Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala

19 Mars 79

Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881

19 Mars 79

Lukuteksti

|1| |85|

19 Mars 79.

1 Denna dag för 20 år sedan − denna dag för 10 år sedan − och flera sådana dagar, när den första vårsolen begynner att smälta snön och den första lärkans drillsjunger under en blå himmel − då ha Sången, ungdomen och våren stämt möte i denna ljusa sal, för att helsa ensin mästersångare. − Åren förgå, den ena generationen af ungdom efter den andra uppstiger på estraden och fyller körens stämmor − men allt är denna dag ännu Sångens vårfest, och så skall den blifva slägte efter slägte. Om 20 år, när ensvårläst p.g.a. överskrivningden generation, som nu ligger i vaggan träder fram i vårt ställe,|2||86| skola samma friska toner klinga här eller annorstädes på denna dag, och Pacii dag, och prisa den evige Gifvaren som med sångens ädla gåfva vederqvicker menniskors hjertan och lyftar deras ande till harmoniernas urkälla.

2 Åren förgå, och den mästersångaren som för snart 45 år sedan kom till oss från Elbens stränder, − från det land, som i sekler gifvit så många väckelser ochåt vår högre kultur − han som då kom till oss i ungdomens kraft, han är nu gammal vorden, men si hans sång bär inom sig en evig ungdom.tillagt av utgivaren

|3||87|

3 Han kom till ett okändt, främmande land − hvad visste han om oss? hvad visste vi om honom? Men han blef vår egen, och vi blefvo hans, och nu ville vi icke gifva honom tillbaka, hvarken honom sjelf, så länge vi få behålla honom, eller hans namn, som skall lefva när han sjelf icke finns, i alla till kommande tider,eller hans sång, som skall glädja efterkommande slägten.

4 Hvem har icke stått engång i sommarens grönska och föreställt sig att fältet alltid har varit lika grönt och ängarnas blommor alltid lika doftande?

5 VetenI unge, som nu träden första gången i ledet, veten I hvad det är för en lifsgerning, som Fredrik Pacius uträttat? − I tycken nu att det är alldeles som det skall vara när den ene sångerskan eller sångaren efter den andra går ut i vårt land|4||88| eller andra länder, för att förtjusa många tusende. I finnen det alldeles naturligt, att vi nästan hvar dag få höra utlandets största musikaliska mästerverk från scenen eller i konsertsalen. I finnen det lika naturligt att vi gå ut till de aflägsnaste skogsbygder, för att uppsöka de sköna folkvisorna och få glädje af dem. − I tyck förundren eder icke det minsta, när ennågon, som för ett år sedan var en okunnig bondpojkare, nu sitter der bland gardesmusiken och spelar för oss de sk vackraste melodier, eller att den ena skolade musikern efter den andra nu uppträder bland oss med taktpinnen som fältherrestaf. − Men vi äldre, som veta minnas huru det var för 40 eller 50 år sedan, vi förundra oss, att en så omätliga framsteg blifvit gjorda, och det förnämligast genom en man.

|5||89|

6 Ja, vi minnas väl, med hvilken förtjusning vi förr emottogo en kringresande virtuos, som händelsevis förirrat sig hit på vägen till Petersburg − vi minnas med hvilken häpnad förvåning vi hörde sågo den första finska näktergalen Johanna von Schoultz flyga ut till Italien − vWi minnas med hvilken häpnad vi hörde det första oratoriet i Helsingfors 1835, dessa Spohrs ”Letzten Dinge”, som under Paciusi ledning blefvo ”Die ersten Dingespråk: tyska” för musiken i Finland. Då var man nöjd med så litet − nu sitter man och kriticerar europeiska mästerverk som en alldeles vanlig sak.

7 JagVi få icke ringaktar icke den förra tiden, − den hade ock sin i musik, som i annat, sina ärans män och qvinnor. Jag Och vi glädja mig oss, åt den tid, som nu är|6||90| och som kommer, skall i allt högre fulländning − och dDet är Pacii största ära och glädje att han funnit värdige efterträdare − Men jag vill endast säga erinra derom, att en sådan lifsgerning, som hans göres icke om två gånger. Det är omöjligt endast naturens Herre, som hvarje vår omskapar ödemarken till en lustgård. Ingen menniska dödlig kan mer än engång göra allt nytt − och F. Pacius har varit nog lycklig att uppträda som banbrytare för sin konst i ett dittills öde land − ja, jag vet hvad det kostat honom att stå så ensam här i ödemarkerna, men så har han ock eröfrat åt musiken ett stort nytt fält storfurstendöme − det är det, som ingen gör om efter honom.

8 Nog kunde vi sjunga före Pacius. Det fanns ingen qvist i våra skogar, som icke genljöd af fågelqvitter i våren, − det fanns icke en så bortgömd koja, i detta land, der icke ungmön sjöng|7||91| sin brinnande längtan i sommarqvällen − men det var allt som furornas sus, det var en skördta, men omedvetetna naturpoesikänslor − Pacius lade tanken och regeln i dessa dunkla känslor − genom honom och efter honom blef musiken en konst i Finland − och sSe hvad den frambragt! Det är hans verk.

9 Jag talar icke om hvad han sjelf har diktat − ämnet är så rikt, att jag måste fatta det kort som en afbruten s sats, ty på före och efter mig står här en annan talare, mäktigare än jag att helsa vår gäst och tala till allas hjertan − före och efter mig går den vältaligaste af alla känslans tolkar − han som talar verldsspråket − Sången öfverröstar min svaga stämma, och den skall utsäga allt hvad nu blifvit osagdt. –

10 Herr Professor Pacius!

11 Wi ha samlats här för att på Eder 70:de födelsedag än engång – och Gud gifve ännu många gånger − helsa i Eder den finska sångens mästare och med en sällsynt odelad tillgifvenhet betyga Eder vår|8||92| aktning och vår oförgätliga tacksamhet för allt Edert lifs verk i Finland och för Eder ädla konst. Wi ha samlats här, för att gemensamt frambära till Eder våra innersta välönskningar. Se denna ungdom − det är − ett varmt stycke af Finlands ungdom − är det icke vore det möjligt, skulle den samlas nu kring Eder från de mest avlägsna bygder, för att säga huru högt den älskar Eder. Se här oss alla − några spillror af förra tider, blandade med de unga för att vi gemensamt må vittna om 45 års minnen − Se vi äro dock ett här i denna stund och i denna sal ett stycke af Wårt Land, som omgifver Eder i kärlek − detta Land, som Runeberg så gifvit så sköna ord och Pacius gifvit så sköna vingar! Lef ännu länge lycklig, aktad och älskad för detta land och för edra käraste − lef för att härsvårläst p.g.a. strykning med hvarje år mera bevittna den dag, när ”högre klinga skall vår fosterländska sång.” − ja lefve sången den evigt unga Sången och den gamle men i sången evigt unge mästersångaren, lefve Fredrik Pacius!

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Detta är manuskriptet till det tal som Topelius höll till tonsättaren Fredrik Pacius på hans 70-årsdag den 19/3 1879. Födelsedagen firades liksom tidigare år med en sångfest i Brunnshuset, refererad i Helsingfors Dagblad 20/3 1879. Under festen framförde Topelius också dikten »Den 19 Mars 1879». Det finns flera bevarade dikter och tal av Topelius inför Pacius födelsedagar: »Till Musik-Direktorn och Riddaren Fredr. Pacius» (1859), »Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius» (1869) och »För F. Pacius» (1884).

    Pacius var musiklärare vid universitetet i Helsingfors från 1834. Topelius och Pacius stod varandra nära, vilket bl.a. den bevarade korrespondensen dem emellan vittnar om. Topelius jämställde den tyskbördige Pacius med de andra av 1800-talets s.k. stormän i Finland: »Ingen Lönnrot kan mera samla en Kalevala, ingen Runeberg kan mera skrifva 'Vårt land', ingen Pacius kan mera gifva det vingar. Se der hvarför du i din konst står ensam och skall stå ensam, hvem än må efterfölja!» Pacius skrev bl.a. musiken till Finlands första opera Kung Carls jagt (1852) och till Prinsessan af Cypern (1860), båda med libretton av Topelius. Han tonsatte också flera dikter av Topelius.

    Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen på Nationalbiblioteket, 244.108.

    Bibliografi

    Helsingfors Dagblad 20/3 1879; Topelius–Pacius 18/3 1886, Nationalbiblioteket

    Faksimile

    Lisää sarake