Juli

1839 Julia.

»Und a Büchserl zum schiessen,

und a Straussring zum schlag’n,

und a Diand’l zum lieben,

muss an frischen Bub’n trag’n.

Hast mi allweil vertröstet

auf die Summerizeit,

und die Summer ist gekumma

und mein Liebchen ist weit.

Da fern ist mein Schatzerl,

in der Fremd bin ich hier,

und es frag’ halt kei Katzerl,

kei Hunderl nachher mir.

Liebes Vogel flieg weiter,

nimm Gruss und Kuss,

und ich kann dich nicht bgleitn,

weil ich hier bleiben muss!»

Wiener in Berlinspråk: tyska.

Ack fria luft! Ack glada land! Ack lätta djur i topp på gren! Nog blir det bra, nog blir det luft – – en ånga går så lätt .......... Tintomara

6 Medan solen skiner så gladelig och all jorden står i blomma, gå våra dagar den ena så lik den andra förbi. Wi föra ett fritt och sorglöst lif .... ogenerade i drägt och lefverne för öfrigt, förgår knapt någon dag utan att vi ströfva vida omkring, än med Botaniken, än med metspöet eller med begge tillika. – Deremellan studeras och disputeras i lärda ämnen som t. ex. om vetandets gränser, om planeter och nebuloser, eller i oeconomiska, såsom om Rågens eller hvetets företräde. – Nylander häftig och något alltförståsigpåare måste ofta vika efter envist motstånd, eller rädda sig bakom ett »Hvad skall du nu prata strunt!» –

7 Skipparn och pianot dröjde 4 dar vid Norrkulla, till min stora harm, ty det regnade ouphörligt. – Ändtligen kom det, temmeligen oskadadt. Och nu blef Musik på Löparö. – August tog sin fiol, Jacob sin fleut, och jag mina tangenter. Det blef en concert sådan man väl knapt hört förut i hela Sibbo – farstun samlades full med folk, och ryktet om herrarne som spela så grannt på Löparö gick ut vida omkring i hela skärgården.

8 Till råga på glädjen bli nu smultronen mogna och våra botaniska ströfverier|107| hemta deraf ökadt intresse. – Specialiteter för resten se i min Almanacks dagbok.

9 1 – till 5 Julii Regn och storm. Sedan klart och varmt en lång tid bortåt.

10 1. d: 1 Julii dog Sultan Mahmud i Constantinopel, efterträdd af sin son Abdul Medschid.

11 2. Den 2 – Besökte vi ett afhugget finger på Tallholmen med myndig läkaremin, men inskränkte oss att skicka karlen till staden.

12 3. D. 3 – Tog jag ihop med Rottecks WeltGeschichte – och Fredrik var mycket disputabel.

13 4. Den 4: var Concert och wi kommo hem med 4 ℔ id ifrån spången.

14 5. Den 5: Roa oss åt Värdinnans stora tankar om Essen i anledn. af hans slägtskap med General E.

15 6. Den 6: Esaias – Jac. Esaias består Teneriffa, vi dricka dessutom thé och äta smultron.

16 Vid min sista stadsresa gjorde jag stora upköp för Bolagets bästa och på dess räkning.

17 7. D. 7: Söndag. Skratta åt skiparns vanliga tour – af flaggen kan man genast se hvart han ämnar sig, ty derifrån blåser alltid mot. – Om afton är concert, dricks thodium och disputeras med Fredr. N:r om Engelsmännen, hans idealer för folk.

18 8. D. 78: – Nylander och Reuter besöka de vackra flickorna på Kalkbruket. Vi andra meta och slå på stort, men fångsten klen. – Simma ochså alla dar i salta vågor.

19 9. D. 9 – Nät och mete och +8 ℔ – Nylander afreser med en båtlast käringar.

20 10. D. 10. – Het sol – legère drägt – nästan bara inexpressiblesspråk: franska – superfluitisspråk: latin – Promenade till Snättviken och Linden – ett skönt träd, det enda på holmen. Och Lindquistarna sen!

21 11. D. 11: Små Regnskurar. – Skäggen förkofras – Reuter uphöjes till skäggpresident, för sina brandgula buskager och deras ansigts färg. – A: Thé och Concert. Husbond kommer inskuffandes med Lovisa och tycks göra allt för att få henne bemärkt af oss.

22 12 Söndag. Fredag. D. 12 – Skedde ett curieust afbrott i vårt enformiga lif, nemligen genom den serdeles classiska Familjen Tallgrén.

23 Wi kommo just hem från ett litet ströftåg till skogs då vi bli varse ett sälskap på trappan .... som snart efter några excursioner hit och dit togo till flykten upp i loftet. Vår nyfikenhet blef snart tillfredsställd: Den magra och pratsamma frun i halsduken är fru Tallgrén sjelf – snärtorna der hennes plantor Johanna och Mina 8 och 12 år – den andra sneda och vinda der i halmhatten och katzaveikan af samma rosiga tyg som min trasiga schlafrock, – menskligheten der – är en symamsell, fruns slägting, och redan i sitt lifs sommar – och de två rödbrusiga, kortlufviga ungherrarna – cadetter, på min ära, – förhoppningsfulla telningar af samma stam. – Reuter har redan formerat bekantskap med menskligheten på vägen till Gregorius den XIV – wi erbjuda ett rum – men damerna ligga i loftet och vi fägna oss unter unsspråk: tyska åt en så treflig connoissance.

24 13 Lördag. Andra dagen kommer jag i tal med herrskapet ute på gården, och just som jag anmärkte att vi skulle få åska och regn ännu i dag och frun fann min förmodan äga mycken grund, så begagnar sig Janne af ett så passligt apropos för att fortsätta ämnet: »Tscherkasserna skall ha tagit fast en Rysk oficer, och låtit honom mjölka korna i full uniform.» – Så jag kan säga! – »Ja de är’ tappert folk, men Kirgiserna är’ ändå bättre.» – Jaså Kirgiserna? – »Jaoriginal: Ja Kirgiserna tog ochså fast en och ville att Ryssarna skulle väga upp honom med gull – men Kejsarn sad’ de får ej vänja sig vid det.» – Det sad Kejsarn sannt uti – – »Jaoriginal: Ja se men nu bygger Ryssarna skansar kring hela Tscherkuassernas land, och de kan inte röfva mer. Men nog var Suvaroff ochså en tapper karl fast han åt utan knif och gaffel för si han slogs – han gjorde – han kunde etcet.» – Och Mamma sjelf som tyckte att Janne var en hel karl, sade »Ja se gossarna di vet nu ingenting bättre än Suvaroff – och tala nu om hur han gjorde med Fransoserna»original: Fransoserna – etc.

25 Hinric hade litet ljusare hufvud, fastän Suvaroff spökade ochså der. Wi gjorde nu bättre bekantskap med ungherrarna – simmade och politicerade tillsammans ang. Oderts påstående att en Svensk slår tie Ryssar och en Finne tjugu.

26 Flickorna och symamselln metade – men det blef regn som jag spått – och frun blef helt våt der hon stod och sågade i trädgården. Redan hade hon ochså berättat för Odert om Tallgréns planer med jorden här och hans misslyckade kalkbruk som kostat 3000 Rubel, och visat honom en Ruddamm som var en liten putt full med grodor, häst- och blodiglar.

27 14 Söndag. Om Söndagen, sen vi och cadetterna metat vid spången, simmat öfver sundet och haft odrägligt varmt, blef det ändtligen åska och regn. Men under en parenthes hade frun, som är mycket driftig, arangerat ett trefligt caffebord under eken, och bjöd oss dit. – Här var ganska pratsamt, frun berättade sina, Tarkmans och M:lle Holmbergs öden, och om unga Nasakin som dog, och om Johanna och Majso och Cajso, om en gubbe som hette Paha (och Pahaspråk: finska var det samma som hin sjelf), och om Ruddammen, och att Eklöf skall vara stoppande och Gud vet allt hvad – Och Cadetterna talte allt i en andedrägt om Uttrar, Beccasiner och Tscherkasser som röfva på slättlandet m. m.

28 Efter caffet gjorde vi oss till och inviterade herrskapet på musik – som exequertes med så mycken effect som möjligt, och kryddades af ett glas vin.

29 Kl. 5 e. m. afreste herrskapet i en paus mellan åskans väldiga contrabasmusik, och blefvo strax derefter behörigen blötta. – Vi voro troligen belåtna å ömse sidor. Det var rätt trefligt och rättframt folk – Stackars menskligheten såg jag sen i Helsingfors, cadetterna (Söndagen och oss till heder i uniform) reste till F.hamn – Men lilla Johanna dog i Rödsot en tid derefter.

30 15, 16 Sedan Tallgrens rest, var ett par dagar tyst igen. Vi metade, smorde oss med smultron och blåbär, och simmade copieust. –

31 17 Onsdag. D. 17 – reste jag åter till staden – illa tvungen i anledn. af bref – dels Brandinbetaln. för Wennerholm – dels Banco Lån för Logrén anmodad af gubben Kivijuuri som på utanskriften titulerade mig »Medicinæ Candidaten Höglärde»original: Höglärde –

32 Alltså resa med grannas ungmor som skulle sälja strömming och Jacob – med, samt ett par flicksnärtor – »och nu skall vi hålla flickorna warma», sad’ jag åt Kŏbbŭs. »Hur skall det gå till?», sad’ Kobbus. – Wi hade Ekelund med – och kobbus las derifrån högt för ungmor och flickorna: »I Kachemirs och Transoxianas förtjusande nejder ....»original: .... etc. mycket vältaligt – men ej särdeles begripligt för åhörarne.

33 Kl. 11 kommo vi till staden och Jacob bestod nattquarter.

34 18 Thorsdag. Följ. morgon hurrade jag för C. Fredrik Staudinger – och med honom för Fredrik Nylander, begge ungherrarna tagna på säng. – Sprang sedan af och an på Senat och Branddirection – odrägligt detta krångel i Banken och dessa myndiga bläck- och zifferherrar!

35 E. m. Utfärd till Tammelund med Nylander och Helander – smörja oss med kolsyradt vatten och slå sönder vår rara hallonsirap. – Ingen af oss hittade vägen – Nylander var mycket säker ändå .... förbi den verkligt förtjusande Thurholmen, förbi det vackra Stansvik och det stolta Hertonäs, trissa vi af och an med klen vind – ta miste – och komma först nära kl. 8 till Tammelund – der thée requireras – thodium consumeras – keglor handteras – Tammelunden inspecteras – ettn intagande lund efter min mening och fleras – under höga, sköna hvita björkar promeneras – musiceras – funderas – botaniseras – campanula persicifoliaspråk: latin examineras, admireras – »ach wie schön ist dieser abendspråk: tyska» quintileras – och ekot proberas – en glänsande vacker flicka som Gustafva tituleras – courtiseras – slutligen souperas –

36 Det är, som sagdt, en bra vacker lund. – Stället förestås af en Svensk fru – litent kräk – som beklagar sig öfver att hon blifvit bestulen på champagne.

37 Nu var redan sent – wi bäddas i salongen på golfvet – slåss med mygg – höra om natten ett väsende och få sedan veta att champagnetjufven supit sig full, somnat och sålunda blifvit knipen för sin snålhets skull.

38 19 Fredag Andra morgonen dracks caffe copieust – drefs spe med Nylanders inexpressiblesspråk: franska som voro illumeinerade af starkt månsken – och afseglades ändtligen. – Hela Calaset bestod Fredrik. – Staden kl. 9 och språng på Banken m. m.

39 Om aftonen såg jag Friskytten: Kesteloot Agatha, Koehler Max, hans söta fru Anna (så att hon tog på ögonen) Beyer Casper. – Sången var bra men det öfriga icke särdeles. Helvetet ville ej bli bra, fast man dref otyget nog länge – och när rideaun|110| ändtligen föll, blef upståndelse bland frunt. på parterren som trodde att elden kommit lös. Flera fingo ondt och bland dem Ida Tg. –

40 Löparöfolket som rodde oss hade jag bjudit upp – de hade mycket att berätta om elden (nättast af allt var att fru Kesteloot hade sina små barn att sjunga »wir winden dir ein Jungfernkrantzspråk: tyska» – som let mycket sött, så eget det var att höra små ungar binda ein Jungfernkrantzspråk: tyska åt sin egen mor.

41 20 Ännu samma natt ½ 12 reste Jacob och jag till Löparö i samma båt – hvilade på en holme – och ankommo utan särdeles äfventyr andra dagen middagstid.

42 S. d.Samma dag den 20 – Metar jag vid spången och tumlar i sjön som hastigast af våda.

43 21. Johanna. – D. 21 är dugtigt hett – August figurerar i Calsongerna och Lejon då och då i Chemisen. – Man måste säga friheten är det kosteligaste ting under solen.

44 Om aft. dricks thé – Johanna till ära – »det är förskräckligt thé»,original: thé, säger Kobbus. Och nu observera vi ochså det hyggligaste ansigte på Löparö – en ung Esthnisk flicka som tyvärr heter Eva Chaisa och hvars far tagit sig namnet Backman.

45 22. – Måndag under eken – beundrar täta och präktiga kornblixtar – och en aflägsen åska ..... Hviftas fåfängt efter Läderlappar.

46 23 – Tisdag – fortf. hett – Metar 5 ℔ ifrån båt och simmar öfver sundet kl. 10 a.

47 24 Onsdag. – Christina. – Anledn. att dricka thé – Visite af Tallgren sjelf, en stark och muskig Länsmansfigur – som var rätt bra i sitt slag, hade läst Las Casas Memoirer och viste berätta om Napoleon, korstågen m. m. utom tjuf- och Rysshistorierna som påtagligen äro hvarje Länsmans rätta element.

48 Tallgren inviterade Grannas Gusta till 16 dygns visite på Sveaborg för väga ofrid.

49 25. – Jacob. – Hurras och skjutes. – Värdinnan om katten utan kollin. Kobbus den yngre (Lukas) är en ny personage – en liten haryngling som jag köpt den är rätt söt – tyst om dagarna i någon vrå, men oregerlig om nätterna.

50 S. d.Samma dag gjorde begge Staudingarne visite på Löparö – och här metades, åts blåbär och pratades galnskaper långt in på quälln.

51 Jag glömde verserna till Jacob. Componerades af alla fyra, en rad hvar utan att känna annat än rimmen af de andra. Så blef en t. ex:

O Lax bland fiskar störst! på denna högtids dagen

är klädd i rosenträ med gyllne löf på kragen

och far till staden sen med skipar Calles hax

till skörden mogna ren de födorika ax o. s. v.

53 Obs. – Jac. heter Lax, Odert Lejon. – Mig skäller Odert till den skenhelige, jag honom till Odört den giftige o. m. s.och mera sådant då vi ej hitta på något bättre.

54 26 Fredag 27 Lördag Sjusofvare. Staudingarne voro illa hållne för myggor. – Nu företas mete, simning, not, trädkarl, kattungar, Bär, thé, thodium – ändtligen afresa – och jag med – ty fröken v. Schoultz har äran gifva concert – och hvar är det som Pytt ej skall vara med, sade flickorna wåra fordomdags. – Wendla, Lovisa och Majso rodde oss till Öster-Sundom .... det var ej fula historier Calle S. updukade på vägen om mjölnarens dotter o. s. v. – Och Majso och jag brygga thoddy. – Natt under bar himmel med en sten till hufvudgärd på ett högt berg. – Kl. var väl 6 andra morgon då vi tänkte på att vi skulle längre än till Sundom – kommo så till en by – prejades vid begäran af häst – funno morgonen så vacker att vi beslöto promenera till Henriksdahl – hvilket vi ock gjorde, följda af en liten halunk – som mente att han väl hittade dit men ej derifrån – passera ett par båla herregårdar – trafvade friskt på, och kommo kl. 9 m. till Henriksdahl efter en mils promenade.

55 Här frukosterades och måddes väl – sedan skjuts i flygande rackarkärra och kl. ½ 12.

56 Helsingfors. – Rec. bref af Blanken – gutspråk: tyska.

57 Joh. v. Schoultz. S. d.Samma dag Johanna von Schoultz. Billetten kostar 2 Rd. B:co och Solennitetssalen är alldeles full. Åter en så gentil societée som man ej sett här sedan Ole Bulls lysande period. Och Johanna von Schoultz? – Sjöng tre|900| arior till pianot och aplaudertes orimligt, om hvilket allt står att läsa en copieust dum beskrifning i Hels. Tidn. för Onsd. d. 31 dennes.

58 Jag – suum cuique pateat judiciumspråk: latin – begrep mig ej stort på annat än en full och orgel-lik röst, full af styrka och ledigt behag. – Orden – i synnerhet i Wikingen som hon sjöng på köpet – ljödo från hennes läppar med sällsam nästan metallisk klang; det var detta som jag fann underbarast. – Kruskopf, M:lle Palander, Michailoff och frök. Wulfert spelte deremellan utan särdeles effect. De stodo alla i djupa skuggan. – Med sval förtjusning lemnade jag vår fröken, knappast tillstående för mig sjelf att jag väntat mera. – Det, menar jag, gjorde mången annan ock. – Mången satte Schoultzen under Kesteloot – det kan jag väl tycka, men aldrig tillstå, aldrig tro och aldrig begripa. Ytan af vår primadonna är ej särdeles – ljuslätt och vanligt – hennes hållning fri och ledig, på nära håll intagande, säges det. –

59 S. d.Samma dag och på samma celebra concert träffade jag Rosenkampff som var mycket treflig – förde mig hem – der dracks thé – och jag hade länge väntade bref af Mamma och Sophie att bryta. –

60 28 Söndag Skam till sägandes drogs en molla hos Calle S. midt på blanka Söndagen. Hos Rpffs skulle jag äta middag – baron blef bjuden till brunnssalongen, och ville ha mig med, men, brun och tölpig som jag blifvit på landet, tackade jag och åt heldre hos min Madam Blomquist. – Om E. m. skref jag bref – försummade en brunnsbal – mina polissonsämnen hade då måst upoffras – försummade Norma och råkade öfver en sådan dumhet i half förtviflan, förargelseminimum, och sökte muntra mig i den glada portiken på Cajsaniemi och de skuggrika gångarne ibidemspråk: latin, tänkande: »ack du herrliga Kesteloot hvars röst jag nyss hörde från theater farstun, förlåt denna gång mig mitt träblock, som viste att du skulle snart förstummas här i Hfors och ändå ej besökte dig – och du, Norma med din underbara månskenssång – som jag ej begrep – förlåt mig äfven du!»

61 Skam öfver snålheten i denna verld! – Kesteloot måste cedera – hon har lofvat för höga löner – 600 Rub. i mån åt Koehler – 600 åt Dieberg – 300 årligen åt Beyer m. m. Sådant bär sig ej här – Nu har theatern revolterat – hennes nipper äro pantsatta för 900 Rub.

62 29 Måndag. Post. – Recommenderar 50 Rub. tillbaka åt Wholms. – Lyfter på hatten för damerna Grönros, högst fägnesamt. – Mkoff afgår – Middag hos Rpff – som arangerar toiletten för sin Svenska Resa. – Nyhet: Sultan Mahmud etc. –

63 Kl. ½ 5 e. m. afresa från Helsingfors – nu må detta vara den sista parenthesen för i sommar. Dessa resorna ta lifvet af mina Riksdalrar. Jag ger dem fan, med respekt sagdt.

64 Wåra Löparöflickor ha sålt blåbär i stan, och ro nu friskt. – Regnet ro wi ändå ej unnan – men det mumsas ärtskidor och dricks öl försvarligt. Ändå blir det tjocka natten ren på Kalkbruksfjärden, men jag styr som en krona och passerar grythålet exflinkt. – kl. 1 landstiga vi vid byn. – Ingen käft är vaken – jag bäddar åt mig sjelf – regnet dryper af mig – godnatt.

65 30 Tisdag Värdinnan och gubbarna blefvo flata andra morgon. – Värdinnan påstod att det var Erica i dag, bjöd caffe mer än vanligt och pankakor till middagen på lilla snutens namnsdag. – Dessutom kom jag ej utan att vara välfournerad någon gång från stan – Här dracks ochså the copieust och metades dito.

66 31 Onsdag. Om den sista Julii är blott att förtälja huruledes vi smorde oss med winbär och krusbär alldeles orimligt, och gjorde en lång promenade tvers öfver Kitön, öfver skog och berg och himmelshöga ättestupor. Skönt och charmant.