Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877

Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar

Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne

Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar

Lukuteksti

||

Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade Filosofie Magistrarne från 1840 års Magistrar.

|| |3|

1840.

Vi stodo unga i täta leder,

Omkring parnassen och dess katheder,

Vi svuro eden vid tro och heder

Att ärligt lösa vår lagerkrans.

5Det långa lifvet, det sommargröna,

Det solbelysta, det stormigt sköna,

Låg löftesrikt att vårt hopp belöna

Framför vårt öga i morgonglans.

Den hvita kyrkan, sin klippas krona,

10Som inga synder behöft försona

Och aldrig förr hört en psalm förtona,

Såg ned på oss i sin blomsterskrud,

Och vi, vi voro vid ljusets fester

Dess första törstande altargäster;

|4|

15Dess halleluja med hög orkester

Sjöng första gången sitt lof till Gud. 1)1840 års jubelfest och promotioner firades i den då nya, ännu ej inredda och invigda Nikolaikyrkan i Helsingfors, der parnassen intog altarets plats.

Kring oss stod seklet i middagsstunden;

Dess hjerta slog, men dess hand var bunden;

Der brann en eld i den djupa grunden,

20Han tände glöd i vår unga barm.

Natt skulle vika och dagen randas;

I öknar ville vi ej försandas,

Fri luft begärde vi för att andas,

Bragd skulle pröfva vår starka arm.

25Kring oss stod Finland, beredt till skördar:

Allt hvad dess minne nu återbördar,

Dess hjerta älskar, dess tanke vördar,

Var samladt här för två seklers arf.

Dess skönsta dotter oss lagern räckte,

30Dess älsklingsskald från ett äldre slägte

Bar jubelkransen och återväckte

Till lif Gustavernes tidehvarf … 2)Biskop Franz Mikael Franzén. Hans dotterdotter, fröken Rosina von Haartman, var kransbinderska.


|5|

1890.

Våg jagar våg i tidens snabba ström.

Hvar afton ser tillbaka på sin morgon,

35Hvar morgon glömt den qväll, som gått förut.

Hvad mins den dag, som är, om dag, som var?

Framåt! Framåt! I dag är lifvets nu.

Det trötta seklet knakar i sin fogning;

Det hamrat jern, det blödt och drömt för mycket,

40Det nyktrar till, det börjar gråna gammalt.

Men ett är ungt ännu: de tjugu årens

Ändlösa horizont och segervissa

Förtröstan att en dag eröfra verlden.

På vågen dröjer halfförbleknadt qvar

45Ett aftonskimmer af den dag, som var.

Ett fåtal grå, af åren tyngda hjessor

|6|

Är allt, som återstår af ynglingsskaran

Från seklets middag i dess aftonväkt.

Ett annat slägte ungdom, söners söner

50Af det förgångna, fyller nu parnassen

Med samma hopp och samma glada mod.

Vi, män af det förflutna, helsa eder,

Män af det kommande, från edra fäder

Och sända genom eder samma helsning

55Till edra söners söner i de tider,

Som randas efter nya femti år.

Vi äro eder rot. I ären blomman

Af våra dagars frön, fritt vuxen ut

I ny tids luft, på samma gång sig sjelf

60Och vår tids ättling. Edert slägte dömer

Vårt verk. Ett annat dömer edert.

Men son skall varda mer, än fader var

Tid stadnar aldrig. Ve det folk, den man,

Som ej går framåt; han skall gå tillbaka.

65Bevisen genom handling, ej med löften

Och drömda lagrar, att det fäders arf

I togen mot skall gå till edra söner

Förädladt, riktadt, mera starkt och skönt!

Vårt verk är bristfullt, som allt menskoverk:

70Fullborden det! Vi togo mot i arf

|7|

Odlingens början, mycken ödemark,

Ett stumt, ett tvekande, ett modlöst folk,

Böjdt under nyss upplefda ödens tyngd:

Vi lemna eder, med Guds makt, ej vår,

75Ett odladt land och ett upprättadt folk.

Vi togo mot en dyrbar skatt af ljus

På höjderna, men natt i dunkla dalar:

Vi lemna eder skolans sal åt alla.

Vi togo moders, makas, systers kärlek mot:

80Vi lemna eder, lika kärleksfull,

Den tänkande, den vakna qvinnan åter.

Vi togo mot den första Kalevala:

Vi lemna eder en ny tankeverld

I drägten af ett nytt, jungfruligt språk.

85Vi tjusades af andra länders konstverk,

Och se, vi lemna eder inhemsk konst.

Vi togo mot idyller, fagra, blyga,

Af sångaren i Borgå, och vi lemna

Åt eder, med hans bildstod, Fänrik Stål.

90Vi togo mot en älskad fosterbygd:

Vi lemna eder, klart förstådt, Vårt Land,

– Helt, icke klufvet! Klyftan måste komma,

När häfdens portar vändas gnisslande

På rostadt jern. Vi kände henne ej.

95Allt detta ej af oss, men dock med oss.

Välan, vårt sekels arfvingar, fulländen

|8|

Hvad vi begynt! Gån längre, än vi gått!

Förmån långt mer, än det, som vi förmått!

Rum finnes öfvernog för stål i viljan.

100Vi seglat med vår tid för morgonbris:

I läggen ut från land i disig luft,

Och barometern sjunker. Ref i seglen!

Utkik i fören! Alle man på däck!

Rätt framför makt, men framför rätten pligt,

105Och mer än pligt, den kärlek, som försakar,

Den starka tro, som öfvervinner verlden,

Den, som har mod att dö och mod att lefva,

När intet synes värdt att lefva för!

Än klarna moln, som fruktan fegt förstorar.

110Förlorad är blott den sig sjelf förlorar.

Det folk, som bar hvad detta folket bar,

Står oförstörbart på vår aska qvar.


|9|

1940.

Ö, som vid tidens horizont dig höjer

Med obekanta, töckenhöljda stränder,

115Der drömmen söker land och hoppet dröjer;

Namnlösa, obebodda ö i hafvet,

Som skall en gång i lifvets fullhet vimla,

När mycket, som nu lefver, är begrafvet;

Tag mot en droppe af det blod, som flödar

120I nutids ådror; berga på din klippa

En rest af ungdom, ryckt från år och dödar!

Låt dem vi nu bekransa varda unnadt

Bevittna för sin efterverld det bästa,

Som de och deras tid ha tänkt och kunnat!

|10|

125Strand, gif dem hamn i hafvets villa vågor!

Tid, stänk ditt guld i deras ungdoms lager!

Lif, gif dem svar på dina dunkla frågor!

Och sist, när intet svar står mer att finna,

O, lifvets Herre, låt dem i din sanning

130Den oförvissneliga kronan vinna!

Z. TOPELIUS.

 

 

  1. 1)1840 års jubelfest och promotioner firades i den då nya, ännu ej inredda och invigda Nikolaikyrkan i Helsingfors, der parnassen intog altarets plats.
  2. 2)Biskop Franz Mikael Franzén. Hans dotterdotter, fröken Rosina von Haartman, var kransbinderska.

Kommentaari

Kommentar

Filosofiska fakultetens promotion 1890 sammanföll med universitetets 250 årsjubileum och med att Topelius blev jubelmagister. På grund av det politiskt sett ömtåliga förhållandet mellan Finland och Ryssland ansåg man det trots allt ovist att uppmärksamma universitetsjubileet i samband med promotionen. Se också inledningen, »1890: Hälsning från 1840 års magistrar 1890».

Till promotionen hade jubelmagistern Topelius skrivit denna hälsning från 1840 års magistrar. Paul Nyberg skriver om dikten att »[d]et blev en karakteristik av tiden för 50 år sedan och en uppmaning till de unga att utföra, att fullända, det de gamla inte mäktat med. [...] Det var en bärande optimism i en hotande mörk tid, som fullt kunde mäta sig med det bästa Topelius i sin krafts dagar skrivit till sitt folk.»

I dagspressen kan man läsa att Topelius och promotionsskalden Paavo Cajanders finskspråkiga verser, vilka delades ut åt publiken, efter promotionsfestligheterna blev liggande »i stora högar på golfvet».

Dikten utkom som separattryck och avtrycktes i Nya Pressen 30/5 1890, Östra Finland 2/6 1890, Norra Posten 4/6 1890 och Finland 30/5 1890.

Bibliografi

Nyberg, Zachris Topelius 1949 s. 545; Tammerfors Aftonblad 3/6 1890

Faksimile

Lisää sarake