Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859

Finlands öde

Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping

Finlands öde

Lästext

Finlands öde.

Sigfrid Aroni var en man.

Vid Wandas bölja föddes han

I fordna Wasatider.

Student på ljusets höga ban’,

5Lyft hatten för den grå titan,

För vetenskapens veteran

I ledet, der du strider!

Det var hans säkra mästarhand,

Som mätte Lapplands öde strand

10Och skref en gräns för polen.

Den första almanackan bar

Hans namn i Sigismundi dar,

Och nästan lika kändt det var,

Som stjernorna och solen.

15Till stjernorna stod ock hans håg,

Och nattens stora bibel låg

Uppslagen för hans aning.

Der rullades för honom opp

De dunkla menskoödens lopp

20Och kungars våda, rikens hopp

Och stora bragders maning.

Nu, trött vid menskors kif och fjäs,

Han mindes att på Ekenäs

Ock himlens stjernor lyste.

25Vardt alltså i sin lefnadsqväll

En stjernekung i torftigt tjäll,

En herde i det minsta gäll,

Som Sverges rike hyste.

Här satt han ofta stum, allen,

30Med kikarn stödd på mossig sten

Vid aftonrodnans flamma.

Hans hår var hvitt, hans hjessa krökt,

Men tänka stort och blicka högt,

Det var den idrott han försökt;

35– O yngling, sök detsamma!

I aftonglansen blank och rik

Låg för hans öga Pojo vik

Med fjerran hvita segel.

All Finlands skönhet log emot

40Hans lugna blick, inför hans fot,

Och solen doppade sitt klot

I Finska vikens spegel.

Men ej hans blickar dröjde der.

Från sol och våg och strand och skär

45Han lyftade sitt öga

Till qvällens tysta stjernesken,

Som blinkade, först en och en,

Så tusen och mångtusen ren,

Ur dunklet af det höga.

50Kom så den skumma nattens stund.

Än njöt hans öga ingen blund;

Han sökte blott ett enda:

Hans sista, största verk det var,

Som ofulländadt än låg qvar

55I stjernornas och Guds förvar:

Det ville han fullända.

Han stafvade den höga skrift,

Som Herren Gud med silfverstift

På aftonhimlen ristat.

60Hvar bokstaf tindrade så skär;

Han sökte Finlands öde der;

Men gåtans nyckel fanns ej här,

Den hade Sigfrid mistat.

Han mätte, mätte, natten lång;

65Planetens höga cirkelgång

Och zodiakens bana.

Förgäfves irrade hans blick

Till rymdens minsta stjerneprick;

Ack, Finlands dunkla öde fick

70Han ingenstädes spana.

Långt, syntes honom, evigt långt

Från denna verld, som mäts så trångt,

Der svaga menskor andas,

Satt domens engel tyst och skref

75Sitt Varde på det kungabref,

Der Finlands lott beseglad blef

För seklerna som randas.

Sigfrid Aroni sänkte fromt

Sin blick från detta hvalf, så skumt

80Och lysande tillika.

”Du himlens Herre, sade han,

Jag är en svag, fåkunnig man:

Din skrift jag icke läsa kan,

Och mina synrör svika.”

85Då grydde morgonen. Man såg

En herdegosse, frisk i håg,

Sin hjord till bete drifva.

Han nalkades den gamle då:

”Nu stjernorna till hvila gå,

90Nu är det tid för dig också

Att dig till ro begifva.”

Sigfrid, ur sin begrundning väckt,

Såg upp. Hvem talade så käckt

I ödets dunkla timma? –

95Då såg hans siarblick en syn:

Han såg från österns gyllne bryn

En återglans af morgonskyn

I piltens ögon glimma.

Och det var blott en snabb minut,

100Men han dess mening tydde ut

Och djupt sin hjessa krökte:

”Allsmäktige, hur underbar

Din dolda vishet skrifvit har

I detta blåa ögonpar

105Det horoskop jag sökte.”

”Förklarad nu min gåta står;

Den gamle siarn tröstad går

Till ro ibland de döde.

Mitt land! I dina söners vakt,

110I dina unga hjertans makt

Har Herren all din framtid lagt,

Och der står Finlands öde!”

Z. T.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Dikten trycktes i kalendern Joukahainen 1860. En omarbetning av dikten intogs i Sånger I 1860, se kommentaren i Ljungblommor, ZTS I 2010.

    Faksimil

    Ny kolumn