Lästext|1080|Yrkesvisor.24. Kusken.konsekvensändrat/normaliseratJag sitter så högt, och jag ser mig omkring,På vägar och gator och portar.Fritrafvare har jag i redet på spring,Så flinka som renar och hjortar.|34|5Och Örn heter enMed vingar till benOch Lejon den andra, som flyger i sken.Så, så,Passa på!10Hej hopp, mina fålar, för nu skall det gå!Ur vägen patrask, när jag kommer med gny,Så gnistorna spraka ur stenen!Och pojkarna springa, gesällerna fly,Madammerna röra på benen.15Ptro! Ptro! Stilla! Håll!Där trillar ett troll,Hundstackaren sprang för mitt hjul som ett fjoll.Jaså,Kan han stå?20Han lefver! Han linkar! Nå nu kan det gå.Nu ut ifrån staden! Där möter en grind,Tvi, ha vi nu tid till att vänta?Men hvem kommer där, som en flygande vind?En liten, en barfota jänta.25Nå, tack ska du ha,Det där var nu bra,Här trillar en slant. Sök i diket! Hurra!Seså,Låt nu gå!30Må grindarna ryka, så stickorna stå!|1081|Min örn och mitt lejon, dem håller jag af,De äro af finaste racen.|35|Men nog få vi frysa som uslaste slaf,När herrskapet dröjt på kalasen.35Då breder jag mjukUlltäcke och dukOmkring mina fålar, så ingen blir sjuk.Så, så,Mina två!40Min örn och mitt lejon, som prinsar ni må.Vi ha ju ett hjerta. Guldfålen, var trygg!Och hafre så får du för resten.Den borde få sjelf smaka pisken på rygg,Som näns fara illa med hästen.45Mer vett har ju han,Än mången en man,Som svär åt sitt kräk som en äkta tyrann.Så, så,Låt nu gå!50Hvarthän? Det vet Gud, men jag säger, kör på!
KommentarKommentarDikten trycktes i Nya Trollsländan 5/11 1892. Utöver yrkesrollen presenterar Topelius också djurskyddstanken.Punktkommentarerstycke – textställe – kommentar3 Fritrafvare snabb travare; SAOB har detta belägg av Topelius.3 i redet i selen (också seldon och draganordning för åkdon); använt i finländsk svenska.5–7 Och Örn heter en [...] Och Lejon den andra, Jfr Rysslands och Sveriges resp. Finlands vapen.11 med gny med buller och brak.17 ett fjoll en dåre; SAOB har detta belägg av Topelius.43 pisken piskan.Bibliografi
Yrkesvisor.
24. Kusken.konsekvensändrat/normaliserat
Jag sitter så högt, och jag ser mig omkring,
På vägar och gator och portar.
Så flinka som renar och hjortar.
|34|5
Och Örn heter en
Med vingar till ben
Och Lejon den andra,
som flyger i sken.
Så, så,
Passa på!
10Hej hopp, mina fålar, för nu skall det gå!
Ur vägen patrask, när jag kommer
med gny
,
Så gnistorna spraka ur stenen!
Och pojkarna springa, gesällerna fly,
Madammerna röra på benen.
15Ptro! Ptro! Stilla! Håll!
Där trillar ett troll,
Hundstackaren sprang för mitt hjul som
ett fjoll
.
Jaså,
Kan han stå?
20Han lefver! Han linkar! Nå nu kan det gå.
Nu ut ifrån staden! Där möter en grind,
Tvi, ha vi nu tid till att vänta?
Men hvem kommer där, som en flygande vind?
En liten, en barfota jänta.
25Nå, tack ska du ha,
Det där var nu bra,
Här trillar en slant. Sök i diket! Hurra!
Seså,
Låt nu gå!
30Må grindarna ryka, så stickorna stå!
|1081|Min örn och mitt lejon, dem håller jag af,
De äro af finaste racen.
|35|Men nog få vi frysa som uslaste slaf,
När herrskapet dröjt på kalasen.
35Då breder jag mjuk
Ulltäcke och duk
Omkring mina fålar, så ingen blir sjuk.
Så, så,
Mina två!
40Min örn och mitt lejon, som prinsar ni må.
Vi ha ju ett hjerta. Guldfålen, var trygg!
Och hafre så får du för resten.
Den borde få sjelf smaka
pisken
på rygg,
Som näns fara illa med hästen.
45Mer vett har ju han,
Än mången en man,
Som svär åt sitt kräk som en äkta tyrann.
Så, så,
Låt nu gå!
50Hvarthän? Det vet Gud, men jag säger, kör på!