetenskaplig skriftställare ställa honom framför sina medsökande.
Kommentar
Kommentar
Utnämningen av professorn i matematik år 1876 antog liksom mången annan utnämning vid universitetet på den här tiden en politisk dimension. I slutändan stod valet mellan Ernst Bonsdorff och de två svenskarna Gustaf Mittag-Leffler och Matths Falk. Efter en utdragen tillsättningsprocess utföll valet till Mittag-Lefflers fördel.
Den huvudsakliga debattfrågan gällde huruvida en svensk sökande kunde beviljas dispens från kravet på kunskaper i finska. Konsistoriet röstade med knapp majoritet för dispens. Liberalt sinnade professorer såg gärna en svensk professor vid universitetet i Helsingfors för att höja dess nivå och samtidigt befästa en liberal tankevärld. Flera av professorerna placerade följaktligen de två svenskarna i första förslagsrum.
Topelius som navigerade mellan ytterligheterna i språkfrågan understryker i sitt utlåtande vikten av det finska språket, samtidigt som han inte ser sig kunna avvika från fysisk-matematiska avdelningens förslagsordning i frågan. Hans betänkligheter gällande en eventuell svensk professors kortvarighet skulle visa sig befogade då Mittag-Leffler 1881 lämnade sin tjänst i Helsingfors.
Texten ingår som manuskript i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket.
Bibliografi
Klinge et al., Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917 1989, s. 569 ff.; Topelius, Finlands krönika 2004, s. 311
Angående besättandet av professuren i matematiktillagt av utgivaren
1 Vskapen är utan tvifvel en kosmopolit, men i sin praktiska tillämpning kommeran den ej undgå att beröra fosterländska intressen. Det kan icke förvåna, att meningarna delas, när endera synpunkten gör sig gällande, lvare sig att man betonar Univ:s oförytterliga rättighet att välja de bästa möjliga vskapligavetenskapliga krafter, som stå att fås, eller å andra sidan närmast afser den praktiska lär undervisningen.
2 I förevarande fall har Univ:t den lyckan att kunna välja mellan tre sökande af erkänd förtjenst. Att två af dem tillhöra broderlandet i vester, med hkethvilket den finska vskapenvetenskapen alltid stått och fortfarande står i idet lifligaste vskapliga utbyte, af idéer och erfarenheter, är snarare glädjande , änoch så mycket mindre förnärmande för vårt sjelfkänsla, när just i vår tid Finland hafta äran att, i utbyte mot Hvasser och andra vskapsmänvetenskapsmän, rikta den svenska vskapenvetenskapen med Nordensköld och Gyldén. Det är endastnärmast en sak som härvid synes mig betänkelig, neml. att ju mera utmärkta en förmågor vi lyckas tillvinna oss från ett annat land, desto snarare måste vi befara att åter förlora dem åt deras|2||204| hemland, så som vi förlorat Hvasser, Argelander och nu sednast Krüger; hvket icke är lyckligt för studiernas kontinuitet.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning
3 – H. K. M.Hans Kejserliga Majestät har i principen undanröjt en annan betänklighet, hken ur den fosterländskt praktiska synpunkten är af vida svårare art, neml. två af de sökandes obekantskap med finska språket.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning Jag anser migär derför icke berättigad att lägga denna omständighet i vågskålen med hela dess tyngd; men jag trorbeklagar den qvarstår,.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning om icke mer för kompetensen, dock för förslagsrummet. Utan erforderlig insigt i bedömandet af ett mathematiskt specimen och utan att, i likhet med Consistor. öfriga ledamöter ens kunna be jemföra de sökandes vid specimina ådagalagda framställningsförmåga, kan jag endast tillmäter jag mig icke att frångå den ordning, som fys. math. sectionen uppställt vid bedömandet af specimina och uppför är således skyldig att enligt ordalydelsen i § 214 uppföra på 1:sta rummet Doc. M. L., på 2:dra lektor B. och på det 3:dje docenten Falk, hvars meriter som vskapligvetenskaplig skriftställare ställa honom framför sina medsökande.