Den tappade kängan
Kommentar
Kommentar
Komedin publicerades i Eos 1/2 1861; i Läsning för barn ändrades myntenheterna och ordförklaringar infördes. Miljöskildringen är Helsingforsspecifik i likhet med novellen »Kringelflickan» (Helsingfors Tidningar 18/1 1843), där Topelius använder Helsingforsmiljöer systematiskt för första gången (Forssell 2012, s. 284; jfr skildringen i »Huru Våren ser ut», Helsingfors Tidningar 22/4 1846; Laurent 1947, s. 75 f.).
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
Rubrik Cargers hörn hörnet av nuvarande Norra Esplanaden och Unionsgatan.
bullor bullar, finlandism.
2 pullor flickor; i smeksamt tilltal.
2 Franskade brö’n franskbröd.
2 Borgå tippor vetebröd. SAOB har detta belägg av Topelius.
2 vindtböjtlar petit-chouer, poröst och luftigt bakverk som kan fyllas med smaksatt kräm; ursprungligen från tyska windbeutel, luftficka.
3 raraste blommor vackraste barn.
3 madammen madamen (här: torgförsäljare; jfr torgmadam).
4 efter eftersom.
4 Clopatts konditori på Alexandersgatan 12.
4 Forsströms konditori på Norra Esplanaden 3 under 1850-talet.
4 Ekbergs café i hörnet av Freds- och Mariegatan 1852–1856, i Kiseleffs hus från 1856, samt bageri och konditori i eget hus på Alexandersgatan 52 1864–1873.
4 Sibbogubbarna bondgubbarna från Sibbo socken strax öster om Helsingfors.
4 Catani konditori och värdshus på Norra Esplanadgatan 31.
4 portemonajussar portmonnäer.
5 skrapbulla sladdbarn (finländsk svenska).
5 hugga duktigt till överdriva, begära för mycket.
9 krusada krusade, veckade, räfflade; dialektalt.
9 hundsfottar även grovt glåpord; uslingar. SAOB har detta belägg för bakverk av Topelius.
15 Blombergs och Westerlunds Bagarmästarna Blomberg på Fabiansgatan 7 och Westerlund på Regeringsgatan 4.
31 fruntimmersförening Fruntimmersföreningen i Helsingfors grundades 1848 för att hjälpa fattiga och vanvårdade barn, men bistod också fattiga kvinnor ur arbetarklassen.
35 Bolins bod Handlanden A. F. Bolin sålde olika slags knappar, band, tyger m.m. vid Södra Magasinsgatan i början av 1860-talet.
35 gaslysningen gasbelysningen.
53 pradajerska försäljerska, torgdam; från ry. prodavat, sälja.
53 korpat åt sig roffat åt sig (vardagligt).
55 Sveaborg Fästningen tjänstgjorde också som fängelse. »Här förvaras brottslingar och lösdrifvare från hela Finland», konstaterar Topelius i Finland framställdt i teckningar, ZTS XII, s. 154.
57 kappe måttenhet för torrvaror, motsvarande 4,58 liter.
62 rart här: vackert
62 ragassar bråkar, väsnas; i finländsk svenska.
62 prejar pungslår, skinnar.
63 »Har magistern gamla rockar [...] säj?» Anspelar på att de fåtaliga judarna i Helsingfors ofta handlade med begagnade kläder.
63 Mitä maksa? (fi.), pro mitä maksaa, vad kostar det?
63 stutar fyllbultar.
65 prenika pränika, jfr (ry.) prjanik, rysk pepparkaka; i finländsk svenska.
73 schjuppskinnspelsen sjubbskinnspälsen.
73 bahytt damhatt med stort, nedvikt brätte som hålls på plats med band knutet under hakan.
75 helst åtminstone (finlandism).
75 jernvägsbröd (mörkt eller grovt/knaprigt) bröd som ursprungligen såldes i tågens restaurangvagnar, jfr eng. Railroad Bread.
75 dispenderat desperat.
75 skifonnierad echaufferad, från fra. échauffer, bli förargad.
95 Frenckells boklåda Frenckell & sons bokhandel i samma gathörn som madammen, på Norra Esplanadgatan (från 1848).
127 skinkanedrar chikanerar; trakasserar, bråkar med.
135 gevaldiger poliskonstapel, ordningsman.
139 Kudrakoffs handlande A. Kudrakoff på Sofiegatan 4.
149 hoplackade palt här: hoptorkade luns (och maträtt bestående av kokt blod och mjöl).
151 tribultifiera tribulera; plåga, pina.
155 ärliga här: sanna.
163 konstrumpera korrumpera.
185 kollrig tokig.
185 magistraten förvaltningsmyndigheterna.
Nu skall jag baka franskade brön, [...] Alu, alunda, alu! formen återgår på Arvid August Afzelius (1785–1871) »Alundavisan» (Laurent 1947, s. 188).
Bibliografi
Forssell, Noveller, ZTS IV 2012, s. 284; Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 75 f., 188; Lönnqvist, »Det endast förnimbara», 1996, s. 110 ff.; Topelius, Finland framställdt i teckningar, ZTS XII 2011, s. 154; Topelius, »Huru Våren ser ut», Noveller och kortprosa, ZTS VI 2020
Den tappade kängan.
En händelse vid Cargers hörn*En af de mest besökta platserna för månglerskor vid Helsingfors salutorg..
Madam Strömkonsekvensändrat/normaliserat sitter vid hörnet och har framför sig en korg med kringlor, bullor och pepparkakor etc.konsekvensändrat/normaliserat
FÖRSTA VISAN.
Kom, mina gossar och pullor!
Hvem vill ha skorpor och bullor?
Hvem vill ha kringlor af bästa slag?
Kom bara hit, få ni smaken!
Franskade brö’n, ta mig maken!
Jag har bakat dem sjelf i dag.
Pepparkakor sju dussin!
Borgå tippor**Ny uppfinning af bagarkonsten. med russin
Och vindtböjtlar här har jag.
Kom, kära gubbar och gummor,
Flickor och raraste blommor!
Kom och köp er att mumsa på!
Inte ska’ de vara dyra,
Köper ni två, får ni fyra;
Litet prutar jag se’n också.
Låt mig ej stå här med skammen!
Kom nu och köp af madammen!
Kära vänner, kom hit, se så!
[67]|68||43|4 Nej – ingen kommer. Här sitter jag och skriker mig hes, och ingen vill köpa. I dag tänkte jag göra god marknad, efter det råkar vara julafton i qväll. Jo, pytt! Alla menniskor springa till Clopatts och Forsströms och Ekbergs och hvad allt de förnäma heta. Sjelfva Sibbogubbarna löpa till Catani för att köpa karameller med guldfransar på; – ingen skam! Och vi stackars kringelmadammer få sitta här med fulla korgar och tomma portemonajussar. (Slår ihop armarna.konsekvensändrat/normaliserat)konsekvensändrat/normaliserat Husch, det är kallt!
5 Som jag nu inte frågade*Nyländska. Sibbo-gubbarna om de hört något af syster mins barn! Stackars menniskan, hon dödde i höstas, och aldrig vet jag hvem som korjat**Tagit vård om. barnungen. Jag har gudskelof skrapat ihop en smula på brända bullor och sura skorpor och skulle så hjertans gerna pyssla om syster mins flicka. Hon skulle bli min skrapbulla och ärfva allt hvad jag äger. – Men se här kommer en fru. Nu skall jag hugga duktigt till, och så skall jag pruta. Det tycka fruarna om.
7 EN FRU. Nå, min kära madam, hvad har hon för godt i korgen? Finns här något som duger åt barnen?
9 MADAM STRÖM. Skall det vara krusada eller okrusada***Nyländska.. Skall det vara saffransbröd med mycket russin i eller med litet russin i? Skall det vara örfilar eller hundsfottar†)Bakverk.?
11 FRUN. Hvad kostar kringlan?
13 MADAM. Fyrtio penni, men det får nu vara för tjugu.
15 FRUN. Tjugu penni! Nej, har man hört maken? Sådana kringlor köper jag hos Blombergs och We|69|sterlunds för åtta penni, men för madams skull kan jag ge tolf.
17 MADAM. För fruns skull må det gå för sexton.
19 FRUN. Madam skall få fjorton.
21 MADAM. Inte under sexton. Det kostar ju bara mjölet.
23 FRUN. Åh, madam förstår nog att baka på bara vatten.
25 MADAM. Kära fru, veden är så dyr i år. Sexton penni! För det får jag knappt ett vedträd.
27 FRUN. Ved? Hvarför kan hon inte elda med stenkol?
29 MADAM. Hvarför inte med gråsten?
31 FRUN. Nå, så kan hon tigga sig ved. Ha vi inte en fruntimmersförening? Vill hon ta’ fjorton penni?
|44|33 MADAM. Sexton, det är sagdt.
35 FRUN. Så behåll sina kringlor, de äro bestämdt sura. Liksom inte vi, bättre folk, skulle ha andra utgifter! Sockret har stigit, kaffet har stigit, och hvad tror hon de ta för simpla hattband uti Bolins bod? (Ikonsekvensändrat/normaliserat det hon går.konsekvensändrat/normaliserat)konsekvensändrat/normaliserat Hvad det folket kan ha för pretentioner! Det är följden af näringsfriheten och gaslysningen. Men efter jag är så nära, vill jag gå in till Beckers bod och pruta, så att jag får min nya sidenklädning för hundra mark (går).
37 MADAM STRÖM (ensam). Jo, jag känner igen mina nådiga fruar. Såtals ösa de ut, och théskedstals spara de in. Men här kommer en liten gosse.
39 EN GOSSE.konsekvensändrat/normaliserat Hvad kostar en pepparkaka?
41 MADAM. Två penni stycket, min rara, lilla gosse. Huru många skall han ha?
43 GOSSEN (räcker en slant). Var så god och ge mig tre pepparkakor, en åt mig och en åt Nanne och en åt Mimmi.
45 MADAM. Men det är ju bara fyra penni.
|70|47 GOSSEN. Jag har inte mera, söta madam.
49 MADAM.original: MADUM. Nå, Gud signe barnen. Här har han tre pepparkakor. Dela nu vackert med sig.
51 GOSSEN. Adjö, söta madam. (Går.konsekvensändrat/normaliserat)konsekvensändrat/normaliserat
53 MADAM. Adjö, adjö! Inte blir man rik på den handeln, men mängden gör det, sad’ käringen. Hvad gör man inte för de kära små barnen? Ja, det förstås, inte tiggarflickor – nej! Men här kommer en pradajerska*Oprivilegierade månglerskor, mest judinnor,original: jndinnor, som uppköpa torgvaror i parti af bönderna.. Nu har hon korpat åt sig allt godt, som finns på torget.
55 EN PRADAJERSKA. Hör på, madam kan slumpa hela korgen åt mig, så blir hon af med allt på en gång. Jag ämnar mig just till Sveaborg.
57 MADAM. Jaså? Jag skulle slumpa mina bullor åt er, och så skulle ni sedan taga fyradubbelt betaldt af de stackars fångarna? Nej, om jag aldrig en kappe sådde! Liksom jag inte visste hvad ni är för en!
59 PRADAJERSKAN (med armarne i sidan). Nå, hvad är jag för en?
61 MADAM. Det skall jag säga er. (Sjunger.)
ANDRA VISAN.
En som byter, en som köper
Mycket rart för ingenting;
En som flänger, en som löper
|45|Och ragassar staden kring;
En som skojar och gulejar**Ragassa och guleja, torgtermer från ryskan.
Och som slåss med köksorna;
En som narrar, en som prejar
Och som nämns pradajerska.
|71|»Har magistern gamla rockar?»
»Har frun gamla hattar, säj?»
»Mitä maksaspråk: finska? Edra bockar,
Edra grisar sälj åt mej!»
»Hvad, står jungfrun der och prutar?
Jag skall hela lasset ha.»
»Ochoriginal: Och ur vägen, folk och stutar!
Jag är en pradajerska!»original: pradajerska!
65 PRADAJERSKAN. Ni misslyckade prenika! Ni sura, förtorkade, mössätna kringla! Vill ni att jag skall klösa ögonen ur er?
67 MADAM. Var nu tyst! Ser ni inte att här kommer en polis och en trumslagare?
69 PRADAJERSKAN. Ni sotiga ugnsqvast! Ni ogräddade degkluns! Ni .... (man hör en trumma på afstånd).
71 MADAM. Hör ni inte trumman? Låt se om de inte trumma efter något tjufgods, som ni har gömt.
73 PRADAJERSKAN. Jag har inte gömt det, jag har inte sett det. Ajös, madam, jag är alldeles oskyldig, jag har inte sett silfverskedarne. Jag har inte tagit schjuppskinnspelsen. Hör på, lilla beskedliga madam ... ni skulle just behöfva er en bahytt, och jag har precis en som passar åt er ... och om någon frågar efter mig, så har ni ju inte sett mig ... och bahytten skall ha silkesband, det lofvar jag er. Ajös, lilla, allrasomsötaste lilla madam, ajös, ajös! (Går.konsekvensändrat/normaliserat)
75 MADAM. Ajös! ... Jo, det var en utaf rätta sorten. Men hvad må de trumma efter? Nu är det något tappadt igen. Helsingforsarne göra då aldrig annat än tappa det ena och det andra. De vore i stånd att tappa sin egen nästipp, om han inte vore så väl fastfrusen .... Som jag nu inte törs lemna korgen heller. Nej, det kunde hända som det hände i går. Liten smul vände jag ryggen till, och vips var min bästa bulla borta! Tvi, sådan polis vi ha!|72| Om det helst varit mögligt och gammalt jernvägsbröd. Men nej, tiggarungen |46|skulle ha färskbröd, det dugde inte sämre. Jag såg nog flickan, när hon kilade af mellan hölassen. Man kan bli dispenderat. Ja, jag blir riktigt skifonnierad hvar gång jag ser sådana små tiggarflickor. Jaha, jo, jag kunde just tro det. Der ha vi en.
(En liten tiggarflicka sjunger.)
TREDJE VISAN (Melodi:konsekvensändrat/normaliserat Folkvisa).
Sparfven han flyger frusen och rädd
Allt under himlens fäste.
Drifvan hon är hans ensliga bädd,
Molnet det är hans näste.
Fast du är ful, och fast du är grå,
Klädd uti arma kläder,
Duger du nog för himlen ändå!
Sången ditt hjerta gläder.
Nu är du ensam, nu är du arm;
Vintrarna snöa tunga.
Snart kommer våren herrlig varm;
Då skall du bättre sjunga.
81 FLICKAN (till madam Ström). Söta, snälla madam, ge mig en liten slant!
83 MADAM. Aha, var det inte du, som stal min bulla i går?
85 FLICKAN. Söta, snälla madam, jag har aldrig stulit.
87 MADAM. Visst var det du. Hvarför är du utan känga på ena foten?
89 FLICKAN. Söta, snälla madam, jag har tappat min känga.
|73|91 MADAM. Säg bara sanningen. Den der kängan har du stulit, och du kom inte åt att stjäla paret. Vänta, jag skall laga att polisen tar dig.
93 FLICKAN. Söta, snälla madam, jag är så rädd för polisen (springer bort).
95 MADAM. Spring du, de få väl fatt dig. Nu kommer trumman till Frenckells boklåda, men der körs så fasligt, och så har jag blifvit just som litet lomhörd på senare tiden. (Hon lyss, och man hör trumman helt nära.)
97 EN RÖST (utanföre). Kungörelse. Alldenstund brrrr, brrrr – och eftersom brrrr, brrrr – och emedan brrrr, brrrr – alltså brrrr, brrrr – fyra hundra mark. Borgmästare och råd.
99 MADAM STRÖM. Fyra hundra mark! De ha stulit fyra hundra mark! Tänk, om det är den der tiggarungen! Tag fast tjufven! Tag fast tjufven! Det |47|är den der lilla flickan i rutiga halsduken. – Se, hur hon springer! Aha – nu fick polisen tag uti henne.original: henne – Han för henne hit.
(En polis drager den lilla flickan med sig.)
101 POLISEN. Jaså. Madam säger att du är en tjuf.
103 FLICKAN. Söta, snälla poliskusk, gör mig inte illa, jag har bara stulit en hötapp, som låg på torget.
105 MADAM. Jo jo, du bekänner! Nå, hvad gjorde du med hötappen?
107 FLICKAN. Söta, snälla madam, jag lade den under mitt hufvud, när jag sof i natt på snön bredvid Kockens stall.
109 POLISEN. Stackars barn! ... Åh, madam skulle skämmas litet och inte besvära polisen med sådant der.
111 MADAM (flat). Det förstås ... inte var det för hötappen ... men efter de stulo min bulla i går ...
113 POLISEN. Jaså (griper flickan ånyo); var det du, det?
|74|115 FLICKAN. Aj aj, söta, snälla polisbisin*Polisgubbe. Nyländska; uttryck i Sibbo m. fl. orter., släpp mig, släpp mig, så att jag får söka rätt på min moster!
117 MADAM. Hvad pratar du om bisin? Är du hemma från Sibbo?
119 FLICKAN. Visst är jag det, söta, snälla madam. Min pappa är död, och min mamma hette Edla Adolfina Josefina Silfverström, och hon dödde i höstas, och nu har jag kommit hit för att söka rätt på min moster. Men jag har glömt hvad hon heter. Det var just som Bröms eller Fagerström eller något så der.
121 MADAM (rycker henne till sig). Hjertandes barn, hvad är det du säger! Då är du ju syster mins lilla flicka, som jag sökt i Sibbo och hela Europien! Lotta liten, jag är din moster!
123 LOTTA. Voj, voj, söta, snälla moster Fagerström, låt inte polisen ta mig!
125 MADAM. Ström heter jag, och inte Fagerström. Och jag skulle låta polisen ta dig? Nehej – om den saken bli vi två, sad’ räfven, när han höll gåsen i stjerten.
127 POLISEN. Jaså? Madam sätter sig upp mot öfverheten? Madam skinkanedrar polisen?
129 LOTTA. Voj, moster Bröms, nu tar han mig!
131 MADAM. Ström heter jag, Ström och inte Bröms. (Hotande.konsekvensändrat/normaliserat) Jag vill se hvem som understår sig att röra minsta finger på Lotta liten.
133 POLISEN. Jo, det gör öfverheten. Ni har sjelf sagt, att hon är en tjufunge.
135 MADAM. Har jag sagt något så gement? Fy, gevaldiger, hvar har han sina öron?
|48|137 POLISEN. Har hon inte stulit en bulla?
139 MADAM. Min bulla? Jaså, nu mins jag! Som det var Kudrakoffs gråa katt ...
|75|141 POLISEN. Ur vägen, käring!
143 LOTTA. Si, nu tar han mig igen, moster Sjöström!
145 MADAM. Ström heter jag och inte Sjöström. (Till polisen.) Käring kan ni vara sjelf, efter ni stretar mot Strömmen. Vill ni se mina naglar?
147 POLISEN. Ni gamla degbytta!
149 MADAM. Ni magra, hoplackade palt!
151 POLISEN (söker förgäfves rycka Lotta ifrån henne). Jag skall lära er att tribultifiera polisen.
153 LOTTA. Söta moster Strömbäck!
155 MADAM. Unge, om du inte lär dig mitt ärliga namn, så lemnar jag dig i polisens klor.
157 LOTTA. Voj, moster Ström-Ström-Ströming!
159 POLISEN. Hör på, flicka, hvar har du mist din ena känga?
161 MADAM (hindrar Lotta att svara). Hennes känga? Voj, som jag alldeles glömt det der! Hör nu, söta, lilla, rara herr öfveruppsyningsman, som är så söt och rar och beskedlig, om vi nu skulle lite si så der komma öfverens (knycker honom i rocken) ... si så ... der tre mark eller så.
163 POLISEN.konsekvensändrat/normaliserat Hvad menar hon med det? Vill hon konstrumpera polisen?
165 MADAM (hviskande). En helt ny tremarkssedel ... Nå, fyra mark, får gå, herr öfverste gevaldiger! ... Tag nu reson, flickan är ju bara barnet. Sex mark, herr qvartals- distrikts- inspektifikationsmästare! ... Voj, voj, åtta mark då!
167 POLISEN. Hvad är det hon pratar? Jag vill veta om flickans ena känga är maken till den här (framdrager en liten känga).
169 LOTTA. Det är min känga!
171 MADAM (sakta till Lotta). Sch, kära barn, fy skäm ut dig, vet du inte att det är stor synd att stjäla en knappnål! (Högtkonsekvensändrat/normaliserat till polisen.konsekvensändrat/normaliserat) Söta herr polis|76|mästare! Om hon nu också skulle ha tagit den, så är det ju bara ett litet oskyldigt nöje att snatta kängor.
173 POLISEN. Men det är nu inte fråga om det, utan om fyra hundra mark.
175 MADAM. Åh bevare mig, jag tror att jag dåndimpsar på stället! Har det stackars barnet verkligen stul ... det vill säga, har hon råkat ta miste om en så faslig summa pengar?
177 POLISEN. Nu pratar hon i nattmössan. Hörde inte madam hvad som trummades nyss på torget?
179 MADAM. Vänta, låt mig se! Jo, det var brrrr brrrr, fyra hundra mark, borgmästare och råd.
|49|181 POLISEN. Det trummades att vaktmästar Blomros tappat ett bref, som han skulle bära till posten, och i brefvet voro sextontusen mark.
183 MADAM. Sextontusen! Hå hå, då var ju Blomrosen värre deran än Nyholm, när han gjorde tjugufemrubelssedlar, som inte voro riktigt svarta.
185 POLISEN. Ja, hvad tycks? Medan Blomrosen sökte och sökte och var på vägen att bli kollrig, kom en liten tiggarflicka till posten och lemnade brefvet med alla pengarna i, som hon hittat på gatan. De läto henne gå, utan att säga tack engång, men när de sågo närmare på brefvet, jo då blef der ett halloh! Ingen fick rätt på flickan, bara på hennes känga, som hon tappat i farstun. Och då lät magistraten trumma ut, att så och så har det händt, och att den lilla flicka, som kan uppvisa maken till kängan, skall få fyra hundra mark i belöning för det hon varit så ärlig och flink.
187 MADAM. Fyra hundra mark! Och det får min egen lilla Lotta att sätta på sparbanken! Och hon är den ärligaste lilla flicka i staden! Men är det riktigt din känga, Lotta liten?
189 LOTTA. Söta, snälla moster Sjöberg, visst är det min känga, hon är utan klack och har ett hål på stortån.
|77|191 MADAM. Ström, säger jag, och inte Sjöberg. Det är nu obegripligt, unge, att du inte kan lära dig hvad jag heter. Men det är detsamma, du skall väl komma ihåg det, när du blir min egen flicka.
193 POLISEN. Kom, så följas vi åt till magistraten att visa kängan och lyfta pengarna. Jag får ju litet för besväret, eller hur, madam Ström?
195 MADAM. Såå? Jaså? Nå, må gå, han skall få två mark för besväret – herr underuppsyningsman!
197 POLISEN (för sig). Jag kunde slå mig i ro och bli postiljon, och så kunde jag köpa mig gård vid Robertsgatan. Gumman har pengar, och de der fyra hundra markerna kunde jag lägga i rörelsen. Tänk om jag gifter mig med det gamla skåpet!
FJERDE VISAN.
MADAM.
Nu skall jag baka franskade brön,
Alu, alunda, alundalej!
Lotta liten, hon skall knåda degen skön,
Alu, alunda, alu!
LOTTA.
Nu skall jag ta min moster i famn,
Alu, alunda, alundalej!
Strömsten heter hon, nu mins jag hennes namn.
Alu, alunda, alu!
MADAM.
Ström, säger jag, och Ström, Ström och Ström,
Alu, alunda, alundalej!
LOTTA.
Kära moster, det är som det vor’ en dröm,
Alu, alunda, alu!
POLISEN.
Kära madam, säg, vill ni bli fru?
Alu, alunda, alundalej!
Tag mig till er man, och sköt polisen nu!
Alu, alunda, alu!
MADAM.
Tackar ödmjukast, är det på det vis,
Alu, alunda, alundalej!
Så är jag ej den första fru, som skött polis,
Alu, alunda, alu!
ALLA.
Nu är den saken aller och slut,
Alu, alunda, alundalej!
Som hände sig en dag precis vid Cargers knut.
Alu, alunda, alu.
Måtte för er så smaklig den bli,
Alu, alunda, alundalej!
Som Borgå-tippor med sjuhundra russin i!
Alu, alunda, alu!