Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Academica

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Om Finska Folkets och Stammens Betydelse i Historien
  • Om Qvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden
  • Om det religiösa momentet i finska folkbildningen
  • Om Finlands geografiska läge
  • Sagorna om den högsta norden
  • [Vid Frans Ludvig Schaumans jordfästning]
  • [Inledande ord]
  • Den 13 September 1876
  • Den 20 Januari 1877
  • [Vid J. L. Runebergs jordfästning]
  • [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland Minnesfest på hundrade årsdagen af H. M. Kejsar Alexander I:s födelse den 24 December 1877
  • Inbjudning till Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland minnesfest öfver Professoren Johan Ludvig Runeberg
  • [Inledande ord]
  • Den 15 September 1877
  • Den 19 Januari 1878
  • Den 14 September 1878
  • Till Finlands Studenter
  • Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
  • 19 Mars 79
  • Vid Johan Vilhelm Snellmans jordfästning i Helsingfors den 7 Juli 1881
  • Ett folks kärlek
  • Paikkari torp
  • Till Elias Lönnrot på hans 80:de födelsedag
  • För F. Pacius
  • Tal vid det finska universitetets fest till J. L. Runebergs minne den 6 Maj 1878
  • Det providentiela i verldshistorien
  • Kejsaren, Storfursten Alexander II:s minne
  • Wåra Julidagar
  • Den Resande Studenten
  • Ord, afsjungna af Studenterne vid Professoren J. J. Nervanders graf den 20 mars 1848
  • Den 14 Mars 1851
  • Vår enda arfvelott
  • Vid M. A. Castréns graf den 12 Maj 1852
  • Georg August Wallin
  • Den 15 Maj 1856
  • Till professor Fredrik Cygnæus Den 1 April 1857
  • Prolog vid Akademiska sångföreningens musikaliska soiré den 7 december 1858 till förmån för veteranerne
  • Till Musik-Direktorn och riddaren Fredric Pacius den 19 Mars 1859
  • Finlands öde
  • Till statsrådet Fredrik Wilhelm Pipping
  • Prolog vid Shakespeare-festen
  • Wasa Gymnasisters sång
  • Studentsång
  • Minnesord, uttalade af Z. Topelius, professor i finsk, rysk och nordisk historia
  • Fest-Kantat
  • Åbo marsch
  • Till Professorn och Riddaren Fredrik Pacius den 19 Mars 1869
  • Lund
  • Ord till musiken vid Studenthusets invigning i Helsingfors den 26 November 1870
  • [Karl Collan]
  • [Magnus von Wright]
  • Calonius
  • Porthan
  • Kraft och Ära
  • Johan Jacob Nordström
  • Vid Professor J. L. Runebergs graf
  • Den 19 Mars 1879
  • Ett minnesblad
  • Vid aftäckandet af Frans Mikael Franzéns bröstbild i Uleåborg
  • För Fredrik Cygnaeus
  • Till Emma Irene Åström
  • Elias Lönnrot
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Ord till musiken vid Philosophiae Doctors- och Magister-Promotionen i Helsingfors den 21 Junii 1844
  • Har vetenskapen ett fädernesland? Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 30 maj 1853 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiae magistrar
  • Striden om ljuset. Kalevala 47–49. Sång, tillegnad de med allernådigste tillstädjelse den 31 maj 1860 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade åttiosex magistrar
  • Majblommor 1864
  • Promotionstal d. 31 Maj 1877
  • Inbjudningsskrift till de magister- och doktorspromotioner hvilka af Filosofiska fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland komma att med sedvanliga högtidligheter anställas i Helsingfors den 31 Maj 1877
  • Helsning till de den 30 maj 1890 promoverade filosofie magistrarne från 1840 års magistrar
  • Sanningen i går, i dag och i morgon. Helsning till de den 31 maj 1894 vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland promoverade filosofie magistrarne
  • Ej bryts den länk
  • Skål proponerad å ett Tafvastländska Afdelningens Nations kalas den [–] Nov. 1840
  • Skål vid Tafvastländska Afdelningens nations kalas den [–] Maji 1842 i egenskap af Curator
  • Om Österbotten
  • Om Betydelsen af Nations-Indelningen wid Universitetet samt Studentens werksamhet inom sin Afdelning
  • Afskeds Ord till Hrr Lönnrot, Castrén och Bergstadi den 26 Febr. 1845
  • Är Österbottningarnas Stjerna i nedgående?
  • Äger finska folket en historie?
  • Förklaring angående ett yttrande på årsfesten 1845
  • Reservation till Österbottniska Afdelningens Protokoll för den 14 Mars 1848
  • 1. Till Lektor Runeberg den 28 Mars 1842
  • 2. Till Mag. Doc. Rektor Cygnæus. Afsjungen den 22 Maj 1843
  • 3. Till Professor Runeberg. Afsjungen den 25 Maj 1846
  • 4. Till Professor J. J. Tengström. Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 oct. 1847
  • Till Österbottniska Afdelningen
  • Studentvisa
  • Den första Porthansfesten 1839
  • Minnesord
  • Ord till cantaten af Rietz
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni
  • Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866
  • Konstnärsgillets prolog
  • Till Magn. v. Wright
  • Ord till festsången den 19 Nov. 1870
  • [Ordförandes tal vid Finska fornminnesföreningens årsmöte]
  • Prolog vid Lotterisoiréen till förmån för Finske artisternes och literatörernes pensionsförening
  • För hvem? Och för hvad?
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Minne af Karl Emanuel Jansson
  • Helsning till Konstnärsgillet den 5 februari 1876
  • Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnaeus och hans historiska arbeten
  • Jenny Lind
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Inre motiv. 1. Arkitektur, 2. Skulptur, 3. Måleri, 4. Musik, 5. Dramatisk konst
  • Ur en målares lif
  • Julgåta för Gillet
  • De causis quae ad promovendam et augendam potestatem paparum maxime conduxerunt
  • Om de orsaker som har bidragit mest till att befordra och öka påvarnas makt
  • Theses
  • Teser
  • De modo matrimonia jungendi apud Fennos quondam vigente
  • Om det sätt att ingå äktenskap som en gång var i bruk hos finnarna
  • Votum i Consistorium Academicum d. 28 nov. 1868
  • Förslag till ändringar i Universitetets Statuter
  • [Angående besättandet av professuren i filosofi]
  • Consist. protokoll för d. 19 Jan.
  • Consist. Academ. d. 16 Maj 1871
  • Högvälborne Herr Grefve, Minister-Stats sekreterare och Werklige Geheimeråd m.m.
  • Z. Topelii votum i frågan om anslagen för Vskapssocieteten
  • Till Studentkorpsens Delegation
  • Till delegationen för Finlands Studenter
  • Högborne Storfurste, Cesarewitsch och Thronföljare, Kejserliga Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • Univ:s Vicekansler
  • Anmärkningar vid Komitens Utkast till ordnande af studentkorpsens angelägenheter
  • Till Universitetets Student-Afdelningar
  • Till Vicekansler 12 Juni 1877
  • [Angående besättandet av professuren i matematik]
  • Till Consistorium den 10 April 1878
  • Till t.f. Vicekansler
  • Högborne Storfurste, Thronföljare och Cesarewitsch, Kejs. Alexanders Universitetets Höge Kansler!
  • 1 okt. 78
  • Rectors enskilda Diarium rörande Universitets-ärender 1876–1878
  • Redogörelse för Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland förvaltning och verksamhet ifrån den 1 september 1875 till samma dag 1878 afgifven af Universitetets d.v. Rektor
Vid Konstnärsgillets Vårfest den 7 Juni

Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866

Konstnärsgillets prolog

Fredrika Bremers minne vid Konstnärsgillets årsfest i Helsingfors den 5 februari 1866

Lukuteksti

Fredrika Bremers minne.

vid Konstnärsgillets Årsfest i Helsingfors
den 5 Februari 1866.

Plats för Idéerna! Plats för de höga,

Friborna tankar, som i verldens natt

Likt gnistor tändas för vårt skumma öga

Och alstra, lyfta, lysa, värma gladt!

5De äro frön, af tidens stormar drifna,

De fatta rot, de spränga klippans barm,

De smälta isarna, och dagen randas varm

För de förtryckta, sorgsna, glömda, öfvergifna.

Hur länge bar ej Qvinnan utan klagan

10Sin ärfda lott, att, skonslöst kysst ihjäl,

För mannens blick, som elfvorna i sagan,

Ha tusende behag, – men ingen själ!

Än smickrad, firad, än förtrampad, bruten,

Än vettlös, sysslolös, i glitter gömd,

15Än släpande sitt ok, till tacklös möda dömd,

Var hon från handlingen, från tanken utesluten.

Då kom Idén, – då föll en klarnad strimma

Af kristendomens ljus på Qvinnans stig.

Stå upp! – ljöd ordet. – Slagen är din timma,

20Och halfva menskligheten tillhör dig! –

Stum, tyngd af kedjor, tyngd af diademer,

Förnam den fångna denna starka röst:

[2]

En själ bär äfven du, o Qvinna, i ditt bröst!

– Och ordet tog gestalt och vardt Fredrika Bremer.

25Hvem var hon? Verlden vet. Den frusna tåren

Af vinterskyn begråter henne nu.

Hon var en ringa qvinna. Ädelboren

I verldens mening var hon icke ju;

Ej ung, ej skön, ej rik med guld på änne;

30Dock fanns i nord en qvinna ej som hon;

Dock stego furstarne med aktning från sin thron,

Att trycka hennes hand, och folken hörde henne.

När mången qväll hon sågs i tysthet smyga

Att läka sår, dem alla andra glömt,

35Hvem visste då, att sig i denna blyga,

Förvissnade gestalt en ande gömt,

Som, mäktig att millioners hjertan vinna,

Trygg kunnat sluta verlden i sin famn,

Om ej hon aktat mer, än glansen af sitt namn,

40Sin storhet framför allt, att endast vara qvinna!

Det innersta, det högsta uti lifvet,

Frid, sanning, kärlek, Gud och mensklighet,

Var ursprungsordet, som blef henne gifvet

Och hennes ryktes enkla hemlighet.

45Men hvar hon gick, i hennes väg förmäten

Stod fördomen i jättehög gestalt;

Hvart hon i verlden såg, var Mannen ensam allt,

Och Qvinnan, lifvets doft och hjerta, var förgäten.

Då drog hon ut, – drog fjerran öfver hafven,

50Att leta uti mensklighetens barm

Hvar nyckeln, den fördolda, låg begrafven

Till Qvinnans öde. – Och idén fick arm,

Idén fick lif, gick ut att fanan bära

För Qvinnans rätt. Och den har fattat rot,

55Snart, snart finns ej en makt, som mer står den emot, –

Det var Fredrika Bremers kallelse och ära.

[3]

Nu har hon ro. Den vida oceanen

Begrafvar uti vester hennes spår,

I öster trampar liknöjd karavanen

60De fjät i sanden, der hon gick i går.

Men inga verldshafs töcken, ingen bölja

Och ingen hvirfvelvind af öknens sand

Skall sopa hennes spår från jordens dunkla rand

Och hennes andes verk från dem, som henne följa.


65Du bleka andehamn,

I minnets kära drag,

Hvad rätt ha vi i dag

Att nämna här ditt namn?

När var din ära vår?

70Hvad del ha vi deri?

När gick du här förbi?

Hvar se vi här ditt spår?

Du dotter af vårt land,

Knappt sedd och tidigt flydd,

75Du sökte ej vårt skydd,

Du sökte ej vår strand.

Har du förgätit dem,

Som vid din vagga stått,

Hvi minnas vi din lott,

80När du förglömt ditt hem?

Dock nådde dessa ord,

Långt öfver frusna haf

Din solbelysta graf

I Sverges fosterjord,

85Då skulle på dess rand

Den kulna vintersnön

Försmälta för en bön

Om kärlek af ditt land.

[4]

I djupet af ditt bröst,

90Der hviskade ännu

En oförgätligt ljuf

Och älskad barndomsröst.

Men fostrad vid den famn,

Der Finland fordom låg,

95Du kom ej mer ihåg

Att skilja deras namn.

Ett land var dig för trångt,

Du hörde verlden till,

Och hvem dig klandra vill

100För att du blickat långt

Och sett från hyddans härd

Vid horizontens rand

Ditt arma fosterland

Uppvexa till en verld!

105Dock kärlek, kärlek var

Allt hvad ditt lif förstått.

Så mätes dig det mått,

Hvarmed du mätit har,

Och öfver frusna haf,

110Der tidens storm går loss,

Strör Finland genom oss

En blomma på din graf.


 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Dikten utkom som separattryck till Konstnärsgillets årsfest 1865 och intogs i Nya blad 1870, se kommentaren i Nya blad och Ljung, ZTS II 2019. Se också inledningen, »Konstnärsgillet i Finland».

    Faksimile

    Lisää sarake