Juli

|259||260||261|[158][159]

1 Ljus och lif.

2 Dagbok
under
Julii, Augusti, September Månader
Anno 1834.

3 Kudnis.

4 Zachris Topelius.

|1||262||160|

5 Emottagen mitt förtroende ni min dagboks oansenliga blad! Ni utgören tillsammans en bildrik herrlig sida i min lefnadsbok. Den som litet talar tänker ofta mycket och mycket finnes der man ingenting skulle förmoda. Kanske blifwer detta häfte det som jag mäst skall wärdera.

Yngling, bäfwar du för härjarns spira,

O så lär att stundens högtid fira!

Vet, en ewighet af lif kan spira

EI ett enda ögonblick.

Jord och himmel ägas af minuten

Jord och himmel kan i den bli njuten

Hög och rik och gränslös fast förfluten

Kan den bli hos minnet quar.

Jubla yngling! Gudalånet blommar

Än i dina pulsars warma sommar;

Än uti ditt hjertas helgedomar

Lefwer känslan stark och ung.

Runeberg

|2||263||161|

Julius.

10 1. Tisdag. Jag slutade nästföregående häfte med en Jeremiad öfver myggorna, det wore alltför jemmerligt om jag nu wille börja detta häfte med en dylik. Jag åtnöjer mig derföre med att säga att wi, myggorna oberäknade, äfven denna dag hade ganska roligt på Alörn, hwarest wi, såsom läsaren wet, nu befinna oss. Om aftonen sågo wi en båt med fruntimmer uti styra åt holmen och genast woro flickorne färdiga att begrunda: om det ej tilläfventyrs kunde wara Stockholmarena som kommit hem och fått ledsamt efter dem. Men se! det war ej de utan Juthbacka Damerne och A. H: Backman. Lundmark som följde med dem hade ej litet wäsende med flickorna – Han och Morbror Gustaf sköto till måls. Aftonen war förhanden och sällskapet skulle fara hem. Alla, utom de fyra unga Damernea som först woro ute och utom oss tre masculini generisspråk: latin, satte sig i morbror G:–s slup och seglade hem. Den war swårt lastad, men det gick dock bra. Wi karlar foro hem, d. v. s. till Åminne med Capten Bergendahl – Promenad från Åminne.

11 2. Onsdag. Hemma på Kudnis. Jag Sysslade med mina insekter. Albert Dyhr. och Morbror L–s spanmål torkades i Nysalen. Om aftonen till stadenom till Hindrik, med hwilken jag öfverenskom om en utfart i morgon åter – Proviant. Stark längtan efter Mathilda och domen öfver min lycka.uttolkad chifferskrift

12 3. Thorsdag. Klockan ½ 10 spatserade HB, J. FB och jag till Åminnet och rodde sedan till Djupsten på hwilken wi gjorde en kort visite. – Derifrån dels kryssade, dels rodde wi till Alörn. Wi woro der som jag tror wälkomna. Promenader kors och twärs – Banditen, af Cooper. E. m. Hindrik badade i sjön. Ganska muntert. . – Käppkägel, som war rätt roligt. – – Rosali och Sophi Backman brydde mig så att blodet stegoriginal: stg mig i ansigtet,uttolkad chifferskrift hwarföre förblända mina ögon med ett hopp som alldrig skall förverkligas? De weta icke hwad de göra. – Kl. 11 foro wi hem, jag och fruntimmerne i en förningsbåt, Hindric och Hr B–k i slupen –

13 4. Fredag Lundmark hos oss på Kudnis på en kort wisite hwarwid han betalte sina floretter. Wacker dag – Franz Lithen här på e. m: – Kl. ½ 7 till Fru Brunström hos hwilken Juthbacka damerne woro. Unter uns gesagt, sie gefallen mir nicht wohl. Aber gefallen ist mancherley.språk: tyska Wi spelte par och påkörare. En skön liqueur, eldig såsom Sicilianaren af hwilken den war beredd. Positiv. – Skön afton. Spatserade till Storbron. Till Collander.original: Collander

|3||264||162|

14 5. Lördag. Wacker dag. Fäktade med Herr Bl. hwarvid jag erhöll en ärofull blessur under ögat. – Om e. m: ut att meta nedanför Ragnörn och wid Rågårdshällan i sällskap med Morbror G: W: T, A: Hammarin och Hr Blank. Wi fingo en par stycken aberdassar af större slaget, för resten bara små.

15 6. Söndag. War åter ett grant wäder. Hr Bl. i kyrkan; jag hemma. Hindrik B. och A: Salin till mig en stund. Wi fäktade; gingo sedan till Tullnärsåkern att uptaga de knytor wi för en wecka sedan knöto. För mig växte rödt mest och jag är säker att det slår in hvad mig sjelf beträffar, äfven blått trohetens färg som varit och blir hos mig sannspådd.uttolkad chifferskrift Hindrik utmanade mig på duell. Wi begåfvo oss sedan till Notwarpet och simmade der. – Lovis Kerrman och Mamsell Sahlbom spisade hos oss middag – E: m: Mot aftonen till med Hindrik till staden. Wi mötte några kamrater: Cederman Schale och Tihlman (numera student). Till Schale. På hans wägg hängde en tafla af Rysk fabrik som föreställde Wilhelm Tell då han skjuter äplet af sin sons hufvud. Uppå en fana som Gesslers drabanter buro hade konstnären ganska träffande anbragt en fläkterörn. – Ack! wille blott någon Wilhelm Tell upstå i wårt arma fädernesland, nog funnes hjertan som modigt klappade för den goda saken och armar som förfäcktade den. – Att spatsera – En skara fruntimmer, hwaribland Rosalie L. befann sig mötte oss. – Dessa Fruntimmer gjorde sedan ett kort besök i wårt lusthus. Jag fölgde dem hem. Nästa Söndag, sade Rosalie, åäro wåra Stockholmare här.

16 7. Måndag. Gjorde med Hr Bl. en promenad till Insektlunden. Wi fingo föga. E: m: började Franz Lithen läsa geographie med mig. – Ut att meta om aftonen, gående till Ragnörn, tillsammans med Franz. Wi fingo ej mycket.

17 8. Tisdag. I trädgården och up i Asparne. Insekter och Forte piano. Tiden går så fort och intet godt blir gordt. E. m.original: Em. Åter ut att meta med Morbror G:, Hr Blank och Franz. Denna gången foro wi längre, fingo ochså temmeligen mycket fisk. Wi tillbragte natten hos Skatajutthas och sofvo en par timmar.

18 9. Onsdag. Kl: 3, en stund efter solen upstego wi och begåfwo oss till Rågårdshällan. Men der kom föga eller intet och blåste kallt tillika, så att wi reste åter af och kommo till Kudnis kl. 5 om morgonen. Skräddar Simon. Herrarne sofvo en par timmar deruppe|4||265| i windskammarn, Franz och jag här nere. Läste med Franz. – Dagen war rigtigt het hwarföre Hr. Bl. och underskrefven om e. m. simmade wid Notwarpet – Wäntan –

|163|

19 10. Thorsdag. Ta's kaunis ilma.språk: finska – Snart hinner jag sista sidan af det långa företalet – Att simma – Läste icke med Franz – Albert Dyhr kom hit med underrättelsen att De wäntade woro anlända till G. Carleby. Morbror GWT, Ma Tantespråk: franska Emelie och Rosalie L: reste i afton dit – Voila, dit le monsieur Blanque, il faut que vous risez! – Vous vous trompez monsieur, je lui dis, je crois qu’il n’est pas que votres yeux seulement qui rirent.språk: franska

20 11. Fredag. – Läste Polyfem ifrigt och [----]oläslig handstil. Den boken har werkeligen ett högt wärde; visserligen gifver den en mängd litterratörer och litterära skrifter swidande slag »med sin satyrs bockfot på deras äras säte», men så kunde ock nämnde skrifter behöfwa sina skrapor. Dessutom, och hwad som är af högsta wärde, finnas der en mängd andra utmärkt goda och intressanta artiklar, mäst in philosophicisspråk: latin. – Om e: m: satt jag större delen af tiden i klädkammaren för att bespeja wägen. – L Sluteligen kom en wagn; det war Rosenkampffs som återkommo från Uleåborg. – Wi fingo ännu samma afton höra att lilla Fanny war med.

21 12. Lördag. Klockan 9 rodde jag till staden för att helsa på de i går aftse ankomna. Langensköld. Morbror och Moster woro glada och muntra. Lilla Fanny war en söt flicka; wi blefvo snart goda wänner, ja så goda att jag fick köpa hennes kissor för 5 skilling stycket. Med moster och den lilla hem till Kudnis. Hällregn på wägen – Lilla dörrn hos Brunströms och bryderi dermed. E: m: Fanny quar – I klädkammaren nästan hela e. m. Med hvad ängslig noggranhet bespejade jag icke det minsta som rörde sig på vägen.uttolkad chifferskrift – Förgäfves der syntes ingenting. Klockan war 9 och jag gick ner. En stund på stora stegen vid Nysalen, men förgäfves. Wi åto afton. Åter fruktlöst en stund på stegen; då skickade jag Maths på utkik – Han såg slarfvagtigt och kom först ner då vagnarne foro förbi. – – Mitt hjerta klappade så som ville det spränga sönder mitt bröst, blott en tanke kunde jag fatta den: Mathilda är hemma, Gud hvilken tanke! Tiden är kommen företalet är slut min stjerna lyser åter och mitt hjerta är ljust, ack skall väl skuggan omkring mitt hopp någonsin ljusna? –uttolkad chifferskrift

22 13. Söndag. Up tidigt nog och i kyrkan – Jag väntade att få se henne der och kunde föga gifva akt på presten.uttolkad chifferskrift – Holm predikade och gjorde det bra nog; skrek endast för mycket – Med Albert till Lithens för att söka|5||266| Mathilda, hwilken dock war hos Turdins – Till Calamniuses. – Till broder Hindrik – Up till Nyberg; dålig; han satt dock nu uppe. En skymt genom floret – Hem – E: m: Lotterie. Hindrik ridande här – Collander och I: Lybeck här – Flickorna Lithen och D:o Calamnius i trädgården. Turdins – thé – Ner i trädgården – träffade i lusthuset Fru Backman och|164| Mathilda Lithén, äfvensom Jeana Backman – Flere af damerne behagade egna en upmärksam, fastän onödig omsorg åt underskrefven, owärdig en sådan godhetsfull wälvilja. Rörde han sitt lilla finger eller spå sin höjd drog litet på mund, då skulle man sett hurudant der hwiskades, tasslades och skrattades högt och lågt. Jag kan förarga mig åt det fjesket; c’etoit mieux si wous taiserez, mes dames!språk: franska – Fölgde sällskapet till staden – Fantasier på Fortepiano – Jag fkann att Mathilda ännu var samma Mathilda och jag darrade af glädje, jag fick en kyss till helsning, knapt viste jag om jag drömde eller var vaken. Sälskapet besvärade mig ty jag var tvungen att sorgfälligt dölja hvarje spår till öfvermåttet af min glädje. Lika god och lika anspråkslös som fordom. Första bladet i mitt hjertas bok.uttolkad chifferskrift –

23 14. Måndag. Twenne Frukostar, den andra nemligen hos morfar; Morbror R–pff skulle afresa. Till broder Schale, informatorn. Langenskjöld och baron reste. – E: m: Franz Lithén läste; jag finner mig road af denna exercice, nyttig äfven för mig sjelf – Att simma med Hindrik, Blank och Franz, vid notwarpet. Sedan till Lithens. Madam Aurore; stora operan i Stockholm, med flere intressanta saker. Mamma der – I stora trädgården, ned i salongen. Ödets wink (!!). Dock – jag är wan wid denna tanke. Flickorna dansade och woro muntra af hjertans grund: jag war alfwarsam ty centnertung låg en hand af jern öfver min själ. – Spatserade sedermera ett stycke. Mathilda sade i dag ord dem jag aldrig skall förgäta, de voro domen öfver min lycka döden för mitt hopp.uttolkad chifferskrift Man log deråt, och (besynnerligt!) äfven jag log i början. Så bele irrande falska lyktgubbar den vilseförda nattliga vandraren och så m i det de förswinna för hans ögon och så måste han sjelf le öfver sitt sjelfbedrägeri. Hwad säger du härtill, du Runa i aspen? Eller du, minne af den 24 September?

24 Sednare. Bort ni mörka drömmar! Himlen styr.

|6||267|

25 15. Tisdag. Herr Blank wandreade till Röslorna, en spatserfärd af 2 mil. Tante R–pff här – Till Morfar på middagen. Till A: Dyhr en stund, och rökte hos honom en pipa. Uti Lithens stora trädgård der vi, bjudna af morfar, drucko caffe. Lithens der. Gungade. Satt i humlesalen med flickorna. Der resonerades widt och bredt, bland annat om samwetsfrågor, ett ämne som af wissa bland Damerna war nog omtyckt, wäl till märkandes beswäret att examinera; med deras egna swars pålitlighet war det si och så. Nog måtte underskrefven förefallit dem litet barnslig. – The. »Dansa sinespråk: finska margareta, kyllä mine frallaspråk: finska» o. s. v. sjöngs af lilla Fanny så näpet. Spatserade utom och inom staden. – Det fägnar mig att åter wara munter obekymrad och förnöjd; sådan är menniskosjälen; sällan|165| blifva sorg eller glädje der gamla. Bort med bekymren; de hafva intet att beställa med ynglingaåren; deras tid kommer nog.

26 16. Onsdag. Hr Bl. och jag promenerade med wåra lippor på ryggen till Röslorna. Under wägen fångades en mängd insekter. Cicutaspråk: latin, odörten, hwars rot är så giftig att ett quintin deraf inom ¼ timme dödar en fullwäxt person, wäxte i myckenhet wid och uti Lippjärvi bäcken. Wi suto en stund hos wårt med höbergning sysselsatta folk; de hade dödat fångat en Coluber Berusspråk: latin, den giftigaste af wåra ormar. Hr. Bl. ihjelslog densamma. Wände om, gjorde ett Hannibalståg genom en ⅛ mil lång mossa och hemkommo, efter åtminstone 2 mils promenad kl. ½ 3 e. m. I trädgården. Tidningar. Turdins och Fru B. – A: Dyhr. Det war en utomordentligt skön afton. Jag for med F. L: ut att ro litet, träffade Mathilda L., gick till Lithens och derifrån ut med begge flickorna att ro på ån. Monsieur Blank. Afslöjade en del af mina förmätna planer, de som angå hatten med spännet. Och det säger jag förvisso (men squallra ej, dagbok!) att ser jag året 1840, så skall det ej wara mitt fel om icke – –; wiljan förmår ju uträtta så ofanteligen mycket; wore blott icke alla omständigheter mig emot. – En lock af mitt hår bevarad af m henne, shvad skall jag tänka derom? – Tig fåfänga, – omöjligt! – För tu år sedan! Hvad vågar du tänka!! –uttolkad chifferskrift

27 17. Thorsdag. Hr Blank en rymmare. Skref till broder Franz Toppelius i Orisberg. – Sophie äfven på rymden. Läste med Franz L:; – declamerade för Mamma utur Lycksalighetens ö, några wackra stycken. Klockan war ½ 8 då jag spatserade med Franz L. strandwägen till Lithens trädgård för att söka reda på rymmarena; de befunnos riktigt wara der. Gungade, drack the, åt russin och mandel. Lustigt war det att påse huru de yngsta damerna i sällskapet skulle gå förbi hwarandra på den smala randen som begränsar kägelbanan i ofwannämnde trädgård. Henric Backman, och underskrefven försökte detsamma men förgäfves. Nyssnämnde HB behagade raljera förmycket; din fulinge wore jag tillsammans med dig i en viss stad Norrut! – Den som wore menniskokännare! – Jag tror jag måste vinlägga mig om Psychologien och physionomiläran.

|7||268|

28 18. Fredag. Till staden på f: m: Herr Bl. och jag hade nemligen för afsigt att gå till Prosten Snellman för att anmäla oss såsom blifwande nattwardsgäster, och erhålla hans tillstånd för mig. Gubben war utrest till skären. – Hindrik mådde ej rätt bra; han hade ondt i bröstet med heshet och febersjuk mattighet. Till stadsquarnen för att se patan. Der fans intet. – E: m. Ephemerer. – Haraldsresa besluten; jag hade heldre sett om jag kunnat blifwa hemma, ty jag ämnade gå till Hindrik. – Den blef dock af|166| och wi foro klockan ½ 5. – Dam på wägen – Lithens och Turdins der. – Wi suto i trädgården en del af aftonen – Sedermera speltes derinne Mariage, hwaröffver åtskilliga försökte göra sig lustiga. Mormor Wacklin skraler nog; det gjorde mig ondt om henne. Färjad öfver på andra sidan. Åkte Mamma. Damm i öfvermått, men gerna fördragit ty vi åkte efter m Lithens vagn. Hos Kerrmans spelte jag emot Mathilda.uttolkad chifferskrift – Till efterrättelse för minnet.

29 19. Lördag Hr Bl. och jag åter till Prosten Snellman hwilken wi nu träffade hemma. Gubben började resonnera i sina älsklingsämnen, Botanik och Entomologi, så att wi måste något twärt afbryta honom med wåra ansökningar. Han hade ingenting deremot, frågte dock om jag gått i någon skriftskole och gaf, wid mitt nekande swar, några förmaningar. Föröfrigt war han munter och artig. – Hem – E. m. kl. 1 wandrade Mamma, Hr Blank och jag till kyrkan för att gå till skrift. Holmen predikade och gjorde det bra nog. – Sedermera om aftonen i bastu’ – Såg ej M i dag.uttolkad chifferskrift

30 20. Julii Anno 1834, en Söndag, skall tidens jernhand i tiden och i evigheten alldrig rycka ur mitt minne; olycklig jag om slikt skulle hända, – men det kan det icke – Här i denna Minnets hjelpreda behöfver jag således icke anföra särdeles af hwad nu skett. Alltnog, jag kände det högsta en menniskosjäl kan fatta, jag kände Guds närvarelse i mitt hjerta. En menniska som doge i en sådan stund wore sannerligen den lyckligaste på jorden; öfver hennes graf borde en lofpsalmoriginal: lofpslalm sjungas. Äfven mig föll den tanken in: Herre låt din tjenare fara ty han hafver sett din herrlighet – alla mina önskningar för det närwarande har Gud låtit upfyllas, ja flere känner jag ej. – Ja, beware min goda Engeln denna stundens minne. –

31 Om E: M: biwistade wi aftonsången – Holm predikte – Aftonen war glad; Flickorna Lithén hos oss. Fölgde hem – – – – – Dagen ändad – Jag hade velat helsa Mathilda från en vän som hon sist träffade vid altaret i Stockholm.uttolkad chifferskrift

|8||269|

32 21. Måndag. Första planen till en blifwande skäreresa till Alörn. En stund hos Hindrik, hwarigenom jag wann en dag. Skref: midsommarnattsdrömmen. Johannas dag. Jag sköt några skott och fick namnsdagsknäpp af Johanna C. Fru Backman m. fl. hos oss. – E: m. hos morbror Gustaf Turdin, hos hwilken större delen af de wåra woro församlade. Nattmössa, ett förblistradt spel; underskrefwen bekomm densamma åtskilliga gånger på sin hjessa. Cousine S: B: hade wid anordnandet af wåra platser som wanligt en öm omsorg om wissa bland sällskapet. – Sedermera skulle wi dansa. En wals och en Sv. Quadrille. – Alfwaret såg skarpt i glädjens leende öga. – – – 4 skott.

|167|

33 22. Tisdag. Blåste ampert nog, men Hr Blank och underskr. brydde sig föga derom utan gjorde wid wår brygga en promenad ut i det wåta. Metade löjon och fingo flere. E: m: började Herman Backman sina små lectioner hos mig. Äfwen Franz Lithén härstädes. Jag satt med dem tills kl. war 5. Swea, Tegners mästerstycke afgjorde mitt omdöme om den store mannen, nemligen: Tegner är Swenska skaldernes kung, upnådd af ingen i kraftfullt språk och tankarnes styrka. Franzen går honom närmast, ja ganska nära i sin genre, men hans poesie är idealiserad, skönt quinlig, då deremot Tegners lyra klingar för det idealiserade manliga.

34 23. Onsdag. Läste Polyfem och skref: E: m: Gamla Fru Lybeck och Tant R–pff här. – Skref bref till Farbror Gustaf i Uleåborg – N:o 3 af tidningen Ephemerer, innehöll owett mot Hr Pegasenhjelm (det namn, hwarmed jag i bladet har framträdt). – Flickorna Lindquist och en nykommen ung dame, M:llespråk: franska Kynsell från GCarleby hos Sophie. Den främmande är en söter unge om 14 år, dock icke någon hjertklämma.

35 24. Thorsdag. Cristinæ dag. Jag sköt med pistolen. Kl: ½ 10 f. m: rodde wi unga (Blank, syster und ichspråk: tyska) härifrån Kudnis till staden för att gratulera en Cristina hos Lithens; Namnsdagskyss. De andre framburo blommor, jag ingen blomma. – Wi woro muntra och suto tillsammans ända till klockan war 1. – E: m: På Fru Wennerholms begrafning. Ett sorgeligt öde för den bortawarande mannen att wid sin hemkomst söka maka och barn, och finna dem, men ach! i grafven. – Lithéns Fruntimmer och Albert hos oss sent om aftonen. Resonement med|9||270| Rosalie L: om förmånen af skönhet, antingen ensam eller förbunden med rikedom. Egaren af dessa skatter prisade hon lycklig i högsta grad. »Huru obetänksamt talar du icke, goda Rosalie, mig lyster se huru du efter 10 års förlopp skulle yttra dig. Du inser nu icke att medelmåttan är bäst äfven i skönhet och rikedom, såsom i allt annat. Begge kunna wara goda i dens hand som rätt förstår wärdera dem, d. ä.det är anser dem för något ingenting mindre än hufvudsakeligt godt, en wanskelig gåfva af Gud. – Huru mycket mer är då icke den inre fullkomligheten att skattas, ett dyrbart godt som tiden och motgången alldrig mägta förstöra. Derföre tror jag ock icke att såsom du påstår en ful menniska är mycket olycklig. Måhända inträffar det på en som likasom du sjelf fäst sig förmycket wid det yttre, men en stor själ inom en wanskapelig kropp wille wist icke byta med en skönhetens och rikedomens goddagspilt. Ja, wore jag ock den fulaste under solen, klappade inom mitt bröst ett stort hjerta – jag skulle i medwetandet af mitt inre wärde icke wilja byta med|168| något lyckans barn, icke blygas att med stolt förakt se den högfärdige millionären eller Adonis sjelf oförskräckt i ögat.» – Dessa och dylika woro mina tankar, fastän jag till en del behöll dem inom mig. – Fölgde till Synnerbergs hörn – Lybeck och Stromberg. – 6 skott hade Cristinas dag fått sig till heder; –

36 25. Fredag. Widlyftiga diskussioner ang. skärefärden. Slutligen blef det afgjordt att Lithéns, wi och flickorna C. skulle bo uti gamla stugan på Alörn, och Turdins uti Backmans. En afdelning unga damer skulle redan i dag resa dit ut. N:o 4 af Ephemererne. – E: m: med Mamma och Sophie åkande till Åminnet för att se den sistnämnda resa – flickorna C. – Riddare – Flickorna L: – En borttappad hemlighet. Tappen ur en drickstunna flög Albert i synen. Öste watten. Kl: war 11 om aftonen då de afreste till Alörn.

37 26. Lördag. Med allt skäl tecknar jag denna dag såsom glad, för all den glädje och trefnad den hade i följe. På förmiddagen war underskrefwen i icke ringa bestyr. E: m: skref N:o 5 af tidningen Ephemerer. – Till Hindrik på en ryck. Till min stora glädje fick äfven han lof att följa med. Kl: 5 foro wi i egen båt till Åminne, och derifrån i Lithens slup till Alörn. Under wägen satte wi litet i land wid Djupsten, hwarvid jag gjorde bror Hindrik sällskap i hans Leppogubbe, och hann långt förr än slupen fram till bestämd ort. – Der, på Alörn, wäntade nu sälskapet oss. Jag gick, glad som fågeln i skogen, till gamla stugan. – Ingenting märkwärdigt uträttade wi denna afton, men det fria glada trefliga skärelifwet tog nu sin början. Wech! med alla etikett lagar. Wi woro som naturens barn, som werkande i en vilja, i en anda, och den andans namn war glädje. Och glädjens än skönare syster kärleken log i hennes öga. –uttolkad chifferskrift

|10||271|

38 27. Söndag. Skönt wäder, hwarföre nästan hela dagen tillbringades i det gröna. Turdins, woro i dag på besök hos oss. Wi hade utomordentligt roligt i det gröna, spelte lotteri och Femkort. – Om aftonen foro Morbror L: och A: D: hem igen. – Jeana B. spelte guitarr. – – Jag är så lycklig, sade Franz Lithén, och jag sade detsamma, men sakta inom mig. En gång, tänkte jag, en gång i framtiden skall ditt minne så gerna dröja wid denna tid af ljus, det sköna ljus som den döda bokstafwen ej kan och ej will förtro åt mitt papper.

39 28. Måndag. Up kl: 2 om morgonen, ty herrarne på andra sidan som ej kunnat sofwa för mygg, körde oss upp. Till andra stugan myllymats. Up och närwarande då wåra unga damer waknade. De andre hade graserat med pigorne i ladan. – hwilken contrast! – Hr Bl. fick 18 fiskar i näten.|169| Det war ett det skönaste wäder. – Mathilda L:, syster min, Franz och underskrefwen behagade företaga en liten promenad till sjös, öfver fjärden till en holme midtemot. Den förstnämnda rodde i bredd megd mig, raskt som en karl, och ihärdigt som – som jag sjelf. Franz och Sophie kamrater wid en annan åra. – Sophie ut att se efter bär, Franz L. och jag att meta, Mathilda satt ensam lik en dryad på den steniga stranden, och läste mina Ephemerer. Ändteligen skulle wi, missnöjde med wår fångst men dock nöjde med wår färd, begifva oss på återwägen, då Sophie saknades. Förgäfwes ropade jag och sökte wida omkring, den skälmska flickan hörde men swarade icke. Wi blefvo redan ängsliga, då kom hon sjelfmant fram. – Sedan rodde wi till Alörn igen likasom hit, och min sidokamrat trötnade icke. – Haf tack, Neptun! – Hela wårt sällskap åt middag i Backmans stuga. Såfwo middag – – Bror Hindrik hade skjutit en hare – Om afton blef jag ledsen, länge efteråt trodde jag mig ha rätt, nu fördömmer jag det såsom orätt; såsom ett slags hyckleri inför mig sjelf och andra. Men en häftig känsla war det, det war framtidens mörker som hotade att tillintetgöra det närwarandes ljus. – Spatserade hem i sällskaporiginal: sällskap. på hafsstranden. – Satte ut näten med Hr Bl.

40 29. Tisdag. Hr Blank och jag fingo då wi vitjade wåra nät gläda oss åt en rätt ymnig fångst, 40 fiskar. Tog flickorna på säng. Sällskapet spisade sedermera middag wid wår trefliga gamla stuga. – Wädret åter det skönaste man kunde önska sig. Förtrogen – Mina Ephemerer blefwo lästa af sällskapet och granskade. Modeartiklarne och Anoncerne wunno Damernas bifall. Rensade Plockadeoriginal: plockade spenaat med flickorna. Att meta – Satte ut nät med Coll. ty Bl. war sjuk. – Den m – – – – – fina, den – – – – – – dina. Tegner har rätt. Spikade skafferiet till natten. Sof, sof, der oskulden sofver små englar gå vakt. – Wår lafve gaf oss »mödans lön».

|11||272|

41 30. Onsdag. War åter en wacker dag. Här på skären bry wi oss icke mycket om tideräkningen, jag säger som kung Astolf i Lycksalighetens ö: det ser jag nu, ingen lycklig har kommit up med det der räkningsbestyret. Tiden rusar som en blixt förbi oss. Blåbär i partie. Hwita dufvor. Lejonriddare. – Middag hos Turdins, wid andra stugan. Tullförwaltar Lundmark och hans fruntimmer der. Natthugg och hwarjehanda lustigheter. Hundarne drefvo ifrigt i skogen, hwarföre jag med morbror GWT–rs bössa gick dit åt. Jag fick äfven väl den äran att se bror Jösse, men s han skuttade af som en liten canalje öfver buskar och berg på öfver 100 stegs håll. – Simmade. Lotteri. – Parvis wandrade sällskapet hem. – Des mondes bleiche licht erscheinspråk: tyska; jag blef denna afton icke förwisad. – I skafferiet.

|170|

42 31. Thorsdag. Åter en glad dag. Det blåste litet men just icke oss till men. Hr Blank frisk. – Bref från Hindrik med anmaning: »helsa de söta flickorna».original: flickorna’. Sälskapet roade sig hela f. m. med boston. Ett parti myllymats och piquet med Mathilda. – Turdins hos oss. Under middagsmåltiden ankom morbror C. och bjöd oss till Kubban följande dagen. – Kl. 3 e. m: foro morbror G: W: T: och Hindrik hem. Simmade wid Backmans stuga. – Blåbär. Morfar ankom, men for samma afton till Kubban. – De unga hade spektakel med underskrefven; jag tillät dem, för en belöning (som sedermera icke utfallit) utkläda mig till fruntimmer, i hwilken habit jag måtte hafva sett kostelig ut. – The i det gröna, under musik och sång. Åter en månskensafton, herrlig såsom den Tegner i sin Axel beskrifwer: »det war som om naturen sin herdestund nu hade».original: hade. – I skafferiet, med och utan sällskap.

---

Sålunda hopp är nu den sköna månaden Julius 1834 tilländalupen, men dess minne blifver. Tecknade dagar har den icke mindre än 14, alla enkla.

---