Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
[Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]

Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening

För hvem? Och för hvad?

Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening

Lästext

[1]

Prolog

vid Lotterisoiréen
till förmån för Finske Artisternes och Literatörernes Pensionsförening den 25 Mars 1873.

[2] |3|

Personer:

MÜLLERkonsekvensändrat/normaliserat, konsthandlare och expositionskommissarie.

PUCKkonsekvensändrat/normaliserat, lärgosse.

SUOMEN NEITIkonsekvensändrat/normaliserat.

FINLANDS LANDSKAPkonsekvensändrat/normaliserat.

EUROPAS NATIONERkonsekvensändrat/normaliserat.

2 Ett rum, i hvars fond är en alkov, betäckt med ett förhänge. Prologen spelar i Helsingfors den 25 mars 1873.


3 Scen 1. Müller ensam. Kostym en äldre borgares, något litet chargerad. Maskering: en godmodig filister.

 

4 Müller.

Mitt herrskap! Jag har äran stå till tjenst.

Mitt namn är Müller, modellör i vax,

Konsthandlare och kostymör en gros,

För tillfället utskickad kommissarie

För verldsutställningen i Wien. Adress:

Ringstrasse N:o 12, en trappa upp.

Rekommenderar mig med mina lager

Af nationaliteter, små och stora,

I siden, ylle, calicot och hampa

Till fabulösa priser; dessutom

Fås oljetryck, biscuit och kallipasta,

Tour och retour samt vivre, emballage

Etcetera för resande till Wien,

Allt propert, comfortabelt, expedit.

För brist på rum har jag af direktionen

I qväll fått plats i Helsingfors theater,

Att expediera, via Petersburg,

Mitt sista fabrikat för Wien per jernväg.

Publiken är blaserad. Schweitzerdockor

Och preussiska soldater gå ej åt.

|4|

Man måste finna något extranytt,

Och derför har jag med besvär och kostnad

Begifvit mig till verldens ände hit

Och fabricerat efter R. W. Ekman

En Suomen Neiti i naturlig storlek.

7 (Han undandrager alkovens förhänge. Man ser Suomen Neiti med kantele.)

Hvad tycks? Famos? Från Müllers gjuteri!

Helylle fabrikat! En engelsk lord

Betalat sköna tusen pund för sämre.

Jag har vid flickans högra arm placerat

Ett slags guitarr, som kallas kantele,

Och tänker exponera fabrikatet

Som Finlands sångmö. Är det icke snällt?

Originelt! Hvem har i Wien hört talas

Om Finlands konst? Ett land, som producerar

Björnhudar, snöberg, tjära, furuplankor;

Men sångmör ... det är, ta mig katten, nytt.

9 (Han tilldrager åter förhänget.)

Nu återstår blott emballera pjesen.

Puck — Slyngel! — (Här kan kallas »Saksan Pukki».)

Den pojken föll engång på mig i Rom

Liksom från månen ... har en näsvis tunga,

Och något otyg är i honom visst,

Men han kan alla språk och alla handgrepp,

Och jag behöfver honom. Puck!

 

11 Puck. (Kostym i början en lärgosses i blus.)

12 Här är jag.

 

13 Scen 2. Müller. Puck.

 

14 Müller.

Tag sönder dockan. Hon skall emballeras

I bast. Men mycket varsamt, bit för bit,

Först hufvut, sedan armarna, så resten.

|5|

16 Puck.

 

17 Skall jag vidröra dockan?

 

18 Müller.

 

19 Dumma fråga!

20 Du plockar sönder henne.

 

21 Puck.

 

22 Jag?

 

23 Müller.

 

24 Ja, du.

 

25 Puck.

 

26 Då skall jag säga husbond något.

 

27 Müller.

 

28 Hvad?

 

29 Puck.

Det jag slår sönder, vexer hop till helt,

Och det jag vidrör, får på fläcken lif.

 

31 Müller.

Hvad? Understår du dig att gyckla, pojke?

Flux till ditt arbet! Men förderfvar du

Det minsta finger, kostar det dig vackert.

 

33 Puck.

 

34 Som ni befaller, husbond!

35 (Han undandrager förhänget.)

Dig, vackra docka, skall jag plocka sönder

Och emballera dig i bast för jernväg.

Jag! Hahaha!

 

37 Müller.

 

38 Nå, slutar man att grina?

|6|

39 Puck.

Först hufvud, sedan armarna, så resten!

Hahahaha!

 

41 Müller.

 

42 Hvar är mitt spanska rör?

 

43 Puck.

 

44 Nå, som ni vill.

45 (Han fattar Suomen Neiti i handen och leder henne ut ur alkoven.)

 

46 Müller.

 

47 Hvad gör du, byting? Håll!

48 Hon går ju sönder!

 

49 Puck.

 

50 Ah, hon står rätt bra.

51 Betrakta henne, husbond!

 

52 Müller (betraktar dockan från alla sidor.)

Det var katten!

Jag visste icke, att min mekanik

Var så fullkomlig. Hon kan röra hufvud —

Och arm — och fot! Det var superba gångjern

I lederna (annoterar.) Hvar fick jag så'n emalj

I ögonenoriginal: ögönen? ...konsekvensändrat/normaliserat Affären blir famos. (Annoterar.)

Godt. Plocka sönder pjesen, som jag sagt dig!

 

54 Puck.

Min bästa herre, tillåt mig att fråga!

Kan detta land ej producera annat,

Än snö och björnar, om ni ger det solsken?

Sol, herre! — Sol i frusna ödemarker

Och frusna öde hjertan! Möjligtvis

Trifs också här kulturens högre blomma?

Men emballera icke den i bast,

|7|

Och plocka icke sönder Finlands sångmö!

Tänk, husbond, om den unga tärnan bits?

 

56 Müller.

Du troll! Hon ser på mig lifslefvande!

När allt går kring, är det kanaljeri

I hvad du säger. (àpart.) Jag är så till mods,

Som om jag hörde Rothschild bankruttera.

 

58 Puck.

Väl sigtadt, filisté! — Min käre husbond,

Hur kom det sig, att ni valt denna qväll

För emballaget? Just i denna qväll

Går konstens genius kring Finlands bygder,

Att med sitt glada trollspö unga, gamla

I aldrig förr förnummen endrägt samla.

Ett framtidsfrö sås ut i denna qväll,

Ur blomsterurnan spirar just i qväll

Den gröna staf, som skall i tiders tider

Bli konstnärns stöd uti hans lefnads qväll;

Och aldrig skall förgätas denna qväll,

Sålänge mejseln hugger, penseln målar

Och strängen rörs och idealet strålar.

 

60 Müller (håller för öronen.)

 

61 Min docka, Puck! Min docka återgif!

 

62 Puck.

I denna qväll få alla bilder lif,

I denna qväll få alla toner vingar,

Och det, som nyss var stundens tidsfördrif,

Blir nu en makt, som lif och lycka bringar.

64 (till Suomen Neiti)original: )

Du stumma bild från detta land, bestämd

Att för den fikna hopen dekorera

En sal i Wien! Sjung hellre för ditt folk

På eget språk, med egna toner ut

|8|

Ditt hjertas längtan! Är du Finlands sångmö,

Som man har sagt, och bär uti ditt bröst

Båd konst och dikt och ord och ädla tankar,

Så sjung dem ut, och bigta sångens bön,

Och smält uti hvart hjerta vintersnön!

 

66 Scen 3. Suomen Neiti sjunger vid kantele. Müller, motvilligt lyssnande. Puck har försvunnit.

Runo 1.

Joka linnulla on pesä,

Laulun hoimi, suoja missä?

Rantaan laine lepoon rientää;

Minne laulu lepoon entää?

Levoton,

Armoton

Laulu on ja suojaton!

Joka linnulla on pesä;

Laululleni hoimi missä?

 

68 (Öfversättning).

Minsta fågel har sitt näste;

Hvar är sångens bo och fäste?

Vågorna mot stranden ila;

Hvar är sångens strand och hvila?

Har ej bo,

Har ej ro,

Ingen hamn och ingen bro.

Vågorna mot stranden ila;

Hvar är sångens strand och hvila?

 

70 Müller (för sig.)

Har någon modellör och kommisarie

Befunnit sig i en så brydsam ställning,

Som jag? Hon är mitt fabrikat, den der,

Min expositionsartikel, — hm!

Har jag satt allt det der i henne, jag?

|9|

Jag måtte fått af misstag orig'nalet

I stället för kopian.

 

Runo 2.

Kasvaa Suomen korpiloissa

Moni koivu laaksoloissa;

Mikä laulun pesiellä,

Kotimaisen asuskella!

Kuuluisa

Laulun maa!

Anna järven rannalla

Vankka koivu pesiellä,

Lauluni ja asuskella!

 

73 (Öfversättning).

Vexer dock i Finlands dalar

Mången björk i gröna salar:

Hvar är grenen nu, den trygga,

Der mitt hemlands sång får bygga?

Gröna strand!

Sångens land!

Skänk en björk vid insjöns rand,

Minsta björk med grenar trygga,

Der din sång sitt bo får bygga!

 

75 Müller (för sig.)

Om jag förstår ett ord af allt det der,

Vill jag ej heta Müller. Och likväl

Känns likasom en varm Carlsbader sprudel

Härinne (gest mot bröstet) forsa, när jag henne hör.

Jag tror (torkar ögat) att till och med en droppe salt ...

Blygs, gamle tok! En kommissarie gråta!

— Men se, det der, det vor' i Wien doch etwasspråk: tyska

Noch nie gewesenes.språk: tyska (annoterar.) Att observera:

En vaxmodell, som sjunger stenar mjuka;

Gör anspråk på medaljen numro ett.

— Puck. — Hvar är Puck?

|10|

77 Puck (som konstens genius. Antik grekisk kostym.)

 

78 Ni kallar mig. Här är jag.

 

79 Müller (utan att se upp.)

Den unga damen faller ur sin rol.

Försök att höfligt öfvertyga henne

Om hennes pligt att stiga upp tillbaka

På postamentet och bli vax igen.

 

81 Puck.

 

82 Jag vill försöka.

83 Han leder Suomen Neiti tillbaka till alkoven och tilldrager förhänget.

 

84 Scen 4. Müller. Puck. Sedan tablå.

85 Müller (som med stum häpnad betraktat Puck.)original: .)

 

86 (för sig.) Rösten heter Puck,

Men Puck är icke mera Puck. Han är

Transfigurerad!

 

88 Puck.

 

89 Order expedierad.

90 Müller.

Hör, Puck! — Jag borde kanske säga: herre? —

Är du kanhända ock en pjes af vax?

Ty vax har egenskapen att förvandlas.

 

92 Puck.

 

93 Min herre skämtar. Känner ni mig ej?

 

94 Müller.

 

95 Nej, vid Olympen! Jag har ej den äran.

 

96 Puck.

Och dock var jag er bästa handelsvara

I långa år. Mig har ni bildat af

I vax och tyg, biscuit och kallipasta.

I oljetryck ni sönderpressat mig,

|11|

Dränkt mig i gips och smetat mig ihop

Och torkat mig och emballerat mig

Och sålt mig, herre, ja, för blanka gulden!

Och jag har icke dött i edra kittlar,

Jag har ej qväfts i edra trånga former,

Och jag har ätit guld och icke åldrats.

Jag lefver, jag är ung, jag är odödlig,

Och i den stund jag talar här till er,

Gör jag i denna qväll min rund kring Finland.

 

98 Müller.

Nu märks det, att jag bor i en theater!

Der spökar alltid. — Präktiga mandater

Berättar du om mig. När har jag kokt dig

Och dränkt dig, pressat dig och sålt dig?

När var väl du min handelsvara? säg!

 

100 Puck.

Ja mig, just mig ni trampat på er väg.

Att jag är handelsvara, kan fördragas,

Ty någonstädes skall ock brödet tagas;

Men säljer ni mitt adelsbref för guld

Och gör mig till er slaf, är det er skuld.

Jag är den gnistan, som från gudars flamma

Prometheus stal. Jag är ännu densamma,

Som öppnat Troja för Homeros' blick,

Som till Tartaren ned med Dante gick

Och Fjalars skald lärt Salamis besjunga.

Jag gaf Praxiteles en Zeus att ljunga,

Jag har åt Thorvaldsen hans mejsel räckt,

Jag lärt Apelles att sin pensel höja,

Jag lyftade för Rafael den slöja,

Som förr madonnans anlete betäckt.

Jag lagt för Shakespeares fötter menskors slägt,

Jag smög en sträng från Orfei gyllpe lyra

Uti den döfve Beethovens klavér,

Och om jag stundom bägarn tömt, den yra,

|12|

Med Bellman och Anakreon, hvad mer?

Jag är ju ej en gud, — förstå mig rätt! —

Jag är den ständigt lystna menskoanden,

Som söker sanningen i töckenlanden

Och som kan fara vill på många sätt,

Men när han ledes af det högsta ljuset,

Är dock ett himlens återsken i gruset.

— Nu vet ni hvem och hvad jag är.

 

102 Müller.

 

103 Dessvärre!

Om du är konstens genius, unge herre,

Hvad katten gör du då i detta land?

Låt forsen sjunga här för isig strand!

Låt vintern bygga broar af kristaller!

Låt frosten mejsla björkens löfkoraller!

Låt nattens norrsken måla drifvan fin

Och hafvets stormar spela tragedin!

Var du så god och följ med mig till Wien!

Ty här, der tankens örn förfryser vingen,

Här, der behaget vandrar klädt i muff,

Här kan du ej ge detta folk en puff,

Och här, det svär jag, känner dig dock ingen.

 

105 Puck.

Välan, upprulla dig, du qvällens flor,

Som täcker Finlands hundramila stränder!

107 (Fonden uppgår. Man ser bilderna af Finlands provinser i halfcirkel kring Suomen Neiti med kantele i midten. Vid sidorna kostymbilder af Europas nationer).

Låt bilder skymta fram från Lappens länder

Allt till den sydkust, der nu dikten bor!

Från Saimas våg till Ålands gröna öar,

Från tusen berg, från tusen blåa sjöar,

Jag manar fram gestalter fjerran, när,

Att vittna hur den långa vintern töar.

|13|

 

109 Müller (annoterar.)

 

110 Expositionsartiklar, jag det svär!

 

111 Puck.

Förstår ni ej, att vårens morgon bräcker

Och smälter snön, som detta land betäcker,

Så se den ungdom, som kring lyran står,

Och neka än, att lifvets makt är vår!

Ur dessa löjen, som så flyktigt svärma,

Går ut en solglans och en ungdomsvärma,

Som skola väcka tusen frusna frön.

Ohörd är icke mera sångens bön,

Skyddslösa stå ej konsten, ordet, anden;

De skola bygga bo i nordanlanden,

De skola i Europas åsyn gå,

Ödmjuka, ringa, kraftiga ändå,

Att adla detta folk i lifvets strider,

Att fostra det för menskligheten opp,

Att veckla ut dess blommings späda knopp

Och lyfta det till ljus för alla tider.

Slutkör.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Topelius skrev prologen till konstlotteriet som ordnades till förmån för artisternas och litteratörernas pensionskassa på initiativ av Konstnärsgillet. Prologen uppfördes av skådespelarna Hjalmar Agardh och Elise Stier vid festen på Nya teatern. Den publicerades som separattryck, och såldes under kvällen för 25 penni. Festen refereras i Finlands Allmänna Tidning 26/3 1873.

    Topelius var djupt involverad i arrangemangen kring lotteriet. I ett brev till förläggaren Albert Bonnier beklagar han sig över att inte ha haft mycket tid för annat: »60,000 lotter och bland dem 4000 vinster ha upptagit mycken tid. Vi utskicka hela upplagor af croquis-album, silhouetter, autografer och andra curiosa, utom taflor, plancheverk, skulptur och alla finske författares tillgängliga verk, inalles öfver 20,000 mks värde, utom gåfvor.» (ZT–AB 17/3 1873) Konstnären E. J. Löfgren hade donerat ett porträtt av Topelius, och bland vinsterna fanns också 20 exemplar av Topelius då nya bildverk En resa i Finland.

    Om lotteriet, se kommentaren till »För hvem? Och för hvad?», som Topelius skrev för samma tillfälle.

    Bibliografi

    Finlands Allmänna Tidning 24/3, 26/3 1873; Hufvudstadsbladet 25/3 1873; ; Savelainen, Zacharias Topelius i bild 2009, s. 56 ff., 165; Z. Topelius–Albert Bonnier 17/3 1873, Brev ZTS XX:1 2015

    Faksimil

    Ny kolumn