Inledning

Eos

6 Barntidningen Eos publicerades 1853–1866 som den första i sitt slag i Finland.4Ett första provnummer utkom i december 1853. Efter några års paus återuppstod Eos 1893 på initiativ av Alli Trygg-Helenius. Sedan 1926 ges tidningen ut av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik. Initiativtagare var den tyskfödde Julius Schorning som hade extra kapacitet i sitt tryckeri i Åbo.5Se Sonja Svenssons artikel »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning 2008, s. 131. Inför första numret presenterade Topelius den nya tidningen i en artikel i Helsingfors Tidningar.6»Eos. Tidskrift för Barn», Helsingfors Tidningar 10/12 1853. Här uppger han att Eos skall utkomma två gånger i månaden och rikta sig till barn i åldern 7–14 år. Syftet är att med föräldrar och lärare »samverka till att bilda barnets förstånd och förädla dess hjerta». Vidare skall Eos både sträva efter att »välja sådana ämnen, som ligga inom barnets synkrets och att framställa dem på ett sätt, som gör dem för barnet klart åskådliga». Topelius motiverar behovet av god barnlitteratur med samma teser som han senare presenterar i sitt barnlitterära program i artikelserien »Om läsning för barn» i Helsingfors Tidningar hösten 1855.7Se inledningen till Läsning för barn. Tidningen kom även att inspirera Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam) i Linköping att ge ut barntidningen Linnea.8Sonja Svensson, »Onkel Adams Linnea. Barnens tidning och vän i Linköping», Onkel Adam. Författaren och gården 2016, s. 74.

7 Topelius var en bärande kraft för Eos, som till en början redigerades av lektor Edvin Reuter i Åbo. Redaktionen byttes dock ut ett flertal gånger och tidningens innehåll gled allt längre ifrån det barnlitterära program som Topelius hade som sitt rättesnöre. Därmed blev också Topelius inslag färre med åren.9Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Femte delen 1927, s. 508 f.

8 Det onumrerade provnumret från december 1853 öppnar med Topelius dikt »Lilla Emmas Morgonvisa». I denna delutgåva ingår sjutton verk från åren 1854–1860, samt »Skolbarnens sång» från 1866.

Trollsländan

9 Topelius var en av drivkrafterna också bakom Trollsländan (1868–1873), men poängterade att han inte tillhörde redaktionen utan endast bistod den med material.10Z. T., »Trollsländan hälsar Sveriges Linnea», Trollsländan 4/12 1869. Provnumret utkom 14 december 1867. Tidningen utkom en gång i veckan och utgivare för tidskriften var boktryckaren Theodor Sederholm.11Sederholm utgav också Smått folk som utkom samma år (1868). I det första numret av Trollsländan ingår sagan »Trollsländan och Solstrålen» som introducerar den trollslända som kom att fungera som en berättare i tidskrifterna Trollsländan och Nya Trollsländan, på samma sätt som Onkel Adam använde sig av en tomte i sin Linnea.12Även Topelius kom senare att använda sig av en »tomte» i »Vill du blifva höfding?», Sländan 15/3 1896. Eos och Trollsländan var delvis samtida med Linnea som utkom 1861–1871. Se Svensson 2016, s. 75.

10 I denna delutgåva ingår 21 verk ur Trollsländan. Materialet består av såväl dikter som fristående berättelser och följetonger. Urvalet innehåller också texter som behandlar Majföreningen, som Topelius grundade genom att publicera föreningens stadgar i Trollsländan den 23 april 1870. Om Majföreningen, se nedan »Majföreningen till små fåglars skydd».

Nya Trollsländan

11 Nya Trollsländan (1885–1892) initierades av Topelius och redigerades till en början av Topelius dotter Toini tillsammans med Alexandra Gripenberg. Under de två sista åren övertog Alta Dahlgren redaktionsarbetet i Gripenbergs ställe. Tidningens redaktion fanns således på Björkudden. Tidningen utgavs de två första åren av K. E. Holm och därefter av G. W. Edlund. Till sitt innehåll skiljer sig Nya Trollsländan från de tidigare tidskrifterna genom att den upptar uppsatser i naturvetenskapliga ämnen, av vilka Topelius bidrog med flera, t.ex. »Stjernhimmelen» (1885), »Huru snön värmer» (1885) och »Nya upptäckter i naturen» (1887). Dessa uppsatser riktar sig till något äldre barn än exempelvis de texter som intogs i Läsning för barn. Även Nya Trollsländans vinjett med läsande ungdomar tyder på en läsekrets som närmar sig tonåren. Totalt ingår 27 texter från Nya Trollsländan i delutgåvan Övrig barnlitteratur.

Sländan

12 Efter några års uppehåll återupptogs arbetet med en tidskrift för barn av Alta Dahlgren och Vera Hjelt i form av tidningen Sländan (1895–1899).13Under denna period utkom också andra svenskspråkiga barntidningar i Finland, så som Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom 1879–1880 och Ljungblomman. Illustrerad tidning för barn och ungdom 1882–1883, men utan bidrag av Topelius. Två år senare lämnade Hjelt redaktionen och ersattes av Toini Topelius och Topelius dotterson Mikael Nyberg. Zacharias Topelius skrev en handfull verk för Sländan, varav de flesta publicerades i Läsning för barn. Sländan nytryckte även verk som tidigare publicerats i Nya Trollsländan. Tre verk ur Sländan ingår i denna utgåva, bl.a. »Toinis vaggvisa» från 1854 som trycktes första gången på Topelius 80-årsdag i januari 1898 och den tidigare otryckta dikten »Läxor för lifvet» som publicerades nio månader efter författarens bortgång.

Övriga tidskrifter

13 Förutom de tidskrifter som utkom regelbundet under året, publicerades Topelius verk även i flera jultidningar, både omtryck och nya verk.14Sonja Svensson, »’En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!’ Zacharias Topelius och nordiska barntidningar», Taru ja totuus – Saga och sanning 2008, s. 136 f. Åtta verk i denna delutgåva publicerades i finländska jultidningar mellan åren 1870–1897, t.ex. »Amys tanke om ljuset» (Julkalender för de unga 1870), »Guds englars vakt» (Julbudskap för barn 1890) och »Marias frågor» (Barnens jul 1897).

14 Tidningen Eos återuppstod 1893 med Lärarföreningen för Hälsa och Nykterhet som utgivare och Alli Trygg-Helenius som redaktör.15Ibid. I denna delutgåva ingår dikten »Jul» som först publicerades i Eos 1897.16För mer information om Alli Trygg-Helenius och Topelius, se Svensson 2008, s. 136 ff.

15 Topelius verk lästes flitigt även i Sverige, ofta tack vare barntidningsredaktören Alli Trygg-Helenius spridning av redan publicerade texter till nordiska kolleger.17Ibid. s. 145. I denna delutgåva ingår en dikt som skrivits enkom för svenska läsare: »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland» publicerades i Linnea 1863 som ett tack för den hjälp Finland erhållit från Sverige under nödåret.

Barnträdgården (1853)

16 Topelius första översatta verk består av ett urval av fritt bearbetade sagor ur bröderna Grimms Kinder- und Hausmärchen (första volymen 1812, andra volymen 1815). Översättningen, med titeln Barnträdgården. Små Berättelser och Dikter för den första ungdomsåldern, utkom 1853 på Wasenius förlag med sex kolorerade planscher. Boken består av 20 sagor och dikter, samt en samling gåtor.

Barndomsbilder (1862) och Smått folk (1868)

17 Topelius översatte och bearbetade även illustratören Oskar Pletschs (1830–1888) genombrottsverk Die Kinderstube från 1860. Barndomsbilder, som innehåller trettiosex illustrerade dikter, trycktes hos F. A. Brockhaus i Lepzig och utkom på Wasenius förlag (Helsingfors) och Albert Bonniers förlag (Stockholm). Av det tyska ursprungsverket framgår inte vem som författat verserna. Pletsch, som kom att bli en förebild både i Tyskland och utomlands, hade studerat vid Kungliga konstakademin i Dresden. Han hade en pittoresk och romantisk stil med lantliga idyller, som skildrade ett liv bortom tekniska nymodigheter. Den produktiva Pletsch blev snabbt populär och gav ut flera illustrerade barnböcker, bland dem Kleines Volk 1865.18»Oscar Pletsch», Sächsische Biografie: http://saebi.isgv.de/biografie/Oscar_Pletsch_(1830-1888).

18 Till julen 1868 utgav Theodor Sederholms förlag bilderboken Smått folk med verser av Topelius. Översättningen innehåller ett urval av illustrationer och strofer ur Pletschs bok Allerlei Schnik-Schnak från 1866.19Allerlei Schnik-Schnak. Mit 48 Originalzeichnungen von Oscar Pletsch, Leipzig: Alphons Dürr 1866. Smått folk anmäldes i Helsingfors Dagblad och Trollsländan20»Ny barnlitteratur», Helsingfors Dagblad 21/12 1868, »Smått folk», Trollsländan 12/12 1868 och »Böcker för barn», Trollsländan 19/12 1868.. Båda uppmärksammade att Smått folk var det första verket där illustrationerna var graverade av inhemsk hand, nämligen av Oskar Sederholm. Åbo Underrättelser citerar Helsingfors Dagblads recension 24/12 och tillägger att det är »skada att denna värdefulla barnbok icke utkommit så tidigt, att den skulle hunnit hit till jul». Inför julen 1869 utkom den finska översättningen av Julius Krohn (1853–1888, pseudonymen Suonio), Pienokaiset, som baserar sig på Smått folk.

Barnens sommar på landet I (1878) och Barnens sommar på landet II (1879)

19 Alexandra Frosterus-Såltin (1837–1916), som främst blivit känd för sina altartavlor, illustrerade två böcker: Barnens sommar på landet I (1878) och Barnens sommar på landet II (1879). De har femton teckningar vardera samt bildtexter på vers av Topelius. Böckerna beskriver välbärgade barns allehanda sommarsysslor. Åbo Underrättelser betecknar i sin anmälan av första boken Frosterus-Såltins illustrationer som »i allmänhet vackra och tilltalande», samt Topelius verser som »förträffliga».21»Litteratur», Åbo Underrättelser 23/12 1878. Även recensenten i Finsk Tidskrift anser att Topelius verser har tolkat barnens tankar och känslor väl.22»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1878, s. 493. Om den andra boken skriver samma tidskrift att illustratören troget har »beledsagats af skalden, som förstår henne så väl och hjelper henne att säga ut hvad det fattigare stiftet måste lemna osagdt».23»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1879, s. 495 f.

En barndomsdag (1879)

20 År 1877 gav de två tyska hovfotograferna M. Scherer och H. Engler ut barnboken Ein Tag aus dem Kinderleben (Dresden 1877) med fotografiska ljustryck, den första där denna nya teknik användes.24Otto Brunken, Handbuch zur Kinder- und Jugendliteratur. Von 1850 bis 1900 2008, s. 192. Boken utkom 1879 på K. E. Holms förlag med titeln En barndomsdag. 6 bilder ur verkligheten med verser av Topelius. I den finländska pressen uppmärksammades bokens fina yttre »som dock har sin plats på salongsbordet hellre än i barnkammaren».25»Julbok», Helsingfors 25/11 1879. Fotografierna fick mycket beröm, även om »verkligheten i dem väl icke [är] den gamla hemvanda»26»I Bokhandeln», Finsk Tidskrift 6/1879, s. 495. och recensenten i Åbo Underrättelser anser att de inte är »tecknade efter omedelbara situationer, såsom de Pletschska och många hans efterföljares bilder, utan fotograferade efter arrangerade sådana».27»Jul-literatur för barn och ungdom», Åbo Underrättelser 8/12 1880. Illustrationerna står i fokus medan Topelius verser ses som en bonus.

Annas sommar (1895)

21 Annas sommar. Annan kesä (1895) är en tvåspråkig portfolioutgåva med åtta akvareller av konstnären Hanna Frosterus-Segerstråle (1867–1946) och ett ark med Topelius text, en åttaradig strof för varje illustration. Stroferna översattes till finska av Kaarlo Forsman. Boken utgavs av Werner Söderström, som också förlade den finska översättningen av Läsning för barn (1886–1897). Hanna Frosterus-Segerstråle var utbildad i Paris och mest känd för sina prisbelönade tavlor med barnmotiv.

Verk som tryckts i Sagor I–IV

30 Grundtext för »Företal», »William Sellsing och hans katt» och »Sagan om Jättarne och Kung Autio» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor af Z. Topelius. Första samlingen, Helsingfors: Gröndahl 1847 (1420402889, IV b, Arkivex.). Inlagan är beskuren och mäter 12,8 × 9,9 cm och motsvarar till storlek formatet 32:o. Boken har 100 sidor och kollationerar 8:o π1 π3 1–28 38(33+χ1) 4–68 72. Boken har två interfolierade blad av grövre papper med fyra små illustrationer vardera. Exemplaret innehåller flera namnteckningar av familjen Calamnius.

31 Grundtext för »Wirststolpen» och »Allhelgona-natten» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor af Z. Topelius. Andra samlingen, Helsingfors: Gröndahl 1848 (1420402927, IV b 1, Topelius). Exemplaret är slitet och läggen har delvis lossnat från bindningen. Inlagan är beskuren och mäter 14,3 × 8,9 cm och motsvarar till storlek 32:o. Bokens 120 sidor är bundna med tio lägg med sex blad var och kollationerar 6:o π1 π1 1–36 46(42+χ1) 56 66(64+χ1) 76(72+χ1) 8–106 χ1. Samlingen har fyra interfolierade blad av kartongliknande papper med kolorerade helsidesillustrationer. Det sista bladets rectosida upptar innehållsförteckning och versosidan rättelser.

32 Grundtext för »Pariser Hatten» och »Ljustjufven» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor. Tredje samlingen, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1849 (1421060314, IV b, Topelius Arkivex). Inlagan är beskuren och mäter 15,3 × 9,5 cm. Bokens 130 sidor är uppdelade på elva lägg och kollationerar 6:o π1 1–76 86(83+χ1) 9-106 115 χ1. Bokens sista blad upptar innehållsförteckning på rectosidan och rättelser på versosidan. Av bokens tre illustrationer innehåller exemplaret endast ett, en illustration av sagan »Tomtegubben i Åbo Slott». Illustrationen är tryckt på ett något grövre papper och är delvis kolorerad.

33 Grundtext för »Blomstertinget» och »Fotspåren i berget» är Åbo Akademis biblioteks exemplar av Sagor. Fjerde samlingen, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1852 (1420402937, IV b 1, Topelius Arkivex.). Exemplaret är häftat. På baksidan står priset 50 kopek silver. Inlagan är obeskuren och mäter 17,2 × 10,3 cm. De interfolierade illustrationsbladen på grövre papper är något mindre och varierar lite i storlek, men mäter ca 16 × 10 cm. Boken har 122 sidor och kollationerar 12:o π1 111(15+χ1) 212 312(36+χ1) 412(43+χ1) 512(59+χ1) 61 χ1. Boken innehåller fyra interfolierade blad med kolorerade helsidesillustrationer. Sista bladet upptar innehållsförteckning på rectosidan och rättelser på versosidan.

Verk som tryckts i Eos, Trollsländan, Nya Trollsländan och Sländan

34 Grundtexter för de verk som tryckts i barntidningarna Eos, Trollsländan, Nya Trollsländan och Sländan är de exemplar som återges i Nationalbibliotekets elektroniska resurs Finskt Historiskt Tidningsbibliotek.

35 Tidskriften Eos (Åbo stentryckeri) består av två vikta ark, åtta sidor. Bladen mäter 26,5 × 19,1 cm. Första sidan pryds av en illustration av gudinnan Eos i soluppgången. Vid sin skuldra har hon en kerublikanande figur som håller i en fackla.

36 Tidskriften Trollsländan (Helsingfors, Theodor Sederholm) består ett ark vikt till åtta sidor som mäter 20,4 × 12,8 cm var. Vinjetten har varierat med åren. Det första året pryddes tidningen av en illustration där två sländor flyger vid en strand. De senare numren har två olika vinjetter, ett mellan åren 1869–1870 och det andra åren 1871–1873. Gemensamt för de två senare vinjetterna är, att de båda avbildar en grupp av barn och en pojke som jagar en trollslända med sin mössa.

37 Även Nya Trollsländan (Helsingfors, Hufvudstadsbladets tryckeri) består av ett ark delat till åtta sidor. I övrigt varierade tidningens utseende. Det första året använde tidskriften samma vinjett som Trollsländan använt i sina sista nummer och mätte 25,5 × 20,4 cm. De följande åren (1886–1889) hade tidningen en vinjett tecknad av Jenny Nyström med en rundel med ett litet läsande barn i mitten. Tidskriften trycktes på ett något stadigare och vitare papper och mäter 24,7 × 16,2 cm. Från år 1890 användes en illustration av Anna Vengberg föreställande en ung student som läser en tidskrift för två unga kvinnor och ett barn. Runt rundeln avbildas flygande trollsländor. Tidskriften mäter 25,3 × 17,5 cm.

38 Sländan (Helsingfors, F. Tilgmann) följer de andra tidskrifterna i sin utformning och innehåller i de flesta fall åtta sidor, även om undantag förekommer. Tidskriften mäter 27,0 × 18,5 cm och är tryckt på vitt papper. Vinjetten föreställer en bevingad fe flygande på en trollslända, runt dem blommande linneor. Vinjetten är signerad av J. A. G. Acke.

Övriga

39 »Amys tanke om ljuset», Julkalender för de unga, Helsingfors 1870; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F7894), 92 s., inlagan mäter 14,1 × 10,5 cm, oskuret gult häfte i formatet 8:o.

40 Annas sommar. 8 akvareller för barnkammaren af Hanna Frosterus-Segerstråhle, Borgå: Werner Söderström 1895; Svenska litteratursällskapets bibliotek (85 Top); verket består av en omslagsbild i kartong samt nio lösa blad: titelblad, bildtexter samt sju planscher i färg (47,2 × 61,5 cm).

41 Barndomsbilder af Oskar Pletsch. Öfversättning och Bearbetning af Z. T. Med trettiosex bilder, Helsingfors: Wasenius & Co. 1862; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

42 Barnträdgården. Små Berättelser och Dikter för den första ungdomsåldern. Fria bearbetningar efter tyskan, Helsingfors: Wasenius & co. 1853; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

43 »Barnen och Julgranen», Julhälsning 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

44 Barnens sommar på landet I, 1878; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

45 Barnens sommar på landet II, 1879; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

46 »Den heliga natten», Sländans julblad 1886; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

47 En barndomsdag. 6 bilder ur verkligheten af M. Scherer och H. Engler, Helsingfors: K. E. Holm 1879; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top1/F20475), 7 s., 35,0 × 27,5 cm.

48 »En ny tid», Finlands djurskydd. Tidskrift för djurskyddsföreningarna i Finland 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

49 »Guds englars vakt», Julbudskap för barn 1890, Helsingfors: Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F23319), 8 s., 34,7 × 25,2 cm.

50 »Herren är vår helsa», Julhelsning 1891; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

51 »Julpsalm», Julhelsning 1889; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

52 »Marias frågor», Barnens jul 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

53 »Naturens Döttrar», Läsning för barn. Fjärde boken, Helsingfors: G. W. Edlunds förlag 1871; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top1/F85087).

54 »Näktergalen», Sylvias majblad 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

55 »Skapelsen suckan», Sylvia 5/1896; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

56 »Sländan och tomtarne», Sländans julblad 1897; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

57 Smått folk. 11 teckningar av Oskar Pletsch, Helsingfors: G. W. Edlund 1875; Nationalbibliotekets samling (1201021388), exemplaret är inbundet, omslag med titel, tryckeri, årtal och ort; pittoresk illustration av tre barn vid ett stängsel; 10 blad.

58 »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland», Linnea, Norrköping 1863; Kungliga bibliotekets exemplar.

59 »Vill du vara vår vän?», Jultomten 1887; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

60 »Våra egna», Sylvias Topeliiblad 1/1898; exemplaret har digitaliserats av Nationalbiblioteket.

Övriga kollationeringsexemplar

66 »Amys tanke om ljuset», Julkalender för de unga, Helsingfors 1870; Åbo Akademis bibliotek.

67 Barnens sommar på landet I, 1878; Svenska litteratursällskapets bibliotek.

68 Barnens sommar på landet II, 1879; Svenska litteratursällskapets bibliotek.

69 En barndomsdag. 6 bilder ur verkligheten af M. Scherer och H. Engler; Åbo Akademis bibliotek.

70 »Guds englars vakt», Julbudskap för barn 1890; Åbo Akademis bibliotek.

71 »Marias frågor», Barnens jul 1897; Åbo Akademis bibliotek.

72 »Naturens Döttrar», Läsning för barn 4, Helsingfors: G. W. Edlunds förlag 1871; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top1/F6969).

73 »Näktergalen», Sylvias majblad 1897; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F15231).

74 »Sländan och tomtarne», Sländans julblad 1897; Åbo Akademis bibliotek. Inbunden med övriga nummer av Sländan.

75 »Vill du vara vår vän?», Jultomten 1887; Åbo Akademis bibliotek.

76 För följande verk har bara ett exemplar hittats och kollationeringen har därför gjorts mot grundtexten:

77 Barndomsbilder (1862)

78 »Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland» (Linnea 1863)

79 Smått folk (1868)

80 »Den heliga natten» (Sländans julblad 1886)

81 »Julpsalm» (Julhelsning 1889)

82 »Herren är vår helsa» (Julhelsning 1891)

83 Annas sommar (1895)

84 »Skapelsens suckan» (Sylvia 1896)

85 »En ny tid» (Finlands djurskydd 1897)

86 »Barnen och Julgranen» (Julhälsning 1897)

87 »Våra egna» (Sylvias Topeliiblad 1898)