Läsning för barn
Omslag Titelblad Förord Inledning Förord till Onkel Adam Bärplockerskan Den röda stugan David och Goliath Var god mot de fattiga Den tappade kängan Sanningens Perla Rinaldo Rinaldini eller Röfvarbandet Fågel Blå Skyddsengeln Förord till alla goda barn Till en Gosse Till en Flicka Vintersagan om Skyhög och Molnskägg Vårens saga Naturens hemlighet Nyårsnatten Sampo Lappelill Under Björkarna Neckrosen Höstvisa En Saga om sju syskon Sparfven om Julmorgonen Nora, som ej ville vara barn Verna Rosa Adalminas perla Hvad Wilhelm tänkte på första Maj Fästningen Hjelteborg Skolgossens Vintervisa När det är midsommar Skolgossens Sommarvisa Hedra din fader och din moder När man sofver på rosor Hjertat af gummi elasticum Höytiäinen Om den sommar, som aldrig kom Liten Verna Unda Marinas fotspår Hvad Emma tänker om hösten Brusebäck och Susebäck Solkonungens krona Silfverpenningens Berättelser Julvisan Hallonmasken Visan om lilla Maja Huru skogens små barn lärde sig läsa Toinis Julafton Det vackraste i skogen Lilla Skrållan eller Det skrynkliga förklädet Hvitsippan Musti Den barmhertige är rik Rosenperlorna Elisa Himmelens Barn Sagan om de fyra, som prisade Gud Vårt Land Barnens bön för Fäderneslandet Radigundis’ penna Walters första äfventyr. Om Walters hem samt om Lunkentus och den randiga kjolen Walters andra äfventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken Walters tredje äfventyr, som hände, när Walter slog trissa Walters fjerde äfventyr. När man är lat, får man akta sin lugg Walters femte äfventyr. Huru Walter ville göra som Robinson Walters sjette äfventyr. Huru Walter gick på jagt och skjöt förunderligt miste Walters sjunde äfventyr. Huru den tappre Walter jagade vargar Walters åttonde äfventyr. Huru Walter sökte en skatt och ville bli rik Första samtalet. Stinas examen i mathematiska geografin Andra samtalet. Europas karta Tredje samtalet. Stinas examen i vetenskaperne Vänta litet! Björkens stora planer i mössörontiden »Bättre folk och sämre folk» Trollens jul Höbergningen Skridskolöparen Huru Frithiof red på första Maj Eli Rhem Raska gossar Den stora frågan Saul och David Kyrkklockorna Sagan om Lillis näsa Gossen från Brahestad På blank is De små fåglarnas klagan Björken och Stjernan Barnens bön för alla Hvad skall du älska? Prinsessan Törnrosa Olle, som gick på skidor Stormen och Solskenet Kyrktuppen Nyåret 1868 Strö blommor! Pikku Matti Fattiga barns lofsång för Finlands skörd, hösten 1868 Hafskonungens gåfva Sista April Svalan från Egypti land Eko Unda Marinas silfverskål En Jättesaga Luftslotten Julgranen Gamla stugan På skridskor Mirza och Mirjam Den första Lärkan Fattiga barns lofsång i en vårdanstalt Pekkas äfventyr Solstrålen i November Löflösa träd Bullerbasius Hökens vrede öfver Majföreningen Bofinkens vaggvisa Ninive En Julsaga Huru man hittar sagor Solkonungens barn Solkriget Ängsblommornas visa Den okända svarta fågeln Den bättre vägen Prestgårdsflickorna Rida ranka Julvisa Skyddsengelns röst Fjäderholmarna Byggmästar Vinter Prinsessan Lindagull Alauda cantat Refanut Skolgossarnes segersång Matts Lustigs barn Tidningssättaren vid sin stilkast Fattig-gubben Aftonvandring Georgs konungariken Ångbåtseldaren Lasse liten Svarta hafvets matros Tändstickan En vårdag på Finska Viken Pehr Matts’ sten Jernvägskonduktören Myran, som for till doktorn Telegrafisten Lilla Genius Vaggvisa för en nordanstorm Stjernöga Vid postluckan för ankommande bref Myreborg och Gråmossa Johanna d’Arc Sikku Berndt Michaels dröm Det vissnade löfvet Hvar få vi en julgran? Måne klara Ängens Söndagsmorgon Till de hvita körsbärsblommorna Sötare än sött Till min roddargosse Gossen från Sammatti Jordgloben Skogsbjörn Gossen från Pernå Jätten och skolgossen Flickan vid Kauttua Fabriksarbeterskan Knut Spelevink Smeden Mod i faran Auktionsmäklaren Gamla herrn Brandvakten Gossen, som hörde det tysta tala Mjölnaren Wipplustig Stockflötaren En lärd gosse Sockerbagaren Tomtegubben i Åbo slott Trädgårdsmästaren Fiskarnes lif i hafvet Vallflickan Tom Jägarens första byte Moster Lotta Linet Årstiderna Den heliga natten 1. Guldflugan 2. Den röda flaggan 3. Lejonet 4. I hafvets djup 5. Källan 6. Töckenöarna Sländans höstvisa Huru Gud skapade Finland Vidrack Huru Skandinavien och Finland blefvo en halfö Mars 1888 Charles Gordon Hjältevisa vid fem år Den heliga nattens barn Ny julvisa Den fallna julgranen 15. Stenografen 16. Urmakaren 17. Blomstersäljerskan 18. Köksan 19. Bokhandlaren 20. Bokbindaren 21. Bagaregossen 22. Gatsoperskan 23. Lille prinsen Skräddaren, som tråcklade hop Finland med Sverige Spelemans visa En hög herres jakthund Peppeli Två gånger två är fyra Flickskolan i farmors tid Skolan i morfars tid Huru järnvägen fick sjumilsstöflar 7. Florio berättar om björken 8. Unda Marina berättar om slafhandlaren 9. Unda Marina berättar om perlan Prins Florios kanal Krypskyttarne Jennys förmaningar Förspel till »Prinsessan Törnrosa» Lucias siffror Station Sylvester Askungen Behåll din krona Syne i Sommarby Vallgossens visa Tuttemuj När solen dansar 24. Kusken 25. Fiskaren 26. Spågumman Mellan smörgåsarna Molnjätten 10. Unda Marina berättar om Imatra 11. Florio berättar om Lapplands troll Rimtussen Skära hafran De röda skorna Barnet mitt Slug skall man vara Vaggvisa för ett sjukt barn Moppe Jungfru Marias nyckelpiga Folkskolebarnens vandringssång på vägen till skolan Englarnas julklapp 1. I gröna skogen 2. Göken galar 3. Myggdansen 4. Urmakarvisan 5. Katten och råttan 6. Mjölnarevisan Pukkis visa Skogskonungen Tidernas spegel Perdita eller Den förlorade våren Snurran
»Bättre folk och sämre folk»
»Bättre folk och sämre folk.»
Jo, ni skulle sett Julie,
När hon förr for här förbi,
Stolt och styf i hatt och kappa,
Grann och fin och rak och nätt
5I en
spritterny
schalett,
Som hon fått till jul af pappa.
Der hon satt i vagn beqvämt,
Helsade hon högst förnämt.
När hon sen i skolan kom,
10Såg hon sig föraktligt om.
Många fattiga och blyga
Stackars barn i tarflig drägt
Sutto der. Men oförskräckt
Såg man strax Julie sig smyga
15Till den högsta bänkens rad,
Och då hände, vet ni hvad?
Jo då hände, att burdus
Utan kompliment och krus
|379|Kom den stränga lärarinnan,
20Tog Julie, fast mot hon stred,
Till en bänk der lägre ned.
»Klif, min vän, ej högre, innan
Du med dygd och flit förtjent
Sjelf den plats, som du har ment.»
|89|25Röd af blygsel och af harm
Kom Julie från skolan varm.
»Bästa mamma, kan du tänka,
Der i skolan sitter mest
Sämre folk och sitter bäst,
30Men åt mig så vill man skänka
Sådan simpel plats! Så der
Bättre folk behandlas här.»
Sorgsen hörde modren det:
»Nå välan, lägg bort schalett,
35Grannlåt, vagn och hatt och kappa,
Kläd dig i den grofva drägt
Liksom fattigdomens slägt,
Lär att sjelf dess trasor lappa.
Lär af lifvet hvad som här
40Bättre eller sämre är.»
Var det allvar? Först så tog
Flickan det som skämt och log,
Men hvem målar hennes häpnad,
När det verkligt måste bli!
45Fattig blef nu vår Julie,
I en torparflickas skepnad,
Måste hon till skolan gå
Och den lägsta platsen få.
Visst var det en bitter stund,
50Och Julie, hvad hon var ond!
Men då kom bland barnens skara
En af dessa stackars små,
|380|Som fått heta sämre då;
»Du skall inte ledsen vara»,
55Sad’ det goda barnet; »vi
Skola hjelpa dig, Julie.»
Först Julie sig vände bort,
Full af harm. Men innan kort
|90|Brast det hårda, onda hjertat,
60Och det stygga högmod allt
I en flod af tårar smalt.
Glömdt var allt som henne smärtat,
Gråtande hon sade nu:
»Lär mig att bli god som du!»
65Så gick mången dag förbi,
Allt i skolan gick Julie,
Som de fattiga få göra,
Åt, som de, sitt hårda bröd,
Lärde känna brist och nöd,
70Fick väl också stundom höra
Hur det stack liksom en dolk,
När man sade: sämre folk.
Och hvar gång ett högmod än
Kom i hennes själ igen,
75Bad hon Gud att ödmjuk skilja
Hvad som uti lifvet här
Bättre eller sämre är.
Och så stark var hennes vilja,
Att hon fick i skolan sist
80Samma högsta plats hon mist.
Nu blef der examen. Då
Kommo far och mor också,
Och med glädjetårar sågo
De sitt barn bland alla bäst.
85Och de redde till en fest,
Och ur gömman, der de lågo,
|381|Togos rika perlor och
Fästades i dottrens lock.
Men då svarade Julie:
90»Fattig vill jag än förbli!
Perlor, guld och granna kläder
Snärja oss i högmods garn,
|91|Gifven dem åt nödens barn!
Mera det mitt hjerta gläder
95Att mig Gud har lärt hvad här
Bättre eller sämre är.»
Sämre är att, sjelf ej god,
Utan vett, i öfvermod
Sina likars ringhet klandra.
100Bättre är att tro hvar stund,
Ödmjuk i sitt hjertas grund,
Sträng mot sig och mild mot andra,
Att ej drägt och stånd med mer,
Endast dygd oss värde ger.