Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Univ:s Vicekansler

Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter

Till Universitetets Student-Afdelningar

Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter

Lästext

|1||97|

Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter.

1 § 1. I ViceKanslers skrifvelse den 30 Mars 1868 ”tillåtas” de studerande att till allmänna möten sammankomma.utse en Ordförande m. m. I H. K. M:sHans Kungliga Majestäts nådiga kungörelse den 30 Maj 1871 deremot upphäfves tillsvidare ”rättigheten för den studerande ungdomen att i egenskap af korps uppträda och å allmänna möten sammankomma.” Hvaraf torde följa, att då detta ”tillsvidare” upphör att gälla, ”rättigheten för den studerande ungdomen att i egenskap af korps uppträda” o. s. v. återfår gällande kraft.

2 Komitén har ansett sig böra motivera såväl ”korpsen”, som de allmänna mötena medelst angifvande af de gemensama öfverläggningsämnena.

3 § 2. Början af § är afskrifven från förenämnda ViceKanslersbref, men Komitén har icke, i likhet med detsamma, ansett ViceKansler böra besväras med tillstånd till hvarje möte. Det är sjelffallet, att Rektor, när anledning förekommer, inhämtar ViceKanslers samtycke.

4 Komitén har ansett ViceKanslers|2||98| auktoritet böra endast vid två åtgärder af mera permanent natur böra framträda, nemligen vid tillsättandet af korpsens ordförande (§ 3) och vid stadfästelsen af dess ordningsstadgar (§ 7). I alla öfriga fall ålägges Rektor den ansvarsfulla och icke alltid angenäma pligten af den kontrollerande myndigheten.

 

5 Enligt min enskilda åsigt är Rektors närvaro vid studentmöten visserligen påkallad af hans ställning som öfvervakande och kontrollerande myndighet, men olämplig och skadlig för hans personliga ställning till ungdomen. Skilnaden är, att han i öfriga åtgärder framträder som auktoritet, men vid ett möte af ungdom såsom person – och en person, hvilken der befinner sig i en stum, passiv och afvaktande ställning som en poliskonstapel. Jag reserverar mig för min del mot detta uppträdande och skulle föreslå, om Rektor af högre skäl skall synas i denna §, att det då må heta: ”Rektor, eller den han i sitt ställe förordnar”, såframt han kan förordna t.ex. prorektor.

6 Z. T.

7 § 3. Valbare till Ordförande voro förut blott ”docenter och licentiater”. Komitén har ansett sig böra utsträcka valbarheten till ”docenter och graduerade medlemmar, af skäl att numera tre personer uppföras på förslag. Denna analogi med rektorsvalet är införd:

8 a) för att gifva Vice Kansler valfrihet mellan de tre;

b) för att undvika ”omval”, som förut stadgades för den händelse att den först valde ej blefve stadfäst i sin befattning, men hvilka omval sannolikt blefve upphetsande för ungdomen;

c) för att låta äfven minoritetens åsigt få utrymme i valet, då ju, om denna är betydande, ViceKansler kan|3||99| kan tillfredsställa densamma genom att utse minoritetens kandidat till viceordförande. Under nuvarande splittring torde första förslagsrummet alltid representera majoriteten och det andra minoriteten, hvarför ock bådas kandidater böra få plats i tolfmannanämnden (§ 5).

9 § 4. Slutet af § torde kunna modifieras i liberalare form, enär en mängd obetydliga åtgärder torde jemväl ingå i protokollet.

10 § 5. Benämningen ”tolfmannanämnd” är föreslagen som traditionel, mera anslående för ungdomen och derjemte motiverande antalet 12. Då denna nämnd egentligen skulle representera ett seniorskap och bör lemna utrymme åt olika meningar, hade välvarit önskvärdt att antalet varit större, men detta skulle göra valmaskineriet i samma mån svårhandterligare, enär redan 500 valsedlar med 12 namn på hvarje göra 6 000konsekvensändrat/normaliserat namn.

11 § 6. ”Förvaltningskomiten” – om ej bättre benämning kan utfinnas – skulle ersätta den härtillsvarande delegationen,|4||100| men får en inskränktare betydelse och blir icke mera en ”delegation”, utan en verkställande direktion. Korpsens ordförrande bör ej på samma gång representera den lagstiftande och den verkställande makten.

12 Det är tvifvelaktigt, om det kan vara praktiskt att föreskrifva valet af två från hvarje afdelning; – kanske riktigare att öfverlemna detta bestämmande åt ordningsstadgarne.

13 § 7. Om dessa ordningsstadgar torde studenterne sjelfve böra få beslutanderätt, – för att dock få någont andelsvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande initiativ i deras nya statsförfattning. Deras beslutande rätt är i alla fall nog strängt limiterad och beroende af en rektors omdöme, takt och mod.

14 Entt stående beredningskomitesvårläst p.g.a. strykningutskott skulle ha varit af behofvet påkalladt; men enligt traditionela styrelseprinciper har man velat undvika en permanent härd för agitationen.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Föreliggande text är rektorn Topelius anmärkningar till ett kommittébetänkande från november 1876 gällande återupprättandet av den sedan 1871 upplösta studentkåren. Studentkårens återupprättande, som sedan 1876 hade behandlats av en kommitté, hörde till en av de saker som Topelius i egenskap av rektor försökte driva på. Han var framför allt obekväm med studentavdelningarnas splittring i finsk- och svensksinnade läger och såg att den gemensamma studentkåren kunde bidra till att föra samman de stridande parterna. Enligt Paul Nyberg påyrkade Topelius flera gånger både skriftligt och muntligt frågans avgörande, men saken förhalades av vicenkanslern J. Ph. Palméns tvekan att insända förslaget till universitetets kansler Alexander II. Först 1879 skedde detta och förslaget blev fastställt genom lag följande år. Se också »Till ViceKansler».

    Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen 244.115, Nationalbiblioteket.

    Bibliografi

    Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 468; Topelius, Finlands krönika 2004, s. 320, 371 f.

    Faksimil

    Ny kolumn