Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Julgåta för Gillet

De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt

Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt

De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt

Lästext

|253|

De causis quæ ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt.

1 Romam urbem Romani quondam dixerunt perpetuam. Neque ea spes falsa. Nam Romam ita armis potentem, literis excellentem, artibus refertam, tum etiam post ruinam lingua et religione orbi terrarum ita dominantem conspicimus, ut facile intelligere possimus, fuisse eamdem summis rebus et perpetuæ laudi ipso fato destinatam ac constitutam. – Neque tamen idem, quo olim Carthago conciderat, exitium Roma effugisset, nisi novum vigorem novis institutionibus senescentisvårtytt[-]oläslig handstil religio Christiana inspirasset. Hæc enim Quæ, tacitam suam per sæcula vim exserens, tum celeriter crescens, tumescens, tandem imperium, pristinum principatum mundi spectans, condidit atque perfecit. Mutato igitur rerum ordine, imperatoribus pontifex, rei publicæ hierarchiæ successit imperium.

2 Hoc quomodo in tantum, quantum est consecutum, fastigium surrepserit facilius perspiciemus considerantessvårtytt primum: sanctam fidei Christianæ auctoritatem qua ornati clerici ipsi populo redditi sunt sancti et venerandi; tum ordinem maximi momenti monasticum, hujus vero quasi culmen et centrum papam pontificem; deinde opes divitiasque clericorum et eosdem non administratores solum donatorum templis bonorum, sed etiam consumtores; denique perturbationes temporum, vincula societatis in omnibus fere terris soluta sive feudalitate tantum obstricta, – et, magna ruditate gentium, congestas apud clericos solos litteras, quæ omnia ad rem sacram in medio ævo augendam et promovendam maxime conduxerunt.

3 Restat vero ut potestatis paparum, quibus fundata sit quibusque maturata causis, faciamus expositionem. Auctoritas pontificia episcopi Romani, successoris Petri apostoli, ex antiqua gloria Romæ urbis,|254| hujusque ecclesia veterrima, frequentissima, principe omnium, porro duobus ibidem fidei gratia supplicio affectis apostolis clarissimis, denique ex opibus quoque et civili papæ cum pontificali juncta potestate suum ducit principium. Forte fere hoc modo conditam molem imperii magno consilio ac pertinacia papæ perficere studebant; quo factum est ut eorum potestas mox valde tumeret. Nam et pietatem gentium Germanarum sibi usui vertere et liberalitate principum suam rem augere non desistebant. Quo autem auctoritas pontificia non rapta a papis sed a majoribus videretur concessa, falsa Isidori decreta in sæculo p. Ch. nono vulgavit et confirmavit Nicolaus papa.

4 Fundatium hoc modo imperii summum auctum hierarchiæ sæcula confecerunt imperium plurimum paparumsvårläst p.g.a. strykning consilio ac quod summum post Gregorium VII:mum fastigium assecutum est. His diligenter citatis et consequenter observatissvårläst p.g.a. överskrivning decretis, sanctum hierarchiæ sæcula confecerunt imperium, quod quidem post Gregorium VII:mum summum fastigium assecutum est.

5 Ita orta et fundatapromota est potestas paparum, quam alii aliter judicantes sive lemma startperniocissimamkommentar, sive saluberrimam fuisse censent.

6 Dabam pro gradu Philosophico die III ante Cal.Calendas Junii lemma startMDCCCXXXXIXkommentar.

7 Z. Topelius.
Borea Ostrobotniensis.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Det här är Topelius koncept för skrivprovet pro gradu den 30/5 1839. Se kommentaren till den svenska översättningen »Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt». Mer om Topelius latin av översättaren Robert Luther, »Allmänna drag i Topelius texter på latin».

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    5 perniocissimam pro perniciosissimam.

    6 MDCCCXXXXIX Pro MDCCCXXXIX. Årtalet är en felskrivning av Topelius, vilket han nämner efteråt i sin dagbok 31/5 1839 (se kommentaren till översättningen).

    Faksimil

    Ny kolumn