Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter

Till Universitetets Student-Afdelningar

Till Vicekansler 12 Juni 1877

Till Universitetets Student-Afdelningar

Lästext

|5||109|

Till Universitetets Student-Afdelningar.

Att ofördröjligen meddelas Afdelningarna.

1 Den 17, 18 och 19 innevarande November uppfördes i härvarande Nya Theater en operett, benämnd ”Läderlappen”, hvars sedeslösa innehåll öfverskred deäfven de gränser, som härtills blifvit i akttagna för scenens lättare produktioner. I stället att öfverlemna detta theaterstycke åt föraktet och glömskan, tilläto sig en del åskådare, och bland dem studenter, att mot samma stycke rikta en larmande oppositiondemonstration, hvilken, särdeles den 19 November, måste betraktas som en klandervärd oordning samt ett förnärmande af öfrige åskådares rätt.

2 Med anledning häraf är jag af Universitetets Herr t. f. Vice Kansler i skrifvelse af den 20 i denna månad anbefalld, såsom ock af min embetspligt uppmanad, att allvarligen förehålla de studenter, hvilka|6||110| deltagit i nämnda oskick, det otillsständiga i ett uppträdande, som icke är värdigt en bildad ungdom.

3 Ehuruväl de motiver, som föranledt denna demonstration mot operetten ”Läderlappen”, varit föremål för en olika uttydning, anser jag mig icke berättigad att antaga desamma hafva varit andra, än sådana, hvartillsom framgått ur styckets beskaffenhet föranledt, och jag kan, under denna förutsättning, icke klandra en sedlig rättskänsla, hvilken utgör ynglingens styrka, såsom den utgör mannens ära. Jag önskar, att kärlek till rrätt och sanning en sådan rättskänslaalltid må leda alla studentens handlingar, men leda dem med besinning. Ty den form, under hvilken sammaen i grunden berättigad känsla nu framträdt, är lika afgjordt förkastlig, som grunden bör antagas vara riktig. Vill studenten behandlas som en fri och myndig medborgare, måste han underkasta sig en fri och myndig medborgares första pligt, som är Men den första pligt för en medborgare, ung eller gammal, är att icke ställa sin uppfattning af det rätta öfver det på lag och sed grundade samhällets allmänna ordning. Studentens ställning såsom den främste lärjungen i det lagbundna civiliserade samhället anvisar honom framför andra en återhållsamhet, hvilken anstår hans ålderhofsamhet, som vittnar om hans intelligens, och en laglydnad, hvilkensom bevisar|7||111| hans fosterlandskärlek. Ingenstädes, och minst i landets hufvudstad, tillkommer det honom att uppträda såsom den tongifvande, eller att, gentemot äldre och erfarnare medborgare, påtvinga dem sin uppfattning såsom ett rättesnöre. Äfven der hans känsla uppreser sig mot hvad han anser falskt eller orätt, tillkommer det honom att böja sig under bestående ordning och med bildningens ädla vapen, icke med vildens brutala oljud, strida för sanningens seger.

4 Jag förväntar, att Afdelningarne inskärpa dessa grundsatser hos alla deras medlemmar och särskildt hos dem, hvilka deltagit i demonstrationen den 19 November, så mycket mer, som ett förnyande af dylika uppträden under ingen form kan tillåtas ochsamt, om det inträffar, måste leda till stränga åtgärder. Och emedan klagan hos mig förts deröfver att personligt aktade|8||112| medlemmar af härvarande svenska skådespelaresällskap blifvit på gatan förnärmade för att de uppfyllt sin pligt, förväntar jag, att desse gäster från ett annat och vänskapligt land må ställas under skydd af alla rättänkande studenters hederskänsla.

5 Slutligen hyser jag det fasta förtroende till Afdelningarne, att de, i enlighet med sin pligt och sina sanna fördelar, skola utöfva ett lugnande inflytande på alla de oroliga elementer, hvilka i deras kamratkretsar tala lidelsernas språk. Landets blickar äro fästade på Universitetet. Dettas höga och dyrbara intressen få icke nedsättas genom theatertvister, eller äfventyras genom oöfverlagda handlingar. Må hvarje Student ihågkomma, att han ansvarar för sitt handlingssätt inför fosterlandet.

6 Helsingfors 21 November 1876

7 Universitetets n. v. Rektor

8 Z. Topelius.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Under Topelius första år som rektor utspelade sig den så kallade Läderlappsskandalen på Nya Teatern då en grupp radikalfennomanska studenter under Lauri Kivekäs ledning ställde till med oväsen i samband med en uppsättning av Läderlappen. Denna operett av Johann Strauss den yngre utmålades av Kivekäs som omoralisk, varför man bestämde sig för att störa föreställningarna. Den protesterande gruppens egentliga motiv kom att diskuteras i pressen och bland annat antyds det i Hufvudstadsbladet att motivet var språkpolitiskt. Efter den tredje föreställningen förbjöd vicekanslern J. Ph. Palmén alla fortsatta uppföranden.

    Topelius, som delade Kivekäs syn på Läderlappens fördärvliga innehåll, anhöll förgäves hos teaterdirektionen om styckets inställande tills vidare. På kvällen den 19 november, efter den tredje förställningen, hyllade demonstranterna Topelius med en serenad eftersom de uppfattade att han som rektor stod på deras sida. Med föreliggande skrivelse, som bland annat publicerades i Helsingfors Dagblad 26/11 1876, ville Topelius göra slut på alla spekulationer i den riktningen. För att straffa Lauri Kivekäs och tra andra studenter sammankallade Topelius disciplinskommissionen för första och sista gången under sitt rektorat. Kivekäs dömdes till en termins relegation.

    Topelius har behandlat ärendet utförligt i rektors enskilda diarium 19/11 1876–.

    Skrivelsen återges efter manuskriptet i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket. Texten har publicerats i Morgonbladet 25/11 1876, Helsingfors Dagblad 26/11 1876, Hufvudstadsbladet 26/11 1876 och Åbo Underrättelser 28/11 1876

    Bibliografi

    Klinge, »Traditionalism och radikalism», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917 1989, s. 617 ff.; Hufvudstadsbladet 23/11 1876; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 452 ff.; Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 306; Topelius, Finlands krönika 2004, s. 313

    Faksimil

    Ny kolumn