Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Till Universitetets Student-Afdelningar

Till Vicekansler 12 Juni 1877

[Angående besättandet av professuren i matematik]

Till Vicekansler 12 Juni 1877

Lästext

|1||183|

Till ViceKansler.

12 Juni 1877.

1 Tacksam för lyckan att kunna med fullkomlig öppenhet hemställaöfverlemna till ViceKanslers pröfning våra akademiska förhållanden, utbeder jag mig att få framställa de skäl, som synas tala för ettn snar hemställan till Kansler om aterstny tillåtelse för de studerande att till allmänna möten sammankomma.

2 Jag bör endast konstatera, att lyckligtvis inga politiska tendenser för inom studenterne sjelfva för närvarande förefinnas af sådan art, att en större frihet för derasallmänna sammankomster kunde anses betänkelig. Under Krimkriget funnos sådana tendenser, tillochmed skarpt prononcerade, påhos en del af ungdomen, hvilket dock icke hindrat dåvarande Rektor att kort tid derefter tillåta och sedermera vinna vederbörligt tillstånd till sådana allmänna studentmöten, utan att politiska vådor deraf förmärkts. Hvaremot den|2||184| quasipolitiska demonstration, som föranledde kung.kungörelsen den 30 Maj 1871, påtagligen icke stod i något samband med allmänna studentmöten, utan, samt snarare måste anses som tillställd af en bullersam minoritet, utan nödig motvigt af äldre studenters opinion.

3 Jag vill icke tillskrifva de nu rådande studentopinionerna lammets oskuld i politiska frågor. Det är möjligt, att Ur språkstriden kunna mångahanda tendenser, äfven politiska, utveckla sig, enär svekomanin lika naturligt drages åt vester, som fennomanin åt Öster. Men för närvarande äro opinionerna ojemförligt lugnare derutinnan än under Krimkriget. Af Anglofilermaner eller Russofober förmärkes knappt ett spår, långt mindre af Turkofimaner,oläsligt p.g.a. konservering/inbindning hvarken pressen eller Sveriges opinioner gifva dertill någon anledning. Skulle, mot förmodan, ett krig utbrista mot England, me skall ett sådant betraktas med andra ögon nu, än 1854. Jag tror mig ej säga för mycket, om jag intygar, att Alexander II – ehuru långtifrån uppskattad af ungdomen såsom af en mognare ålder – dock af denna ungdom betraktas med andra och varmare känslor, än hans fader och företrädare. Hyllningar af den intensiva och personliga art, som de i Juli 1876, skulle för 20 år sedan ha varit otänkbara.

4 De inre politiska frågorna hafva nästan helt och hållet absorberats af språkstriden. Att ungdomen är liberal, och , när i en del frågor radikal, kan ickeså mycket mindre förvåna, när landtdagen visat deri föregår med sitt vördnadsvärda föredöme,. Så egendomligt gestaltar sig dock söndringen i åsigter, att man alltefter frågans beskaffenhet, torde finna studenten än liberal, än ultrakonservativ;|3||185| hvilket endast bevisar den välkända erfarenhet, att hans motiver äro intryck, icke principer.

5 Jag kan således icke ur politisk synpunkt finna något hinder att till Kansler hemställa den om allmänna studentermöten, endast H. K. H.Hans Kungliga Höghet sjelf kan haf finna ett ledigt ögonblick; och jag vågar tro, att Universitetsmyndigheterna kunna vitsorda studenternes åsigte opinioner såsom lojala. Deremot förbiser jag icke, att äfven de allmänna mötena kunna bära andra stormar i deras sköte. Storm är att vänta med eller utan möten; men det är bättre att segla med ett, än med sex styren i upprörd sjö.

6 Det är karakteristiskt för de styrelsegrundsatser, som gjorde sig gällande i Maj 1871, att, sedan allmänna studentmöten icke mera tillätos, de studerandes ”ekonomiska angelägenheter” voro de enda, som ansågos påkalla en gemensam organ. Idéela intressen, och nationelt samband ar togos ansågos kommo icke i fråga. Och dock måste ett universitetetsoriginal: universets ungdom hufvudsakligen lefva på sådana; dock syftara institutionen i sin helhet och afdelningarna hvarför sig, enligt lagens ordbokstaf och ande framför allt på sådana. Ett folk kan icke styras utan skonsamhet för dess känslor, ja dess fördomar; huru mycket mindre en talrik ungdom, som uppfostras just för dessa ideala makter i lifvet! Föreställningen om en studentkorps, ett solidariskt samband medllan de legaliserade afdelningar är har naturligt och sjelffallet uppvuxit ur dent sedan 1848, Vårt Land och Fänrik Stål vaknade medvetandet om ett gemensamt fosterland. Att intvinga detta medvetande inom de lokala afdelningarna hvar för sig blef från denna tid omöjligt och må innebar en återgång till den provinciela ensidigheten, likasom Delegationen förutsatte ekonomin som det enda sambandet. Ingen af dessa former är numera tillfyllest, och utan högre samband går allt åtskils.

7 Det nu afslutade läseårets tilldragelser utvisa , att hvarkensåväl afdelningarnes, ellersom delegationens oförmågas äro olämpligthet organer för andra Studenternes gemensama angelägenheter, än de rent ekonomiska. gentemot behofvet af ett allmänt samband för studentlifvet. Resultaterne i detta svårläst p.g.a. strykningbld afseende har varit följande:

8 Majoriteten i de tre norra afdelningar, den Östb., den SavoKar. och den Tavastl. beslöt på ett otillåtet möte att opinera mot operetten Läderlappen; medan majoriteten i de tre öfrigasödra afdd. ansvårläst p.g.a. strykning i början förhöll sig passiv, men sednare tog parti för Nya Theaterns skådespelare. Förstnämnda majoritet firade tre demonstrantersnes relegation med sång; sistnämnda majoritet indignerades insände protester i tidningarna. Rektors cirkulär klandrade en angifven insult mot två svenska aktriser; de södra afdelningarne brännmärkte insultens okände upphofsmän; de södranorra fordrade bevis – omöjliga, när ingen af upphofsmännen hade mod att angiafva sig sjelf – och hotade anställa rättegång mot för obevista beskyllningar. Utan julferiens mellankomst hade konflikten ej stadnat vid blotta hotelser.

|4||186|

9 Prof. Mittag Lefflers utnämning väckte stark indignation hos den norra majoriteten, som öfverlade om demonstrationer, men hvilka stadnade vid en sång för Lektor Bonsdorff, samt lika stor triumf hos den södra majoriteten, som öfverlade om en demonstrerande fes bankett till Lefflers ära. Rektors maning till kuratorerne möttes af en vanmaktsförklaring förrån deras sida, och endast några professorers medverkan samt den tillfällighet att Lefflers installation inträffade i Maj, när många rest bort, ha gjorde förebyggde konflikten för denna gång.

10 Upsala Studentkorps inbjöd 5 medlemmar af ”Helsingfors Studentkorps” till jubelfesten. Den norra majoriteten skyndade att välja afdelningsvis, menhvari bland då dervid relegerade Kivekäs valdes af Östb., och föreslog, dåenär endast fem voro bjudne, att Tav de två minsta afdelningarne, Tavv.Tavastlänningarna och Wibb.Wiburgenserna, skulle förena sig om en deputerad., hvartillhärtill vägrade Wibb.Wiburgenserna vägradeAfd. Den Den norrasödra majoriteten som i Maj var den manstarkare, anhöll, förstärkt af de norra afdelningarnes minoriteter, om samfälda val. Rektor hemställde valet till Vice Kansler och uppställde, med hans samtycke medgafs valet på gifvetsvårläst p.g.a. inbindning/konservering, vilkoren menunder Rektors förbehåll att valetatt en majoritet af afdelningarne vore ense derom. Alla de Tre södra afdelningarna biföllo, alla de tre norra vägrade. ViceKansler tillät valetupphäfde förbehållet, de tre norra afdelningarne protesterade i tidningarne, och öfverlade om en besvär till prokurators embetet; Dde tre södra hotade att exponera sakens gång för inbjudarne i Upsala: allt allt munväder utan betydelse, men som må vittna om hvart en ungdom kommer, när faktiska förhållanden icke af lag regleras. Emellertid var valet förrättadt, och Delegationen, som mottagit skrifvelsen från Upsala, skulle sva besvara densamme samt utanordna resekostnader för de valde. Till båda dessa åligganden vägrade Delegationens majoritet i en till Rektor adresserade protest. Valförrättaren vägrade likaledes att|5||187| besvara skrifvelsen. Till ViceKansler, 12 Juni 1877. Rektor, som ansåg både svar och resekostnader vara studenternes ensak, öfverlemnade dessa frågor åt deras godtfinnande, under förbehåll att Upsala Studenter ej skulle invigas i Hfors Studenters inbördes strider. Huru frågorna lösas, är ännu beroende; – endast så mycket är gifvet, att lagligt beslut ej kan fattas derom.

11 Ställningen är i korthet denna: att Tre afdelningar I alla för ungdomen vigtiga frågor stå Tre afdelningar emot tre,. och mManstyrkan är så lika, att om sammanräknade antalet af alla inskrifne gör för de tre norra afdelningarne 475 och för de tre södra afdelningarne 477. Men emedan de södra afdelningarne hafva närmare till Universitetsstaden, representera öfvervägerhar deras antal närvarande en öfvervigt (för sist. termin) af 64. Under sådana förhållanden är studenternes sjelfstyrelse genom afdelningar omöjlig i gemensama frågor. Och lika omöjlig blir densamma genom Delegationen, enär majoriteten bland dennas sju ordinarie ledamöter beror på hvilken afdelning der insätter två ledamo af sin majoritet. Härtills hafva Nyländingarne, till följd af sitt antal, gjort anspråk på detta företräde, hvaröfver åter de öfrige besvärat sig. Jag har ansett det rättvist, att för denna termin insätta två Österbottningar och nästa gång åter två af en annan afdelning; dock synes föga vara hulpet dermed.

12 Det karakteristiska för alla partisöndringar visar sig deri, att majo der ett parti är majoriteterna, nedtystar det utan konsiderationer minoriteten; men när samma parti en annan gång är minoritet, o[--]oläsligt p.g.a. skada det uppror mot majoriteten. na[----------]oläsligt p.g.a. skadaarne hafva under en följd af år intr[----]oläsligt p.g.a. skada|6||188| behandlattvungit sin majminoritet till tystnad. Men när denna minoritet, genom att förena sig med de södra afdelningarne i valfrågan, blef majoritet, hotas nu medär den Östb. majoriteten betänkt på att i höst relegera de motsträfvige. Promovendernes möten visaföretedde samma uppror em mot majoritetsprincipen.

13 Frågan om Rektors afgörandemaktspråk kan endast komma i fråga vid tillämpning af lag. När deremot lagen tiger, står Rektor gentemot anarkin ,– och ville han ockatt åter dominera det ena partiet genom det andra, är en statskonst, som ickehvarken är förenlig med Rektors värdighet eller en humanrättvis styrelse.

14 Han kan folj har att välja mellan två styrelsesätt: antingen att stöda sig på ena hälften af ungdomen och dermed dominera den andra hälften, eller ock att följa ett konjunktursystem, än till den enas, än till den andras förmån och hållaså att båda neutralisera hvarandra. Det förra systemet saknar rättvisa, det andra fasthet, och båda sakna värdighet, – alltså tre – två grundfel, när det gäller att styra ungdom. För 30 år sedan kunde en rektor begagna endera systemet – och än i Consistorium, än mot ungdomen. Nu, äro båda inpraktikabla när den tveklufna ungdomen motsvaras af det tveklufna Consistorium, äro båda systemerna inpraktikabla. Hvarken en Pippings eller en Ursins statskonst skulle nu vara målfyllig.

15 Finnes deremot lag, som reglerar faktiska förhållanden, så finnes dermed en fast grund att stå på, om också med Llatitud i tillämpningen,. Jag Det är tydligt, att äfven allmänna studentmöten ej förmå stäfja storm, men de innebära det som nu saknas, en erkänd princip: majoriteten me att med nödig hofsamhet vidhålla denna princip, blir derefter Rektors åliggande i studentfejderna och förenklar hans ställ Univ:s myndigheternas ställning till ungdomen,. Detsvårläst p.g.a. skada [----]oläsligt p.g.a. skada|7||189| För ett snart återställande af de allmänna studentmöten synes mig det enda skäl vara tillfyllest, att det nuvarande tillståndet uppfostrar anarkin, medan entt legaliseradt förnuftig form föreningsband uppfostrar laglydnaden.

16 Lyckligtvis hafva äfven de norra afdelningarna, bundi som numera äro emot allmänna möten, emedan de befara sig der stadna i minoriteten, bundit sig genom en tidigare uttalad önskan i detta afseende. Jag anhåller hemställer derför ödmjukast, på anförda skäl, huruvida icke Vice Kansler funne rådligt att, så snart Kansler dertill kanske kan hafva tillfälle och med särskildt framhållande af den genomallt genomgripande, till allvår lycka ännu icke politiska språksöndringen, förorda å högsta ort de en förnyad tillåtelse för de studerande att, under lämplig kontroll, sammanträda till allmänna möten. Kan detta icke utverkas till höstterminen befarar jag, att konflikterna skola med allvarligen blottställa Univ:s och studiernas lugn.

17 Till Komiténs sistl. höst inlemnade förslag anhåller jag dock att som reservation för min del få bifoga en anmärkning, hv som vidinom Komiténs sam stadnade i minoriteten. Jag har aldrig förnummit, att den oinskränkta valrätten ledt till annat än att samla fårskockar under partiledarnes fanor. Att studenten är demokrat, må man icke förtycka, det tillhör hans ålder, och jag vill derför icke påtvinga honom ett seniores, som mot hvilka han ständigt är färdig att göra uppror. Men det går dock något för långt, och det är, med den nuvarande färgläggningen redan i skolorna något för starkt, att en nyss vorden skolaris, utan ringaste erfarenhet [----]oläsligt p.g.a. skada den akademiska frihetens rätta natoläsligt p.g.a. skadaur, skall p dagen efter sin examen introläsligt p.g.a. skadaäda i den akademiska myndighetsåldern|8||190| och sitta till doms öfver frågor, dem han icke begriper. För att rädda honom från arrogans och för att, i hans eget intresse, lemna honom tillfälle att inhämta åtminstone någon erfarenhet af akademiska förhållanden anser jag för min del lämpligt, att han väl må som åhörare bevista allmänna möten, men icke der hafva röst eller yttranderätt förrän ett år efter inskrifningsdagen. Att derigenom en femtedel af hela antalet uteslutes från rösträtt, blir visserligen en femtedel mindre för de ultra particheferne, men deremot en garanti för att de öfriga fyra femtedelarna skola åtminstone med något omdöme behandla föreliggande frågor.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Studentkårens återupprättande, som sedan 1876 hade behandlats av en kommitté, hörde till en av de saker som Topelius i egenskap av rektor försökte driva på. Sedan 1871 fick studenterna enligt en kejserlig kungörelse inte »uppträda i egenskap av korps», vilket beslut Topelius i denna skrivelse till vicekanslern J. Ph. Palmén försökte få ändrat. Han var framför allt obekväm med studentavdelningarnas splittring i finsk- och svensksinnade läger och såg att den gemensamma studentkåren kunde bidra till att föra samman de stridande parterna. Enligt Paul Nyberg påyrkade Topelius flera gånger både skriftligt och muntligt frågans avgörande, men saken förhalades av vicenkanslern J. Ph. Palméns tvekan att insända förslaget till universitetets kansler Alexander II. Först 1879 skedde detta och förslaget blev fastställt genom lag följande år.

    Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen 244.115, Nationalbiblioteket.

    Bibliografi

    Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 468; Topelius, Finlands krönika 2004, s. 320, 371 f.

    Faksimil

    Ny kolumn