Skolgossarnes segersång

Skolgossarnes segersång

Lästext

[62]|663|

Skolgossarnes segersång.

Nu så rider vårens kung till strid,

Nu så ljungar han på solens gyllne fåle,

Nu så stormar han från lemma startöstanlidkommentar,

Och hans svärd, det är en morgonstråle.

5Undan, undan skall den mörka vintersky,

Nu är natten död, och nu är verlden ny.

Nu så rider vårens kung till strid,

Nu så ljungar han på solens gyllne fåle,

Nu så stormar han från östanlid,

10Och hans svärd, det är en morgonstråle.

Hvem vill svärja tro åt vårens kung?

Hvem vill svinga högt hans solbelysta fana?

Hvem vill storma verlden fri och ung?

Hvem vill stupa stolt på ljusets bana?

15Alla rädda mesar darra i sin vrå,

Alla raska gossar gladt till striden gå.

Hvem vill svärja tro åt vårens kung?

Hvem vill svinga högt hans solbelysta fana?

Hvem vill storma verlden fri och ung?

20Hvem vill stupa stolt på ljusets bana?

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Årstidsdikten skildrar kampen mellan vintern och våren som en militär sammandrabbning. Första strofens beskrivning av den annalkande våren med ljus, värme och vårstorm får i andra strofen en överförd betydelse av bildning, kunskap, frihet och framtid (jfr också komm. till »Skolgossens Vintervisa», s. 1248 och »Till en Gosse», s. 171).

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    3 östanlid lid: backe, sluttning.

    Bibliografi

    Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 225

    Faksimil