Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Ludvig van Beethovens minne

Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst

Ur en målares lif

Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst

Lästext

|1|

Inre motiv.

1. Arkitektur.

Gå ej till skyn. Flyg ej så högt,

Att ej ditt fäste bär.

Försök hvad ingen än försökt,

Nå idealet här!

5Bygg här ett hus

För himlens ljus,

Så rent, så fritt,

Så marmorhvitt,

Så sommargrönt och solskensblidt,

10Att där må trifvas hopp coh tro

Och Guds tillbedjan bo.

Värm det med kärlek. Hvälf dess tak

Af himmelsblå azur,

Med stjärneglans i aftonvak,

15Om dagen fri natur.

Lägg oskuld i

Dess harmoni,

Men lägg där då

En suck också

20Af längtan att ett högre nå;

Och när ditt värk är världsberömdt,

Gläds, att ditt namn är glömdt!

2. Skulptur.

Sindings idé. Två människor. En man,

En kvinna. Men där saknas ett,

25Det tredje, som i sig förenar båda.

Lägg till ett barn, som, sträckt från modrens famn,

Omarmar kärleksfullt sin faders hals,

Och skapelsens mysterium är där.

Säg icke: barnet är den blifvande,

30Den obestämda mänskan i sitt frö;

Det saknar form! ... Hvad är då form? Teknik.

Lägg själ däri! Hvad är ett litet barn?

En hel natur. Ej man, ej kvinna än.

Ej söndrad i instinkter och begär,

|2|

35Urmänniskan, som före fallets brant

Bebodde jordens paradis och än

Bebor det, slumrande i änglavakt.

Att söka formen och förgäta själen,

Är konstens syndafall. Det är att mäjsla

40Det brustna utan tanke på det hela,

Ursprungliga, som ständigt återkräfver

Sin rätt i konsten, – släcka eld, som lefver,

Och samla askan, – en förbrunnen glöd,

Som varit lif och sprakar än som död.

3. Måleri.

45»Ställ Hilda H. på Pungaharju ås

En sommarkväll, förrän dess sol förgås,

Och I ha’n sett det skönaste I veten

Uti naturen och i mänskligheten!»

Jag säger: lägg i denna blick en tår,

50I denna barm en suck af flyktig vår,

I denna kväll ett vemod återgifvet

Af att så kort är skönheten och lifvet!

Det skönaste, mest rörande behag

Är ej det sorglöst lyckliga i dag;

55När våra fäder hört dess toner hviska,

Det är att lefva, älska, blomma, brinna

En oskattbar sekund och så – försvinna.

4. Musik.

O harpoklang i myrtenlund, o ljufva mandolin

I månskenskväll, hur är din sträng af silke spunnen fin!

60Och åter, smattrande trumpet, som manar ut till strid,

Hur kan du djärft i hot och hat förinta mänskofrid!

Vår kantele är spunnen af en ungmös gyllne lock,

Dess ton är svag, som vindens sus, men huru öm ändock!

Här suckar mörka furors sus, här dånar hafvets röst,

65Här sjunger sjön i sommarnatt ur djupa mänskobröst.

Här sjunger sjön i sommarnatt ur djupa mänskobröst.

Gå, sångare, och lyssna glad på söderns harmoni;

Hör mästerkonst, stjäl des behag, men drunkna ej däri!

Vänd åter till din moders barm, sjung om dtt sköna land,

70Om sol och natt och vår och hopp och graf på Finlands strand!

5. Dramatisk konst.

Lätta bubbla på lifvets vågor,

Född och slocknad med rampens lågor,

Hvarför slösa på nyck, som går,

Läppens löje och ögats tår?

75Lagrar vissna, och glömska sårar,

Stort är ej det, som allt bedårar;

Stort är blöda vårt hjärteblod

För det högsta vår själ förstod.

Z. T.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Topelius författade diktsviten till det första numret av Konstnärsgillets julblad som utkom 1894. Topelius bidrag inleder publikationen. I poemen behandlar han de fem konstarternas mest egentliga motiv.

    Julbladet utgavs på initiativ av Konstnärsgillets skriftställarloge och vinsten skulle ges som pris åt någon författare. Den rikt illustrerade publikationen har en titelvinjett av Albert Edelfelt och bidrag av tolv författare. Julbladet utgavs även på finska med i stort sett samma innehåll, Topelius diktsvit översattes av skalden Kasimir Leino.

    Se också inledningen, »Konstnärsgillet i Finland».

    Bibliografi

    Hufvudstadsbladet 9/12 1894

    Faksimil

    Ny kolumn