Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
Lästext
Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors
den 26 November 1870.
[][3]
I. Ur Oratorium »Skapelsen», af Haydn.
Texten fritt öfversatt.
Chör.
Stämm harpans strängar!
Låt lyran klinga!
Låt jubelsången herrlig skalla!
Lof, ära och pris ske Herren vår Gud,
5Ty Han har himlen och jorden
Besmyckat i skönaste prakt.
Aria.
Hvem gaf den mäktiga tankens örn hans djerfva flygt
Mot stjernornas höjd, der tiderna stupa i ändlös natt?
Han, som lagt fröjd i lärkans glada ton
10Och kärlek gjöt i tama dufvans bröst;
Han, som i fjerran dal sin drill
Lät näktergalen slå i qvällen,
Att, oförkränkt af jordens sorg,
Bevittna med sin ljufva sång
15Verldsaltets harmoni.
|4|
Recitativ.
I mäktig skönhet stiger nu på fästet solen upp. Huld som en öfverlycklig brud, men jättestolt och stark, hon kör sin gyllne vagn. Med tysta fjät och drömlik stråle månen går i stilla natten fram. Omätligt glänser fästets hvalf, med silfver strödt, i tallös stjerneprakt. Och Guds starka englar förkunna högt en nyfödd dag med ljusets segersång:
Chör.
All himlen förkunnar Guds allmakts ära,
Och om Hans händers verk förtäljer fästets glans.
En dag åt den andra Hans lof frambär,
En natt det förtror åt kommande natt.
20Kring verlden all går ut Hans pris,
Hörbart för hvart öra,
Af hvar mun bekändt.
II. Musik af L. Spohr.
Chör.
Vi byggt ett fäste
På morgonrodnans berg.
25Vi rest dess murar
Af hoppets rosenfärg.
Den mulna skymningsstunden
Belog vår dröm i går;
I dag på fasta grunden
30Af hård granit han står.
|5|
Qvartett.
Var helsad, nordens blyga tärna!
Din kärlek har förbytt vår dröm till verklighet.
I stenen ristas in
Din ungdomsvarma tro.
Chör.
35Morgonens rosiga timma
Lifvar den gryende dag;
Än öfver höstarnas dimma
Kastar hon vårens behag.
Lyckliga, leende tider,
40Hoppets och kärlekens stund,
Vigen till manliga strider
Ynglingens glada förbund!
III. Musik af F. Pacius.
Chör.
Sopran och alt.
Vi tänkte på eder i fjerran dal,
När tysta vi sutto vid sömmen.
45Vi virkade glada studentens sal,
Vi kransade lyror i drömmen.
Tenor och bas.
Vi tänkte på eder i ljusets strid,
När skuggorna skymde vårt sinne,
En skyddande engel stod oss bredvid:
50Det var edert älskade minne.
|6|
Tillsamman.
Vi tänkte på dig, o vårt fosterland,
När vårliga skördarna gunga.
Gud signe hvart ax på Finlands strand,
Gud skydde de gamla och unga!
55Vi tänkte på dig, o du ljusets makt,
För hvilken vi lefva och strida.
Omhägna all tid vår trogna vakt!
Valkyrian står vid vår sida.
Chör.
En stjerna går upp vid nordanfjäll;
60Hon brinner så glad i höstlig qväll,
Hon skiner på sjö, på moar och strand,
Och hon är vår kärlek till fosterland.
Hon lyser vårt mål på nattlig stig,
Hon vinkar oss huld till sig, till sig,
65Hon kastar sin glans på kämparnes graf.
Säll den för henne sitt hjertblod gaf!
Vi gärda en mur allt Finland kring,
Vi binda vår tro med fästering,
Vi ställa vårt bröst mot vågornas svall;
70Vår brinnande kärlek är Finlands vall.
Stå solig och lugn, vår ädla bygd!
Vi värna din frid, din framtids skygd,
Vi famna din strand med hand uti hand;
Stå starkt, stå ljust, o vårt fosterland!
Kommentar
Kommentar
Orden publicerades som separattryck 1870. De intogs i Ljung 1889 med titeln »Studenthuset i Helsingfors», se kommentaren i Nya blad och Ljung, ZTS II 2019.
Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors
den 26 November 1870.
[][3]I. Ur Oratorium »Skapelsen», af Haydn.
Texten fritt öfversatt.
Chör.
Stämm harpans strängar!
Låt lyran klinga!
Låt jubelsången herrlig skalla!
Lof, ära och pris ske Herren vår Gud,
5Ty Han har himlen och jorden
Besmyckat i skönaste prakt.
Aria.
Hvem gaf den mäktiga tankens örn hans djerfva flygt
Mot stjernornas höjd, der tiderna stupa i ändlös natt?
Han, som lagt fröjd i lärkans glada ton
10Och kärlek gjöt i tama dufvans bröst;
Han, som i fjerran dal sin drill
Lät näktergalen slå i qvällen,
Att, oförkränkt af jordens sorg,
Bevittna med sin ljufva sång
15Verldsaltets harmoni.
|4|Recitativ.
I mäktig skönhet stiger nu på fästet solen upp. Huld som en öfverlycklig brud, men jättestolt och stark, hon kör sin gyllne vagn. Med tysta fjät och drömlik stråle månen går i stilla natten fram. Omätligt glänser fästets hvalf, med silfver strödt, i tallös stjerneprakt. Och Guds starka englar förkunna högt en nyfödd dag med ljusets segersång:
Chör.
All himlen förkunnar Guds allmakts ära,
Och om Hans händers verk förtäljer fästets glans.
En dag åt den andra Hans lof frambär,
En natt det förtror åt kommande natt.
20Kring verlden all går ut Hans pris,
Hörbart för hvart öra,
Af hvar mun bekändt.
II. Musik af L. Spohr.
Chör.
Vi byggt ett fäste
På morgonrodnans berg.
25Vi rest dess murar
Af hoppets rosenfärg.
Den mulna skymningsstunden
Belog vår dröm i går;
I dag på fasta grunden
30Af hård granit han står.
|5|Qvartett.
Var helsad, nordens blyga tärna!
Din kärlek har förbytt vår dröm till verklighet.
I stenen ristas in
Din ungdomsvarma tro.
Chör.
35Morgonens rosiga timma
Lifvar den gryende dag;
Än öfver höstarnas dimma
Kastar hon vårens behag.
Lyckliga, leende tider,
40Hoppets och kärlekens stund,
Vigen till manliga strider
Ynglingens glada förbund!
III. Musik af F. Pacius.
Chör.
Sopran och alt.
Vi tänkte på eder i fjerran dal,
När tysta vi sutto vid sömmen.
45Vi virkade glada studentens sal,
Vi kransade lyror i drömmen.
Tenor och bas.
Vi tänkte på eder i ljusets strid,
När skuggorna skymde vårt sinne,
En skyddande engel stod oss bredvid:
50Det var edert älskade minne.
|6|Tillsamman.
Vi tänkte på dig, o vårt fosterland,
När vårliga skördarna gunga.
Gud signe hvart ax på Finlands strand,
Gud skydde de gamla och unga!
55Vi tänkte på dig, o du ljusets makt,
För hvilken vi lefva och strida.
Omhägna all tid vår trogna vakt!
Valkyrian står vid vår sida.
Chör.
En stjerna går upp vid nordanfjäll;
60Hon brinner så glad i höstlig qväll,
Hon skiner på sjö, på moar och strand,
Och hon är vår kärlek till fosterland.
Hon lyser vårt mål på nattlig stig,
Hon vinkar oss huld till sig, till sig,
65Hon kastar sin glans på kämparnes graf.
Säll den för henne sitt hjertblod gaf!
Vi gärda en mur allt Finland kring,
Vi binda vår tro med fästering,
Vi ställa vårt bröst mot vågornas svall;
70Vår brinnande kärlek är Finlands vall.
Stå solig och lugn, vår ädla bygd!
Vi värna din frid, din framtids skygd,
Vi famna din strand med hand uti hand;
Stå starkt, stå ljust, o vårt fosterland!