Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Den 14 September 1878

Till Finlands Studenter

Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala

Till Finlands Studenter

Lästext

[39]

Till Finlands Studenter

den 15 november 1878.

Af Zachris Topelius.
[40] |41|
Mine herrar studenter vid Finlands universitet, äldre och yngre!

1 Jag tackar Eder af ett djupt rördt hjerta för att I velat ihogkomma en ringa medarbetares skilsmessa från detta universitet och för att I i dag haft den vänligheten att i Eder krets inbjuda mig och min familj. Jag tackar Eder också för att I med den makt, som är ungdomen gifven, samlat omkring Eder denna älskvärda krets af bundsförvandter, som aldrig saknas, då det gäller att yttra någon sympati för lifvets goda makter. När damerna här omgifvas på alla håll af studenter, tager jag mig friheten att anse äfven dem för i dag tillhöra universitetet. (Bra, bra).

2 Ja, studenterna äro dock andens fria folk, som icke förgås. Jag har sett det slägte efter slägte, det har förblifvit alltid det samma, dess hjerta har alltid varit glödande för lifvets högsta idéer. Jag har haft den glädjen att många gånger stå i Eder krets, när I med Eder sympati hafven helsat män, hvilkas namn stå vida öfver det, som I helsen i dag.|42| Jag har för mer än 40 år sedan med Eder sagt det sorgsna farvälet åt vår store sångare, när universitetet hade den smärtan att förlora honom, och med Eder har jag många gånger haft den äran att helsa honom välkommen tillbaka såsom gäst i universitetsstaden. För trettioåtta år sedan har jag med Eder helsat den gamle Franzén, när han för sista gången besökte sitt fädernesland. Jag minnes väl, huru det kändes då i studentens hjerta.

3 Sedan hafva vi gemensamt helsat så många af de män, hvilka utgjort landets och universitetets stolthet. Vi hafva gemensamt följt Lönnrot till afskedet, när han gick att söka Kalevalas spillror; vi hafva gemensamt sagt farväl åt Castrén, när han gick att i ödemarkerna söka det finska folkets vagga; vi hafva gemensamt helsat Nervander, Snellman, Nordström, Schauman, Wallin, Cygnæus och månge andre män, för hvilka jag, liksom I, har bugat mig djupt. Derför beder jag Eder vara öfvertygade derom, att jag nu icke uppfattar Edert vänskapsbevis i dag i någon annan betydelse, än såsom en yttring af Eder kärlek för lifvets ideala sträfvanden.

4 Edra talare hafva haft den godheten att yttra de vänskapligaste ord: jag tackar dem äfven för det, hvari de långt öfverskattat mig. Jag vill icke yttra något om det, som de berört af mitt ringa arbete utom universitetet, men jag är historiker, de må ursäkta mig, om jag underkastar fakta kritik.

|43|

5 Jag har läst universitetets annaler och funnit i dess matrikel, bland många andra, en gammal student, som blifvit lärare och en kort tid rektor, men då jag sökt hans spår, har jag icke funnit dem. Han har icke lemnat några märkbara spår efter sig, om icke det, att han i söndringens tid haft den lyckan att tala till Eder om det enda, odelbara och endrägtiga finska folket, det enda, odelbara och endrägtiga finska fäderneslandet – och möjligen det, att han har qvarlemnat några sånger på Edra läppar.

6 Icke är det för den skull, mine herrar, som I i dag betygen mig Eder vänskap. Haden I velat hedra en af universitetets framstående medlemmar, då haden I kunnat gå till dem, som stå främst i forskningen, – vi hafva lyckligtvis sådane. Resultatet af mina vetenskapliga studier har jag, liksom studenterne vid deras föredrag, strött ut bland folkets barn: mitt auditorium har varit mitt land. Hafven I åter sökt sångaren, då finnes i vårt land endast ett namn, som står högt öfver alla andra, och så högt, att han icke lemnat någon efterträdare. Då haden I kunnat gå till den kära grafven i Borgå.

7 Men det är icke derför I hedrat mig. Det är derför att studenten i sitt unga hjertas hänförelse behöfver en anledning att uttrycka sina känslor för lifvets ideala makter; – och så hafven I valt den första bästa anledningen. Jag känner ju Eder så väl, jag har ju sjelf varit med derom.

8 Viljen I således uttrycka Eder vänskap för dessa mak|44|ter i lifvet, hvilka icke strida för vinning, icke för makt, icke för ära, utan endast för lifvets högre mål, ja, då tager jag med tacksamhet emot eder hand, och jag bekänner, att äfven jag har stridt för dessa mål, ehuru såsom en af de ringaste. På intet område af min verksamhet har jag velat stå främst. Jag tackar Gud, att jag under hela mitt lif fått strida i skuggan af stora namn, i andra, tredje och fjerde ledet, icke i det första. Således, viljen I hedra mästaren, som icke mera finnes, genom att hedra en af hans lärjungar, och hvad som är mer än mästaren, viljen I prisa den högste Gifvaren för att han varit stark i de svaga, då tackar jag Eder af mitt innersta hjerta för att jag än en gång får vara student bland Finlands studenter. Det finnes så många, som arbetat lika mycket som jag, som arbetat mycket mera än jag, och hvilkas namn aldrig blifvit nämndt i dessa salar. I hafven glömt dem, och verlden känner dem icke. Det är en tillfällighet att den ene eller andre af oss har kommit att stå qvar och synas i Eder krets.

9 Mine herrar, unge kamrater, hvem af Eder vill gifva mig fyratio år tillbaka af mitt lif? Hvem vill gifva mig sina lyckliga tjugu år? Jag skall gerna gifva honom allt hvad Edra välvillige talare sagt att jag verkat, och mycket mera dertill. Och hade jag ett långt mera glänsande namn, såge jag, såsom mästaren i Borgå, ett land och ett folk vid mina fötter, jag skulle gifva allt för dessa Edra tjugu|45| år, då jag, liksom I, skulle hafva framför mig den obegränsade framtiden, det obegränsade hoppet, den obegränsade möjligheten att kunna verka en stor lifsgerning.

10 Men ingen af Eder vill byta, och deri gören I rätt. Det är godt som det är. Finlands studenter, jag tackar Eder för ett långt och ett godt kamratskap! Behållen Eder glada tro på lifvet, behållen Edert rika hopp! Vi äldre, som småningom vika undan, vi lemna Eder i arf detta land och detta folk. Det är ett dyrbart arf vi lemna Eder; sen till att I vården det väl! Tagen det, och det tillhör Eder. Ofta tänker jag, när jag ser Edra täta leder: hvar finnes bland dessa ynglingar den kommande store vetenskapsmannen, den kommande store skalden, den kommande store medborgaren, dessa alla, som i en annan tid och i ett annat sekel skola höja detta land och upplysa detta folk? Bland Eder måste han dock finnas, hvar skulle han finnas om icke bland Eder? Derför sen till, att I tänken högt och att I arbeten troget. Arbeten och striden för land och folk! Gud gifve Eder seger och en stor framtid! Dessa äro mina afskedsord till Eder.

11 Lefve vårt land, vårt universitet och Finlands studenter!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Enligt akademisk tradition ordnade studentavdelningarna en avskedsfest för den avgående professorn. I festen för Topelius, som hölls i studenthuset den 15 november 1878, deltog samtliga studentavdelningar förutom den nyländska, som avstod i protest mot Topelius välvilliga inställning till finskhetsrörelsen; det gällde framför allt hans uttalande på Runebergsfesten i maj. Se inledningen, »Avskedet 1878».

    Tal hölls förutom av Topelius av docent E. G. Palmén (på svenska), av kandidat Volmari Porkka (på finska), av docent J. R. Danielson (på finska) och av magister Valfrid Vasenius (på svenska). Flera av dem hörde till den antisvekomanska minoriteten inom den nyländska studentavdelningen. Festen som var öppen för allmänheten samlade ett stort antal åhörare. Referat från festen ingår i Morgonbladet den 16 och 18 november 1878.

    Talet utkom som separattryck.

    Bibliografi

    Helsingfors Dagblad 16/11 1878; Morgonbladet 16/11 och 18/11 1878; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 470 f.; Tapio 27/11 1878

    Faksimil

    Ny kolumn