Oktober

October 1840.

Stod’ der en engel vid lifvets port, ropande högt: »välj, yngling, fort!» Promenader 1838.

Målet glänste för min syn likt morgonstjernan uti skyn. – Nicander, Romfararns afsked.

1 1 Thorsdag – Dagen grydde – timmarna ilade – october solen stod högt på himlen. Afskedsvisiterna woro lyckligen öfverståndna – kappsäcken inpackad – men sa’lmakarn dröjde med fotsacken – kl. var nära 5 e. m. då jag reste ut genom Kudnäs grind. – Och reste till Smedsbacka för att afhämta Molander, – och fann hela sälskapet på vägen att gå till Juthbacka på thoddy. »Inte reser han i dag från sina|163| courtiser.» – Men han reste, efter ytterligare söl med Logréns thoddyglas. Och reste in till Harald, dit Mamma och Sophie rest förut. – Det skymde redan starkt. – Och 1½ timme uppe hos gumman Wacklin.original: Wacklin Och samma scener som de förra gångorna, blott att rösten nu var mera matt och resignationen större.

2 Vi drucko thé – och sade farväl – hvarpå wi följdes af Mamma, Sophie och Lovisa öfver färjan. – Mellertid war det blefvet stickande mörkt och regnet slog oss mot synen. – Vi reste, Molander och jag, – reste litet hopdragna till sinnes – bakpå kärran satt skjutsflickan och skallrade tänderna – Jag gaf henne min kappa – Vi stadnade på Kaup.

3 2 Fredag. Här hann Forsén upp oss; och stadnade på Ekola. Vi fortsatte, medan ett lindrigt duggregn afkylde wårt unga blod – Wi reste.

4 Det blef middag, blef quäll, blef natt. Strödda strimmor af moln skymde himmelens stjernor. – På afstånd syntes en sällsam rodnad – ungef. i nordvest – enoriginal: »en eldsvåda, tänkte wi – och wäderstrecket kom oss att tänka hvarjehanda. – Så kommo vi till Sarvicka och funno herrskapet Marklund i sötaste sömn. – Men sällan ha twå resande med så godt lynne funnit herrberget upptaget och sig sjelfva nödsakade att resa ut i det vida kl. 9 en mörk quäll. – Ty wi wille till Kahra och kommo dit kl. ½ 11.

5 Men – ducente numine adversospråk: latin – kommo wi till orätt gård – skreko på ödet och egen dumhet – men funno en pratsam värdinna som wisste berätta:

6 »Quam quæris nupta est illa in mense præterito – erat in veste nuptiali formosa – Jam vero est in Hangolam virum secuta.»språk: latin

7 3 Lördag. Morgonen derpå gick jag i andra gården. – »Kan Ementäspråk: finska säga om här är ett par galoscher quarglömdt – ?»original: – ? – »En minä niitä löysinut.språk: finska» – Så. Den unga pojken war 19 år, berättade hon – jag hörde: yhrexenkymmendäspråk: finska, och började skratta. – »Joulun asti nyt taas tultiin?»original: tultiin? – Tule – Sepä hywä – sittä G – kotona asuu – ja mullekin korja tyttö sittä – »Mitä se minun koske?» Mutta miksikö värelle wiikolla tulla? – Ja miksikä?språk: finska Jag är dålig att räkna.

8 Mellertid upphunnos wi af Orgelfilaren Marklund med fru och kammarjungfru – resande till Wiborg, i hwilkas agreabla sälskap resan fortsattes till Kallenautio – der hela det värda resesälskapet inpackades i ett litet kyffe – och Molander till allmän förlustelse föll ned genom sängen, hvaröfver den unga frun anställde betraktelser hwad som möjligtvis kunde tynga så rysligt. –

9 4. Michaelidag. Michaelidagen fortsattes färden. Hjulena på M:ds bagagevagn halkade unnan och lilla kammarjungfrun lemnade och sitta på vägen.

10 Från Huutjerfvi – der wi rastade för att dricka dubbelt öl – hade wi en liflig och glad utsigt åt den höga skogsbacken som hvimlade af|1082| hundradetals åkande, ridande, gående och brokigt klädda figurer, som vid hemresan från Kangasala kyrka måste passera gästgifvargården. Äfven vagnar med granna damer rullade förbi, och färgerna stucko bjert och lifligt af mot skogens eviga grönska i fonden. – Samma vuer mötte oss på morgonen vid Ohriwesi kyrka – och vunno i lif och behag genom den mildaste luft och detn klaraste sol October kan ge. Hwem kan förtycka att wi då funno äfven landsvägen hafva sin trefnad, medan wi nickade åt alla gummor och kastade slängkyssar åt alla flickor, sjungande: Ring med sin drotning – Jänta och jag – m. fl. dylika.

11 Anmärkningar om Tavastland; dess brist på hyggliga flickansigten m. m. På Ilmoila skiljas wi från Marklunds – slumra på Mierola –

12 5. Måndag. Fortsättning. Dejeuner i Thus. – På Turckhauta anträffas färgaren Wirberg med barn och blomma – och en vacker flicka – hvilken nådigt behagar antaga en bjuden kopp Caffe –

13 Unnan nattoriginal: Natt och regn flydde wi in till Skafvaböle bland sexfotadt och twåfotadt pack – Men att sofva i samma bädd som engång i verlden E – det var dock en tröst och jag drömmer wisst – – – nej punkt.

14 6 Tisdag. Följ. morgon befunnos min pipa och en tom bouteille bortstulna ur kärran. Wi woro nöjda att kl. 10 f. m. befinna oss i

Helsingfors.

15 Här befanns Blank, Rpffska huset och öfriga wälmående – Fägnesamma nyheter mötte om de älskvärda Reitmeyrarnas närvaro och ett lofvande Opera sälskap i staden.

16 Castrén upvaktades – ty inscription war i morgon – sedan Bandly med Justus S – der wi hörde Meyerska sälskapet, herrn på viol, frun på fleut, mamsellen på harpa och barnena sjöngo – allt rätt nätt.

17 7 Onsdag. Inscription – dervid Rector tackade studenterna för deras wälförhållande under Julihögtidligheterna.

18 A: Helander, Staudinger och Engströmarna. Om Går an Litteraturen.

19 8 Thorsdag. Upvaktar Moster Ursin och Tengström. »Hwad tänker Herr Mag. nu slå sig på?»original: på? – På Finskan, att börja med. Obs. Det är lättaste utvägen att undkomma alla slika frågor på vid hvilka jag råkar i bryderi för svaret. Så gerna kunde jag fråga: Herr Professor, hwad tänker jag nu bli? – Och hwad skulle Professorn svara dertill?

20 A. Hos August Essen – Här befanns Reuter m. fl. förbittrad på Theolog. Facult. som krånglade med Seminaristernas betyg. »Det tycks vara på slarf med Theolog. Faculteten», sade Reuter Schauman midt i synen.

21 9 Fredag Marknad – och Zampa opera Heroique Comique i 3 akter af Herold. Plats sittande parterr. Orchester 17 personer – Kapellmästare: Schaeffer, förlofvad med Julia R. – Personal: Hornicke (Zampa) – Julia Reitmeyer (Camilla) – Johanna, Louise och Amalia R. – Madame Hornicke – Mamsellerna Beyer och Gerlach – Herrar Goppe, Olivier, Weylandt, Nielitz, Block m. fl. – Zampas Ord och Intrig äro till en god del imitation efter Don Juan, och, liksom denna, fulla af effekt. – Musiken ömsom älskwärd och lekande, ömsom dyster och klagande – anslår genom sina friska, vackra – om ochså ej så storartade – drag af originalitet. – Herold skall ha studerat den Tyska Musiken, men Fransmannens lättsinne har behållit sin rätt. Det dystra och melancholiska ligger som ett lätt grummel på ytan af det lätta och glada. – Bachanalen likväl unnantagen der en lätt fläkt af det rysliga far igenom den den vilda glädjens toner. Det är dock wisst, om Zampa skrämmer ett ögonblick, går skrämseln snart öfver igen och man minnes blott det tjusande vackra och dent egna behagliga deri. – Stycket utfördes så bra man nånsin hade rätt att vänta.

22 Märkvärdig war helvetesfärden i slutet. Zampa förföljer Camilla, men möter i mörkret Marmorbruden som tar honom fast med ena handen och med den andra spinner omkring honom som en spindel tills de båda fara till djupet. Jag påminte huru presten i Notre Dame liknar ödet vid den spinnande spindeln.

23 10 Lördag Marknad. – Arangement om kappa. Vue af hästbytare på kampen. Här är man i tillfälle att beundra en sida af den Nyländska Nationaliteten.

24 Lördagsquällarna sammanträder hos Blank det Medicinska Cotteriet, bestående af: Elfving (lejonet), Tapenius, Avellan, Lagus, Steven, Indrenius, Holmström m. fl. – spela vanligen Whist. –

25 11 Söndag Okyrka. – Nordensvan bjuder i avantscen på spektaklet, men antas ej – Ses blott: List und Phlegmaspråk: tyska ett stycke af 14:de rangen –

26 12 Måndag. Almquistska Går an Litteraturen studeras – och befinnes vara en snillrikt genomförd paradox. – A. Hos Tapenius.

27 13 Tisdag. A. Helander och Justus Sgr. – H. declamerar Almquistska månsången ur Imperial Törnrosen. – Det är wisst – hon är en underbar sydländsk blomma, denna ros, fulla af bländande purpurflammor och dödligt sårande törnens spetsar. – Hwad skulle Marjams giftiga törnen och Leonards sminkade smuts ibland »rosorna offrade åt Herren», bland Schems el Nihars sköna öknar och de älskwärda tonerna af den jagande Arthurs vackra horn?

28 14 Onsdag. Kultala – öfvers. af Keckman – från Zschockes Tyska dikt – och så mästerligen införlifvad med det Finska folklynnet att den troligen som folkskrift betraktad öfverträffar sjelfva originalet. Detta skall bli mitt första lärospån i Finskan.

29 15. Thorsdag Spekt. II – pjes 2. Michel Perin eller Polisspionen utan att veta det. Comedie i 3 akter – quick, sarkastisk och bitande – utförd med mycken finesse – Wulfert befann sig bland åskådarne som ej voro mer än circa 70 – Jag satt på andra raden – bequämt utsträckt med ryggen vänd åt theatern. I Logen bredvid satt lilla Kapellanskan, sockerflickan med en 10 års pojke till förklä – rätt som det var gläntade det i dörrn och borta var fågeln flugen med Tff. – »Hwart har du gjort af din syster? frågade jag pojken.» – »Jag wet inte; de herrarna tycker så mycke om henne så.» – Till efterpjesen, den burleska Beer und Bassaspråk: tyska war hon återkommen – »Jag war hem som hastigast.» – »Jo du var vackert hem!»

30 16 Fredag. Sp. III. Op. 1 – Zampa för 2:dra gången. Julia war hes i dag, och Marmorbruden gafs af Mad. Hornicke – Men deremot hade man en behaglig Ritta uti Johanna R. och chörerna lyckades bättre. – Nya vackra stycken uptäckas och Zampa vinner. Fullt hus. Noblesse.

31 17 Lördag – August Essen – En Himmelsblå Rosenderöd Kappa à 120 Rd. Rgds.

32 18 Söndag Aaron Borg predikar. – Ovisite hos Thuneberg – och visite hos Rpffs med B. – Sophie spelar Herolds Marie, Fra Diavolo m. fl.

33 19 Måndag – Min Läsning är ordnad. Jag afhör Rein i Finska historien, Blomquist i Esthetiken – och studerar för resten Finska.

34 Bref. – Turckhauta Connoisancen träffas åter. – Claes Zimmerman om Jordnaturerna och Svenska Adeln.

35 Hangolas Dikt – försök att kläda en Finsk flicka i Runans drägt. Om jag lyckats få drägten att sitta och klä’ må andra afgöra, men åtminstone känner jag igen mitt blåöga, och det doftar häggblomster när jag tänker derpå.

36 20 Tisdag. Gardes bataljon undfägnas under sin exercise på Caserntorget först med ett snöglopp och sedan med, hwad som ej var behagligare, ett dundrande tal af Wendten för alla deras oseder.

37 Afton: Gubben Thuneberg berättar långa historier.

38 21. Onsdag. Calle Lundahl sjunger ur Törnrosens Bok. »Hwad tycker om de här styckena?» »Woj wet du, jag törs inte säga det för någon menniska, men jag tycker om ingenting i verlden så mycket som om de här.»

39 A. Sp. IV. Op. 2. Tankred af Rossini.

40 Gafs illa – i synnerhet Tancred sjelf i skepnad af Johanna R. en kroknackig, pjåkig och skrattande hjelte som ej såg ut att kunna skrämma en katt på flykten än mindre en Saracen. – Jeana, hvilken – med Sophie – satt på parterrn under mitt beskydd och bjudning – sade med rätta: under hvilken gestalt än den der Johanna uppträder, är det alltid liksom någon sade: »si på Johanna Reitmeyer!» – Eduard G. entretenerar Sophie. Som Tankred hade hon tycke af Oskar till vexten.

41 22. Thorsdag. Gautierska Lindansarne spela i Theatersalongen. – Fåfängt will Franz Snellman öfvertala mig att följa. – »Sätt dig du ner, kära Franz och spela Zampa för mig» – hvilket sker medan wi begge äro förtjusta i musiken och Alices Romans i synnerhet.

42 Sedan hemma och på Hangola.

43 23 Fredag. Sp. V. Op. 3, Norma af Bellini.

44 Spelas bra. Julia är wacker – Severus hänförande när han säger: »Ich bin ein Römer. Gibt den Tod mir!språk: tyska» – och sedan böjer knä för sin försonade Norma – böjande hufvudet som ett barn i hennes famn. Man hade wäl Kestelotska jemförelsen till hands, men tutal är om icke den ena Severus war lika mycket bättre än den andra som den ena Norma war förmer än den andra. – Adalgisa war Johanna, och ganska söt men ändå ej som Madame Koehler.

45 Plats på andra raden – Rpffs uppe – men jag var ej riktigt stämd, och barnslig nog att frukta för eldfara på theatern.

46 24. Lördag – Disputationer revideras och ordnas – högar af Lärdom skräpa öfverallt.

47 A. Engströmmarna rådgöra om de skulle skilja sig från Institutet, hvilket jag afstyrker – men de gjorde det ändå:

48 Medicinerna bostonera – Och Pacius d. y. som kommer på souper, måste spela ur Zampa innan han får smaka en bit.

49 25 Söndag. Okyrka. Math. Castrén om Lappland. – Pysik hos August E. om Rein och Tengström – skrämmer upp mig –

50 Sp. VI Op. 1 Zampa för 3:dje gången.

51 Nästan fullt hus. Parterr. – Ännu flera wackra saker upptäckas, såsom Rittas och Daniels duett – »die hübsche Bayaderespråk: tyska» m. fl.

Wenn mir ein Mädchen wohlgefällt

so hilft kein Wiederstreben,

hat sie sich einst meines Hertz erwählt,

so muss sie sich ergeben –

Hoch wie der Corsar

auf dem blauen meer,

aus den Dörfen, Städchen

raub ich hübsche Mädchen – Wesvårläst p.g.a. överskrivningnn mir ein Mädchen wohlgefällt etc.

Hornicke.

54 Samma dag war på engång Spektakel, Picknick, Gauthiers Representation och en Mari Appelbergs bal, – alla besökta, hwaraf kan slutas att det finnes smak för alla slags nöjen i Helsingfors.

55 26 Måndag Jag har kommit en pseudo Sophie Toppelius på spåren – densamma som spökade på ångfartyget när Emilie for till Åbo. – Jag är nog skamlös att från posten uttaga ett quarliggande bref till »Dygderika Jungfrun Sophie Toppelius» – Dateradt Åbo Julii 1840, och från mor till dotter. – Det skall vara en skicklig jurist som skall få mig att hänga derföre – ty hwem kan väl bevisa att ej de rätta Sophiorna äro »Dygderika jungfrur» om det kommer an på knapt?

56 27 Tisdag. OGauthier – Bekantskap med Berndtson som besöker Blanken. Bsons Mathilda är en så ytterlig imitation efter Tegners Axel, att hon alltid måste tillintetgöras af jemförelsen. Hon är en af de många förhastade skapelser som måst låna både kropp och själ för att komma ut i verlden – Wackra partier finnas likväl strödda här och der; t. ex. Gustaf säger när han dör: »Nu vexa vingar på min själ.» – Det är en vacker tanke.

57 28 Onsdag. Blomquist: »en stor man är endast den som lefver för en idée, hwars hela lif och alla handlingar åsyfta att realisera en enda idée». Det är sannt. – Äfven detta är det stora och sköna hos pietisterna, att de lefva för en idee – och äro beredda att upoffra allt för densamma.

58 S. d.Samma dag Rosenkampff hemkommer. M:lle Hartman lemnar Rpffs för att resa med Stjernwalls till Wasa. –

59 29 Thorsdag. Kultala med flit. Deremellan Schack med B. – Stipendierna anslås lediga. Detta ger mycket att fundera; jag måste söka.

60 30. Fredag. Bref om gubben Dahlstens död. Sof i frid, gamle vän!

61 Paradeexercise och Politik. Menniskan måste dock lefva med i sin tid.

62 S. d.Samma dag Sp. VII. Op. 4. Figaros Hochzeitspråk: tyska, in 4 aufz.språk: tyska Mus. von Mozart.

63 Ett genomlättsinnigt, men ett gladt, ett älskvärdt stycke, denna Figaro!|170| Pacius d. y. sade: »Figaro är ett fulländadt stycke från början|1087| till slut – Der finns ej en ton som ej är vacker – Man blir så glad i själen när man hör den». – Och det hade Pacius rätt uti.

64 Och Figaro gafs bra. Det war Oliviers vackra dag. Hornicke war den narrade Almaviva, Johanna R. hans grefvinna – Julia kammarjungfrun – alla älskvärda och – lättfärdiga figurer. –

65 Sötast war likväl M:lle Beyer – som pagen – en stor klippare som ville stjäla sin kyss rätt behändigt, så barn han ansågs vara.

66 Huset alldeles fullt och publiken i riktig extas.

67 31. Lördag. Möte om Årsfesten, bestämd till den 9 November. – Talare utsågos, bland dem undertecknad. – – Hemkommen derifrån finner jag

68 Medicinsk Soiree. – Inträder långsamt – en obekant figur – Lagus – kommer emot mig: »war så god och stig fram, Blanken är utgången men kommer strax tillbaka.» – »Ja jag tackar, sade jag, jag skall låddas wara hemma här.» –

69 Herrarna bostonerade, rökte och berättade upbyggliga historier. Doktor Caro kom in och hade glömt att förse sig med galoscher, hwaraf följden blef att wårt nyskurade golf såg präktigt ut andra morgonen. – I allmänhet war odrägligt – om det nu war mitt lynnes fel – Blott Felix Willebrandt war treflig, då han med en verklig poesie beskref M:lle Beyers skönhet i går – »Det säger jag, gode herrar, tammefan det nånsin så kostat på mig att vara fattig karl som i går – ja, jag kunde gifta mig med flickan om hon ville ha mig, men det lär hon då inte.» – »Åhå, Felix, ditt lejon! Felix – hwad du säger! hon skulle inte villa ha dig!» »Ja hwem kan svära på det?»original: det? svarade Felix anspråkslöst.

70 Sedan sjöng han Doktor Eisenbart m. fl. för oss, och beskref huru han och Carl H. sjungit om M:lle Pimpernell, mjölnarens dotter m. fl. för fröknarna Hartman. Hwarpå Herrarna samteliga ströko af till Cajsaniemi och blusade Champagne på Elfvings Conto – – Den frestelsen åtminstone bet ej på mig.

71 Härmed war October till ända, hwars motto betecknar mången tyst tanke som aldrig kommit på papper än.