Augusti

|12||273|

Augustus.

1 1. War en Fredag. Det blåste något. I dag war det som jag fick det förut omnämnde brefwet af Hindrik. Åt blåbär och läste tidningar. Spelte piquet. Hoppade öfwer näten. Klockan war tu då en förningsbåt anlände ifrån Kubban för att hämta oss dit. Ned på båtens botten satt jag m. fl. Wi spisade middag uti ett för tillfället upslaget tält, der det förekom oss rätt trefligt. Les damesspråk: franska woro med Hr Bl. och Collander och sinsemellan inbegripne i i ett samtal om ett af deras älsklingsämnen bryderi och förräderi af några småsaker som åtskilliga önskat behålla för sig sjelfwa. Der framblixtrade i ifwern hwarjehanda blänkande titlar såsom »commercerådinnan C., länebokhållerskan H.»,original: H., och dylika. – Efter måltiden woro flickorna illa utsatta för Tullförwaltar Lundmark som påstod att han; emedan en af dem beswarat hans matklapp, måste ha en kyss öfwer laget. Det hjelpte ej. – De måste. – Caffe. Sedan företogs hök och dufva, en lek som fortsattes i nära 2 timmar. – När det war slut skulle wi exercera. Först stod Tullförw., sedan Hindrik, så jag, så Mathilda, Sophie, Marie B. och flera. Wi gjorde till en början några militäriska equilibricer, wi föllo alla på högra knä't och räckte ut högra handen likasom för att|171| lägga an. Puff, fick Tullf. en dugtig knuff af Lybeck som commenderade, – och hela linien tumlade omkull. Åskådarne hade ej litet roligt deråt. Jag föll på min grannes fot. – Detta spektaklet war icke wäl slut innan wi åter företogo en ny lek som kallas: katten och rottan. Äfwen den war mycket munter. – Sedan sjöngs och musicerades det. – Souperade ute, hwarwid jag kom att höra ett politiskt resonement. – Hem till Alörn i samma förnings båt. Lithens foro i sin slup. Jeana B. sjöng Marias farwäl, ur Axel. – Månan. Fra Diawolo. Owanligt munter. Skafferiet stängdt af underskrefwen och Rosalie L: – (Hade förlorat 1 gl.glas åkerbär på wad)

2 2. Lördag. Den war wäl annars munter nog, men får intet betecknas som glad emedan Mathilda var ledsen öfver orättvisa bannor och jag med henne.uttolkad chifferskrift Mamma for hem i sällskap med Tant R–pff och Collander, men skulle snart wara tillbaka. Catharinæ dag och märkwärdig såsom årsdagen af den 2 Aug. 1832. – Hindrik och jag sköto om morgonen 5 skott för Mamma. – Hos Turdins. Hindriks harstek smakade bra. E: m: spelte wi lotteri, drucko bischof och åto strufwor. Mamma hade kommit tillbaka. Blåbär. Lundmarks fruntimmer. Spisade ute i det gröna. Katt och råtta. Hindrik till Djupsten. – Åskan gick litet, och det blixtrade starkt, men på afstånd, så att wi stodo och betraktade det granna skådespelet. – I skafferiet, med flickorna som woro litet skrämda af ljungeldarne. – – Wunnit ett glas åkerbär.

|13||274|

3 3 Augusti 1834. Söndag. Mariædag och Årsdag af den 3 Aug. år 1832. Minuter och secunder skrida fram med snäckans gång då deremot timmarne, dagarne och sjelfwa åren skynda pilsnabbt ifrån oss; men deras minne lefwer. – †† – Wi skulle gratulera Marie Berger och spökade ut oss litet för att surprenera henne. Jeana B. war förklädd till cawaljer och såg hygglig ut, Dom.språk: latin Blank war en gammal fru, föreställande min äkta hälft; HB–n war Faster Nora wår cawaljers unga fru, pastorns dotter, war så slankig och lång; slutligen underskrefwen sjelf, Pastor i Loka, med en hiskelig isterbuk, måtte hafwa sett splittgalen ut. Wi woro muntra och förnöjda, kan man tänka. Mins cusin, sade jag åt min hustru in effigiespråk: latin. – – – Frukost hos Turdins. Förlorat. A: Dyhr kom åter. Middag hemma. Piquet medan de andra sofde middag. Torkade tallrickar. Rosalie och några andra af fl. togo en lur på lafwen. – Ut att segla med Capten Bergendahl och flickorna. Till Djupsten. – H Samtal med Jeana B. om några de förnämsta Swenska skalder hwilka hon kände. Det fägnar mig att jag känner en Finska till som icke tål R–eRyssarne och en annan som åtminstone icke tycker om dem. – Carl den XII och Gustaf II Adolph. – Hindrik. Blåsten|172| tog till mot aftonen sedan wi hunnit hem och blef splittrasande. – Med Hindrik på stranden; wi sågo på elementernas raseri. – Sjöngo sedan, sent om aftonen. Det regnade litet.

4 4 Augusti År 1834. Måndag. Fru B–s födelsedag och årsdagen af d. 4 Aug. 18342 den 3:dje och sista af de herrliga Augustidagarne nyssnämnde år. Hammarins herrskap hade Al. anländt till sin stuga på Alörn och woro i dag på f: m: på visit hos oss. Jag satt undertiden ned i skafferiet, då och då besökt af de wåra. – Flickorna C. hade gått ut att plocka bär. – Rensade ärter med Mathilda och Sophie – Wi hade knapt om mat ty den starka stormen hindrade tillförsel. E: m: piquet medan de andra togo en lur, hwarwid jag wann russin och mandel. Till Turdins stuga; der speltes myllymats och sedan piquet med Mathilda. – Wåra andra herrar hade warit i Hammarins stuga och der quarlemnat sitt hjerta hos M:ll Kynsell, den söta canaljen. – Hem promenerande. – Wi sjöngo. Sist uppe. –

5 5. Tisdag. Till i dag war andra terminen för resedagen bestämd, men blef till min och fleres glädje upskjuten tills i morgon. Wädret war nog stormigt. Åt åkerbär och blåbär. – Piquet med Mathilda. E: m: – Tittade genom en sprynga på oförwarandes på flickornas toilett. Blåbär i sällskap med Mathilda|14||275| hwarwid wi rätt mycket talte om Stockholm. Äfwen hon ingen Rysswän. Myllymats med Rosalie och Mathilda, en för bägge och begge för en. – Toilett. Till Hammarins herrskap. Söta Canaljen spelte guitarr och war werkeligen söt. – Lundmark. Ett glas toddy. Wi roade oss med hök och dufwa, rätt muntert hoppande öfwer stockar och stenar. Det hade lugnat, war klart och kallt så att man med skäl kunde befara frost. Men Guds öga såg att wårt arma Österbotten lidit nog i twenne hårda år, och moln upstego i wester. Denna natt hade dock frost uti södra Finland, Liffland och Preussen, som wi sedan fingo weta, totalt förstört årswexten. – Till Alörn anlände enytterligare en hel förningsbåt fruntimmer, så att jag tror wi woro närmare 100 personer på holmen. – Afton hos Turdins. – M. agerade. Sjöngo der utanför gamla stugan. – Till andra stugan efter kort. Sent om aftonen skulle wi ännu spela. Fruarne företogo sig boston; Rosalie, Mathilda, Hindrik och jag ett partie mariage. Albert D: mulen; deraf hjertat fullt är det talar munnen. – Låtsad kutnurjus, hwaråt wi hade rätt roligt. Muntert. Ärtskidor och surt dricka, ett herrligt mål på säng. – Uppe såsom mundskänk.

6 6. Onsdag. Bedröflig af andra graden såsom afresans dag. Om f: m: war en hel swärm med fruntimmer af de sist ankomna hos oss. – Hindrik. – Twenne fjärilar från Fru B–s skawle. – Blåbärsmåltid för sista gången.|173| Jag skref med blyerzpenna inne i stugan en åminnelse öfwer wår wistelse här. Middagen kom och gick. Strax på E: m: woro wi på en promenad i skogen för att söka friskt watten, hwilket wi ock funno. Wid detta ställe höggo A: D: och HB in sina namn. Jag högg dit M C L.uttolkad chifferskrift Wi drucko nu caffe och skulle fara.¤Torkade tallrickar med M:uttolkad chifferskrift – »För första och sista gången!»original: gången! – »Icke den första kanske och icke den sista»original: sista – »Jo den sista gången!»original: gången! – – Hwarföre det? – Då plockade jag gula blommor och sände med dem helsningar till Alörn. Wi Afreste. Denna skärefärd, säkert den mest nöjsamma jag och flere andra uplefwat, skall wäl ständigt lefwa i allas minne som deltagit deri. Det är endast ute på sjön, likasom i ett isoleradt tillstånd från andra menniskor, som man förtrolighetens och trefnadens band starkast sammanknytas. För mig, speciellt, hade detta Alörn nu warit en lustgård, kanske mer än för någon annan. Hvad mer hade jag kunnat önska? Här hade jag alla demoriginal: del som äro mig kärast,uttolkad chifferskrift det war ljus, det war en drömmandes lif. – Snart woro wi långt borta. Lefwäl du sköna holme! – Russin och choclad. – Wi spatserade från Åminnet, hwarwid Mathilda och Hr Bl. dansade ballett. – Långsamt. I trädgården.original: trädgården Allt war som förr här på Kudnis. Min blick sökteoriginal: söfte staden och Mathilda.uttolkad chifferskrift

|15||276|

7 7. Thorsdag. Förmiddagen uträttade jag ingenting, war blott i trädgården och spisade krusbär och winbär som nu höllo på att mogna. E: m: Om aftonen till Lithens. Lånte böcker af Rosalie. Wi gingo i trädgården och pratade der. Jag talte med Mathilda talte om vår correspondance och hon log dervid så skälmskt.uttolkad chifferskrift – Det blef halfmörkt och klockan war hela hopen innan wi tänkte på att återwända. – Jag åt afton hos Lithens. Wi pratade sedan länge och wäl om Helsingfors och Runebergs jungfru som skar halsen af sig. – Kl. war 11 då jag kom hem.

8 8. Fredag. Utkom N:o 6 af mina Ephemerer försedd med en charade af Comme çaspråk: franska. Henrik hade dit insändt twenne anoncer. I dag war jag icke till staden. Morbror GWT. här i wredesmod öfwer en båt. – Lilla Bibliotheket. – Fru Backman jemte Jeana och Emelie B. här. De sjöngo. Mamsell Grönberg död i Stockholm.

9 9. Lördag. Läste Juden af Spindler på f: m: – E. m. Mathilda L. tillika med Lottchen B. hos oss. Den sednare stadnade quar. Jeana B. Emelie B. med flere här. Underskrefwen spelte pianoforte. Monsieur Bl. war i staden. Jag följde Les damesspråk: franska hem. Det började regna. Paraply hos Lithéns, Sång hos Turdins, Lottchen blef hos oss.

|174|

10 10. Söndag. På f: m: i kyrkan. Holmen predikte och anfäktade sig jemmerligen. Den första Ryska oficeren, en Leutnant Tennberg war nu synlig. – Moster Kerrman och flere unga damer följde oss hem till Kudnis. – En blick som tände eld.uttolkad chifferskrift E: m: Hr Bl. och jag gjorde visite hos Tullförwaltar Lundmark. – Der woro åtskillige andra herrar. – Pianoforte och wals, i hwilken jag dock icke deltog. – Kl. 9 bort. – Wi hoppades träffa Kudnisborna i Lithéns trädgård men det slog icke in. Lottchen, Sophie och HB:n hade haft trefligt i sluten krets hos Lithens. Jag afundades dem.

11 11. Måndag. War något ruskig och mulen; wi hade tänkt på en utfart till Ålsten men den kunde i dag icke blifwa af. Sysslade med Lilla bibliotheket och skref Zigenarne till slut. Lottchens nummerskyltar. Mot aftonen hos Fru Brunström. Der woro Tant R–pff och flickorna från Juthbacka. Conversatsiångng. – Åskan började mullra och det blixtrade starkt och tätt korsade eldarne hwarandra. Carolina B. illa till mods; likaså de andra Fruntimmerna. – Ma Tantespråk: franska hos oss tillika med lilla Fanny. –

|16||277|

12 12. Tisdag. En glad dag. Rätt wackert wäder. I dag skulle wår plan ställas i werket. Läste ut Juden. E. m. Sophie skref till Mathilda med anmodan att komma till oss. Hon kom kl. ½ 5. – Plockade smultron som föllo en obekant på läppen. Wi foro till Ålsten wid Nålörn. För twenne år sedan woro M: L:, L. B:n, lilla Gustaf, Fr. Lithen Fanny och jag till samma ställe: wid detta tillfälle fick jag en ål på metspö’t och kallade stället Ålsten. – Nu woro wi blott 4 nemligen 3 flickor och underskrefwen. Wi försökte meta men hade ej särdeles lycka deri. Sedan suto wi på Ålstenen och pratade. – M: beskref theaterpjesen Ryno. Twenne näswisa handtwerkare foro derwid förbi och sade: »hwad skall pappa säga», slängde äfwen en slängkyss åt Cousin Lottchen. – Trefligt. Kl. 8 foro wi hem till Kudnis, och derwid rodde Mathilda och L. B:n med ett par åror hwardera up genom ragnörn och ända hem. De raska flickornas fina händer buro wackra rosor till minne af färden. På Kudnis woro Rosalie L. m. fl. – N:o 7 af Ephemererne. – Fölgde hem fruntimmerna.

13 13. Onsdag. Ut att segla på ån med chrysallida. Förde Lottchen till staden. Franz Lithen läste för mig. Om eftermiddagen war prostinnan Snellman hos oss; Lithens och Turdins äfwenså. – Fånge uppe på min kammare. Mariage med Mathilda, Lottch. och Hr Bl. – Hastigt slut derpå. – Sedan, sent om aftonen fortsattes det, Mamma i stället för Mathilda. – Hr Bl. och Mamma Kutnurjus, hwilket gaf god appetit.

14 14. Thorsdag. Lottchen skulle fara bort och jag förde henne till staden, men hon stannade hos Lithens. – I Normans trädgård; M. och Fr. der.|175| – Plockade smultron och gungade så att jag stötte hårdt uti jernet. – Wi talte om hwarjehanda, gamla saker. Mathildas minne är en werkelig skattkammare från förflutna älskeliga tider. – Jag seglade hem. Om efterm. war jag hos Lithens, satt med flickorna, åt hallon och hjelpte dem rensa. – Lithens nya byggning är nu upptimrad, ett resligt, wackert werk, säkert det största hus i staden; det förundrar mig att man icke saknar den gamla trefliga byggningen som bordt wara dem så kär. – Man brydde mig för Carolina B., men det wille ej lyckas. Med dessa bryderier är man nuförtiden mycket osäker, än en, än annan, men alltid skall det wara någon. Hwad andra widkommer, så tror jag icke att Litanian behöfwer få någon tillökning, och att Sophie B. kan derföre wara tranquile. Sednare på aftonen afhämtades jag af syster min som frequenterat sin synnerligen goda vän Sophie O. – Collander hade främmande och hos honom öfwerenskommo på Tullförwaltarens anmodan några ungherrar att i morgon gå till Fru Backman. – Rodde hem Sophie.

|17||278|

15 15. Fredag. Huru bär det ihop? förtretlig och glad på en gång! – Låt se. – Om morgonen blefwo wåra Fruntimmer bjudna på Doria till Fru Backman på Juthbacka och Herr Blank war en af dem som öfwerenskommit att gå dit; han wille att jag skulle med men dertill sade jag från början nej, af orsak att jag ej dertill war hugad, heldst mycket fruntimmer och så få herrar skulle gå dit. Ända till sista stund höll man på med mig men jag tänkte: en gång säga och dervid blifwa är bätre än hundrade gånger tala; jag gick icke. – Till Morfar. – Sedan om afton att simma med Hindrik. – En måltid på bären i trädgården. – Jag hade sedan gått up i kammaren och skref uti denna min dagbok, då Annalena kom och sade att Bror Franz war hitkommen. Deröfwer blef jag rätt glad. M:llespråk: franska Berggren följde honom. En timme derefter, klockan nära 10 kommo de andra hem från Juthbacka. Der hade de walsat och dansat potpouri. – Kl. ½ till kois, nere.

16 16. Lördag. – Wi och wårt främmande tillbragte förmiddagen hemma; Hr Bl. sjöng och spelte guitarr uti Lusthuset. E: m: Franz Lithen här. Wi seglade till staden, Franz skulle göra wisite hos Lithens. Der woro wi om aftonen. – Jag besåg Lithéns nya waror som kommit hem med briggen Oden. – En nummer af Ephemererna framwisades. Rosalie, en hwit dufwa. – En pipa tobak. – Rodde herrskapet hem.

17 17. Söndag. Jag har glömt bort att uptekna dagen då Ryssarne inmarscherade hit, jag tror det war Tisdagen den 12 dennes. Wi woro i dag i kyrkan, och der stodo de helt fullt på gångarne. Holmen predikade. Wi herrar från|176| Kudnis woro bjudna till Lithens till middagen, några få andra derjemte. – Med flickorna en stund. – Efter caffet wandrade jag hem i sällskap med HB och AD; med dem, och Fr. och Hr Bl. simmade jag wid notwarpet. – Till Lithens åter. En stund hos flickorna med Hindrik. Utskjutning af fartyget skall nästa Lördag gå för sig. – Krusbär. Wi skulle i trädgården och dricka toddy, det hjelpte icke; jag är helt led densednare waran i synnerhet som jag fått höra hwarjehanda derföre. Ryssarne höllo musik på torget och det narragtiga folket strömmade omkring de syltfötterna. Äfwen Hindrik och jag hörde på dem. Flickorna L. woro de enda som wiste styra sin nyfikenhet och sedan fick jag höra: »skäms, du som sprang efter Ryssarne»! Hon hade rätt. – Wi woro ganska länge i trädgården; kl. 10 åto wi afton hos L. i sällskap med twenne oficerare, Capten Gadding och Tennberg.

18 18. Måndag. Twenne gånger att simma. Dagen företer just intet märkwärdigt ty den war förlorad. – Mot aftonen gingo Franz och Bl. till prostgården, damerne på wisiter och underskrefwen stannade ensam hemma. – Månen såg wacker och underlig ut, som om den stode i brand. Mycket föregår i werldsrymden hwarom wi icke ens hafwa en aning.

|18||279|

19 19. Tisdag. Woro wi ock att simma. Herrarne woro hos Lindquistens. E: m. flickorna Calamnius suto hos wåra damer. Herrarne hos Collander. – Sent om aftonen fölgde jag flickorna hem, och återwände med Fr. och Hr Bl. – Det war så lifligt och muntert i staden. Rådstugan hade mistat sin gamla brädbeklädning som skall ersättas med en ny. – Ochså denna dagen kan jag kalla förlorad.

20 20. Onsdag. F: m: till staden med wårt främmande. Wi besågo Collanders waruförlager. I Lithens nya rymliga byggning. – Inne – På bron såg och talte jag med Mathilda.uttolkad chifferskrift – E: m: Josephine Calamnius hos oss. Uti Lithens trädgård. Fru Gesberg m. fl. gingo derifrån till Kudnis. Jag och twenne af flickorna plundrade krusbärs buskarne med all magt. Men der finnes ock att taga utaf. – Sednare spatserade wi samteliga till Kudnis. Mathilda och Josephine stadnade quar till afton. Undertiden hade wi muntert, flickorna klädde mitt hufvud till brud och pinade och wredo håret som om de wille wisa att det icke är så lätt att wara brud som hwar man tror. Jo jo, sade Mathilda: »alla brudar skola ha sig en lugg». – Derefter walsades kring det dukade bordet under det j f. d. bruden bestod musiken. – Jag följde damerna från staden hem och linkade erbarmligt på återwägen. – Wi suto uppe en god stund.

21 21. Thorsdag. Broder Franz skulle afresa. Min fot hade låtit illa i natt och war nu formligen uprorisk så att jag icke kunde bruka stöfwel. – Fru|177| Backman och Morbror GWT: åto här resfrukosten. Herman blef inackorderad hos Franz: Klockan war 11 f: m: då han for; jag linkade efter till tåggrinden. Om e: m: war jag med Hindrik, Nyman O och Axel S: att simma och, som jag tror, för sista gången i sommar. – De begge sednare suto sedan en god stund uppe i Kammarn hos Bl. och mig; wi drucko en kopp the. – Mamma och Sophie borta hos Morbror GT. – Piquet och Musik i sällskap med Herr Blank.tillagt av utgivaren

22 22. Fredag. War en mulen, ruskig, tråkig och förlorad dag. Jag slapp ingenstans för den canalje lilltån på min högra fot. Jag satt i trädgården i Aspens skygd, knaprade med rögnbär och läste min synnerligen goda wän Polyfem. Det ser nog bekymmer samt ut huru jag skall komma på Utskjutningen i morgon. – Wi fingo underrättelse att choleran med stor wåldsamhet utbrustit i Götheborg. Sorglösa Swerige! ödet wille att ej heller dina söner skulle undslippa denna Guds wredes kalk. Men aktom nu wårt eget land, ty Tum tua res agitur paries cum proximus ardetspråk: latin. – – – Den dag jag icke ser Mathilda har jag riktigt ledsamt, det fattas mig likasom något. –uttolkad chifferskrift

|19||280|

23 23. Lördag. Efter en lång upskjutning blefwo wi ändteligen i dag bjudne på Utskjutning af ett skepp tillhörigt Morbror Lithen, Capiten G Lithen och Berger. Kl. 2 middagstiden begåfwo wi Kudnisbor oss ut till Djupsten, seglande i egen båt. Det gick med god force; Wi seglade i kapp med Lithens slup. – En talrik massa af bjudna och objudna åskådare war på holmen församlad. Fruntimmerna i synnerhet erbjödo en treflig anblick. – Jag träffade Stjerncreuz. – Snart börjades kilningarne och då blef det muntert. Hindrik, Albert och underskrefwen gingo up på fartyget och quarblefvo der till dess detsammas colossala massa började röra sig och under lifliga hurrarop gled ifrån sin bädd beskedligt ned i det wåta. – En så wäl lyckad utskjutning ser man sällan. Sedermera befanns bädden hafwa brustit. – Sedan om afton war det muntert att åse patronernes och patronessornas uphurrning; äfwen flickorna L: och Marie B. sluppo icke unnan, de skreko under luftfarten. – Nöjet stördes dock något af den skandalen att twenne af de närwarande oficerarne ochså lyftes upp!!!!: för detta beswär fingo bönderna af den ena, Capten Gadding, 5 rubel. – Jag träffade Janne Kerrman som jag icke sett på 4 år. – Wi spatserade arm i arm då det blifwit skumt. Sluteligen, ganska sent, anrättades soupén. Straxoriginal: Stray förut sade Mathilda: »kom hit jag vill hviska åt dig något! I afton skall du få den kyssen jag låfte dig på Alörn.» – Sedan låg det mig ständigt i hågen så att jag fökga kunde äta. – Hon|178| höll ord just då vi skulle fara bortuttolkad chifferskrift och jag kunde säga som Atterbom: »den kyss du mig gifver se natten och Freya»uttolkad chifferskrift – ty endast månen var vårt vitne.uttolkad chifferskrift – Det började regna, men gick dock öfwer. Kl. 3 om natten foro wi hem (Lithens stannade quar). Natten war skön och färden gick fort. – Jag satt ännu sedan länge up, såg på månan och skref. Jag glömde en ledsamhet – eller – lappri, den blef godtgjord.

24 24. Söndag. Sof ifrån ½ 5 till ½ 10. – Hindrik wäckte up mig. Han simmade wid Notwarpet fullklädd, hwarvid han klädde af sig. – Kl. 1 reste wi åter i egen båt till Djupsten dit wi woro bjudne på middag. Nu war endast fromma familjen der församlad. Jag hade skrifwit N:o 9 af Ephemererne, men den blef ogillad för ett uttryck om de R. oficerarne. – Wi åto kl.original: kl 4 och sofvo sedan middag. Jag mådde ej rätt bra. Kl. 6 skulle wi åter färdas af. Jag stod i båten och såg bakom mig, M vinkade med näsduken men om det var åt mig det vet jag icke.uttolkad chifferskrift – Wi rodde bredwid Turdins slup. Aftonen war utomordentligt wacker. – Jag spelade Fortepiano.

|20||281|

25 25. Måndag. Herr Bl. och jag rodde Sophie till staden hwarvid en gärdsgårdstroda tjenade till åra. – Jag läste Polyfem och satt i trädgården. Trädde up fröärter. Så förflöt denna dag obemärkt. Sophie war i staden och Lithens flickor jemte Albert rodde henne hem. Det blef tal om näsdukens vinkande som efter hwad Hr Bl. sagt sig hafwa förmärkt warit ämnadt åt mig. Jag bemärkte Albert: deraf hjertat fullt är det talar munnen, säger bibeln och den har rätt. Likwäl förundrar mig hans tanklösa för honom sjelf så opolitiska och okloka upförande. – Flickorna woro muntra och glada, jag gick ned till stranden i strumpfötterna och åsåg hemfärden som äfven skedde i båt.

26 26. Tisdag. Dels uppe i min kammare, dels ned i trädgården wid krusbärsbuskarne. Underrättelse ankom att broder Östring ankommit till staden. E: m: Nyman satt hos mig en god stund, wi drucko äfwen the. – Till staden i sällskap med Hindrik. Jag träffade Östring. Ut att spatsera med honom, Hr Bl., Lybeck och Collander. I Lithens trädgård på visite hos flickorna som der woro flitiga. Wi hörde på ett roligt resonement. Jag ser klart att ett hemligt förhållande äger rum mellan Collander och Rosali, att dölja ett sådant dertill fordras mera klokhet än han äger. Jag vill dock ej yppa för någon hvad jag ser.uttolkad chifferskrift – Wi woro muntra och smuttade på krusbären. – Hem klockan 9 aftonen.

27 27. Onsdag. Bjuden till Lundmark på allmän doria; jag twekade om jag skulle gå, men beslöt mig dock dertill. Skönt klart tempereradt wäder. E: m: brodren Östring här på ett besök. – skref till faster Lisette. Kl. ½ 7|179| om aftonen till Juthbacka; der war talrik församling. Man dansade och muntert och jag måste se owerksam derpå för min fots skull ehuru mycket det ock kostade på. Ryska ofic. som skulle föreställa premier cawaljerer blefvo litet förödmjukade. – Der war en degraderad soldat, en polack, som spelte på ett eget instrument, ett slags harpa. Han dansade med wighet och sjöng med känsla. – Klockan war öfwer 10 då wi förfogade oss bort. – Dervid fick jag en nick af Mathilda.uttolkad chifferskrift – Underrättelse att den starka skogselden i Wuoskoski blifwit släckt af det häftiga regnet i går. Twenne torp hade dock brunnit.

28 28. Thorsdag. F: m: skref N:o 10 af Ephemererne. Wädret war kulet och ryuskigt och dagen förlorad. – Hr Bl. for med Morbror GWT. till Jacobsstad. Jag satt en stund i trädgården. Mamma och Sophie på visite uppe i kammarn. – Annalena hade drömt att staden legat alldeles under watten så att blott taken syntes och war förskräckt deröfwer ty hon trodde det wara en aning om något ondt, t. e.till exempel en dödande farsot. På tidningarne stod att Svenska Actören Kolberg, Mathildas faworit war plötsligen död. – Stormen höll musik i fönsterna häruppe.

|21||282|

29 29. Fredag. War åter en förlorad dag. Hr Bl. hem från Jacobstad. I trädgården. Franska. E: m: Moster Augusta war med lilla Fanny hos oss; denna sednare war förnöjd och glad och sjöng af hjertans grunde: »Ack blott en blick i dess öga du sänder». – Jag fick höra att Jeana Backman skall följa med Ma Tantespråk: franska till Hfors och blifwa der i winter; jag gläder mig deråt. – Studerade ifrigt Tegners Axel och lärde mig flere ställen af den sköna romansen utantill. – Med Fanny till Fru Brunström der positiwet lät höra sin röst. –

30 30 Augusti 1834. Lördag. Dagens förmiddag liknade alla andra förmiddagar. N:o 11 af Ephemererne kom ut. Monsieur B. a la ville.språk: franska E: m: M:ll Sahlbohm satt här och man diskurerade i högst wanliga ämnen, men för mitt warma blod blef det för trångt här hem och jag beslöt företaga en utflygt till staden. Fikjin, d. ä.det är Sophie, syster min äfwensom Hr Bl. följde med. Wi linkade eller rättare jag linkade strandwägen till staden och stannade wid Lithens stora trädgård. Här tillbringade wi en treflig afton i sällskap med Flickorna Lithén och D:o Calamnius. Åt krusbär i parti, föregången med godt exempel. Länge dröjde wårt samtal wid wanliga squallerämnen, sluteligen kom det till Fröken Rudensköld och Armfeltska complotten och derifrån till flera märkwärdiga gissningar och halfpolitiska resonementer. – Wid mörkrets inbrytande träffade jag bror Hindrik och öfwerenskom med honom om en färd till Munsala i|180| morgon eftermiddag till wår broder Essen. – Klockan hade redan ringt 9 då wi spatserade hem, fölgdes först af damerne till tåggrind; och Hr Bl. och jag spatserade åter med dem till staden. – Mathilda var i afton åter så god, och när honoriginal: hoo ber mig om något och ser på mig – då kanuttolkad chifferskrift jag ej säga nej om det vore mitt lif. Hon bad mig säga hvad hon hade sagt på stranden en gång – jag vågade ej se upp innan jag sagt. »Duoriginal: Du är beskedlig sade hon. Nu tycker jag att du är som förr – du har annars varit så förändrad och så rädd för mig, – nog håller jag af dig som förr.» – Redliga flicka ... –uttolkad chifferskrift

31 31. Söndag. I kyrkan, der Holmen åter predikte och anfäktade sig af alla krafter. – En skara unga damer, hwaribland den söta canaljen promenerade norrut och satt en momang i wåran trädgård. – Min fot på bättringswäg. Jag fölgde fördenskull damerna till staden. E: m: kl. öfwer 3 for jag med Hindrik till Munsala för att träffa broder Essen. Under det wi för att inwänta wår lilla goda beskedliga Federley rastade litet på Juthas bjöd man oss i all wälmening en kall sup. Detta, anmärkte Hindrik, lärer wara wanligt då J. Lew. tittar hit in.

|22||283|

32 Wi ankommo omsider till prästgården i Munsala och träffade wår redlige broder Essen. Af den mängd fruntimmer som war dernere sågo wi blott en skymt. Essen war munter och treflig såsom alltid förr, äfwen uprigtig och öppen som förr. – Wi drucko toddy. Gubben Wegelius war på en wisit der uppe, brygde ett dugtigt halft glas och drack ut i en klunk. – Det blef bland annat tal om R:–Ryssarne ; han, sade Hindrik om mig, han och jag stämma fullkomligt i den saken öfverens; jag blir tredje man, sade Essen. – Gubben Collin war sedan der uppe med oss och wi skulle alla dricka brorskål med honom, det hjelpte icke. – Han började berätta om Fru Ringströms bröllop. – Mins inte Farbror, sade Hindrik, att jag ochså war med, och Farbror gungade mig på knä’t; jag war då liten pilt, nu är jag 25 år gammal fast jag ser unger ut. Gubben war litet twehågse, men tog det ändå sedan för fullt. – Så pratade wi till dess kl. war 9; då gingo wi ned och togo en smörgås. – Ännu sedan suto wi en stund och rökte och reste kl. 10. – Natten war mycket mild och wacker och hemfärden gick snällt. – Här hemma hade några förut warit på mina wägnar rädda för toddyglaset. Jag misstycker icke en sådan fruktan ehuru den bewisar huru föga man känner mig. – Men skulle några pojkagtigheter af sådant slag i yngre år så djupt hafwa hos dem inrotat denna fördom att mitt eget witnesbörd icke anses tillräckligt (hwarpå jag sett prof) så måste jag wädja till mina kamrater – ty en sådan gemen misstydning tål jag alldeles icke. Jag är icke ond på någon men önskar dem öpna ögon. –|181| Nordsken om aftonen. – Så är en månad nu åter förbi, 301 dagar af lif och glädje outplånligt inskrifna i mitt minne. Månaden har 11 tecknade dagar, deribland en dubbel.

 

 

1. ¤Torkade tallrickar med M:uttolkad chifferskrift – »För första och sista gången!»original: gången! – »Icke den första kanske och icke den sista»original: sista – »Jo den sista gången!»original: gången! – – Hwarföre det? –