Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Consist. Academ. d. 16 Maj 1871

Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.

Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten

Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m

Lästext

|1| |155|

1 Koncept

Högvälborne Herr Grefve, Minister–Statssekreterare och Werklige Geheimeråd m. m.

2 Sednaste beklagliga uppträden vid Kejserliga Alexanders Universitetet hafva föranledt undertecknade professorer att med det öppnaste förtroende vända oss till Eders Excellens, som i så många skiften varit denna högskolas aldrig svikande stöd och förespråkare. Eders Excellens täckes tillåta, att vi härvid begagna en icke-officiel form, för att kunna helt och hållet hemställa till Eders Excellens´ enskilda bepröfvande hvilket afseende Eders Excellens kan finna lämpligt att fästa vid denna vår vördnadsfulla framställning.

3 Främst ligger oss om hjertat, att inför Eders Excellens uttrycka vår smärta deröfver, att en del af den studerande ungdomen genom sitt handlingssätt ådragit Universitetet Hans Majestät Kejsarens synnerliga missnöje. Wi kunna icke stillatigande bära den farhågan, att Hans Majestät, som alltfrån Dess tidiga ungdom, såsom Kansler och Kejsare, omhuldat detta Universitet med oförgätliga bevis på sin höga välvilja, kunde här tro sig finna|2||156| otacksamme undersåter, glömske af det fruktbärande hägn Hans Majestät särskildt egnat upplysning och vetenskaper. Värdigas, Eders Excellens, om och när Eders Excellens finner det lämpligt, inför Monarken och Kansler intyga, att detta Universitet icke hyser några otacksamme, att dess medlemmar städse med den lifligaste erkänsla bevara minnet af Hans Majestäts huldhet och att de händelser, hvilka nyligen haft olyckan framkalla Hans Majestäts missnöje, härröra från en oerfaren ungdom, som icke förstått att mäta vidden af sina handlingar.

4 Eders Excellens, som känner denna ungdom, kan bevittna, att densamma till vida öfvervägande antal består af hederlige, rättänkande och loyale ynglingar, hvilka, i det de älska sitt fädernesland, tro sig dermed äfven uppfylla sina pligter emot Monark och öfverhet. Om deras fosterlandskärlek någongång missledts, om den, med ungdomens vanliga obetänksamhet, glömt sitt rätta mått och den grannlagenhet man är skyldig bestående förhållanden, har detta skett (utan ondt uppsåt, fast mer) i den ungdomliga förvillelsen, att en ädel känsla icke behöfver vara nogräknad i valet af uttryckssätt.

|3||157|

5 Wi äro långtifrån att vilja förringa de skyldiges felsteg. Wi konstatera fastmer med tillfredsställelse, att alla studentafdelningar uttalatuttryckt sitt ogillande af den skedda demonstrationenoordningen. Men vi böre icke förtiga, att den uppsats i Finlands Allmänna Tidning, som föranledt demonstrationen, och framträdde utan officiel karakter och, betraktad såsom fluten ur redaktionens penna, blifvit strängt bedömd af alla åldrar och ståndsamhällsklasser i landet. Studerande ungdomens känslor öfversvallade på ett så otillbörligt sätt förnämligast derföre, att en loyal vederläggning af nämnde uppsats (icke utan skäl) ansågs otillåten. obs. orden icke utan qvarstå

6 De kända följderna af detta beklagliga uppträde stå utan exempel i Universitetets historia. Eders Excellens täckes derföre tillåta oss, att med några få ord belysa de befarade politiska tendenser, hvilka närmast torde hafva föranledt härmed sammanhängande restriktiva åtgärder.

7 Om med politiska tendenser förstås nationela fördomar, hugskott, sympathier, antipathier, öfverskattande af eget lands och egen betydelse, med flera af de elementer, som vanligen ingå i ungdomens illusioner, så finnas utan tvifvel sådana äfven här.|4||158| Wi vilja ingalunda förneka, att faror deraf kunde uppkomma, särskildt med afseende å grannlaga förhållanden till kejsaredömet, och vi anse det af vigt, att dessa faror blefve på öfvertygelsens väg samt, vid förekommande oskick, genom bestraffningar förebyggda. Men om med politiska tendenser förstås samhällsvådliga stämplingar, riktade mot Monarken, styrelsen eller statsskicket, eller om man förutsätter förbindelser af politiskt syfte mellan den studerande ungdomen, nödgas vi på det bestämdaste förneka tillvaron af sådana tendenser. eller om man föreställer sig, att politiska doktriner och partifrågor afsedda för något slags ingripande i styrelsens åtgärder, förfäktas af ungdomen, nödgas vi på det bestämdaste förneka tillvaron af sådana. Enda undantaget i detta afseende äro pressfrågorna, hvilka, i anseende till deras nära samband med tankefrihet och yttranderätt, göra intryck på ungdomen och framkalla dess antipathier mot de tjenstemän, hvilka för den unglidomliga uppfattningen framstå som tankens fångvaktare.

8 Allt Hvad man derutöfvertillagt av utgivaren kunde anse innebära någon politisk tendens hos studerande ungdomen, inskränker sig till eDen enthusiastiska hyllning ungdomen [----]oläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande egnar för framstående män och framfarna tiders ärofulla minnen tillhör ett historiskt område.|5||158| Särskildt har 1808 års krig blifvit ett slags nationalmyth, hvilken besjungen af landets störste skald, anslår ungdomens känslor genom drag af hjeltemod och genom att utgöra det blodsdop, ur hvilket landet inträdt i nuvarande betydelsefulla tidskifte af nationel utveckling. Det är möjligt, att denna ungdomens hänförelse någon gång uppträdt hänsynslös under känslornas svall; men i grunden har den framgått ur en ideal uppfattning af lifvet och fosterlandet. Ehuru Eenthusiasmen har så uteslutande har uttömt sig på det nationelt–historiska området, och likväl att har den icke gifvit ickeIcke ens den så lifligtlifligast af alla diskuterade frågan om finska eller svenska språkets företräde har antagit antagit någon politisk färg.

9 Hvad angår lärarnes ställning till dessa tendenser hos ungdomen, tro vi oss kunna försäkra Eders Excellens, att hela den anda, hvari undervisningen bedrifves vid uUniversitetet, vittnat om lugn, ordning och aktning för bestående rättsförhållanden. Lärarne förbise icke sin pligt, att medverka med, råd och föredöme, inverka på ungdomen, under det att ett disciplinärt öfvervakande,från deras sida som skulle bringa dem i en falsk skef ställning till ungdomen och beröfva dem deras|6||160| inflytande, närmast hvarföre den disciplinära tillsynenrätteligen torde tilloläsligt p.g.a. konservering/inbindningkomma kamratlifvet, afdelningarne och de akademiska myndigheterna.

10 Om derföre, vid förekommande oskick, kamraters medverkan eller vederbörande myndigheter och domstolar efter sakens beskaffenhet anlitas, är allt hopp förhanden, att en upprörd stämning bland ungdomen skall innan kort af sig sjelf lugnas, utan vidare påföljder. Om deremot utomordentliga åtgärder vidtagas, är att befara, det en störing af lugnet skall utbredas i vida kretsar, landet oroas, studierna afstadna och Universitetets välfärd betänkligt hotas. Vi bönfalla, att Eders Excellens, i betraktande af framtida vådor, täckes härjvid fästa ett välvilligt afseende.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning Vår afsigt ärVi tillmäta oss icke att klandra normaliseringoriginal: klandrabedöma styrelsens åtgärder, enär vi tillfyllest uppskatta, att sjelfva den stränghet, hvarmed styrelsen ansett sig förpligtad att uppträda mot oskick vid Universitetethögskolan, vittnar om huru nära densamma anser landets högsta intressen förbundna med hög Universitetets. Vi böratillåta oss endast konstatera den erfarenhet, att ingenting så verksamt befordrat förvillelsen, att studenten skulle ega en politisk betydelse, som den vigt man stundom fästat vid några ynglingars obetänksamhet.

11 Värdigas derföre, Eders Excellens, icke misstyda den fullkomliga uppriktighet, hvarmed vi ansett oss böra inför|7||161| Eders Excellens framlägga våra bekymmer. Värdigas fortfarande, i lugna och stormiga skiften, hedra Universitetets lärare med det ynnestfulla förtroende Eders Excellens alltid bevisat dem och hvilket de skola söka att motsvara såsom trogne undersåter och redlige medborgare i Monarkens, Fäderneslandets och Sanningens tjenst. Framhärda med djupaste vördnad,

 

12 Högvälborne Herr Grefve, Minister-Statssekreterare och Werklige Geheimeråd,

13 Eders Excellens

 

14 obs. plats för 18 à 20 namn

 

15 Helsingfors den [    ]Tomrum Maj 1871.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Föreliggande text är ett koncept till en skrivelse till ministerstatssekreteraren Alexander Armfelt (se Consist. Academ. d. 16 Maj 1871).

    Topelius, som i motstats till vicekanslern Casimir von Kothen förespråkade att tona ned betydelsen av studenternas handlingssätt, spekulerar i Självbiografiska anteckningar om att hans opposition i konsistoriet mot von Kothen bidrog till att han 1872 valdes till prorektor.

    Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen 244.115, Nationalbiblioteket.

    Bibliografi

    Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 296 f.; Topelius, Finlands krönika 2004, s. 244 ff.; Klinge, »Landets hjärta – fosterlandets hopp», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917 1989, s. 595 ff.

    Faksimil

    Ny kolumn