Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Läsning för barn

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Förord till Onkel Adam
  • Bärplockerskan
  • Den röda stugan
  • David och Goliath
  • Var god mot de fattiga
  • Den tappade kängan
  • Sanningens Perla
  • Rinaldo Rinaldini eller Röfvarbandet
  • Fågel Blå
  • Skyddsengeln
  • Förord till alla goda barn
  • Till en Gosse
  • Till en Flicka
  • Vintersagan om Skyhög och Molnskägg
  • Vårens saga
  • Naturens hemlighet
  • Nyårsnatten
  • Sampo Lappelill
  • Under Björkarna
  • Neckrosen
  • Höstvisa
  • En Saga om sju syskon
  • Sparfven om Julmorgonen
  • Nora, som ej ville vara barn
  • Verna Rosa
  • Adalminas perla
  • Hvad Wilhelm tänkte på första Maj
  • Fästningen Hjelteborg
  • Skolgossens Vintervisa
  • När det är midsommar
  • Skolgossens Sommarvisa
  • Hedra din fader och din moder
  • När man sofver på rosor
  • Hjertat af gummi elasticum
  • Höytiäinen
  • Om den sommar, som aldrig kom
  • Liten Verna
  • Unda Marinas fotspår
  • Hvad Emma tänker om hösten
  • Brusebäck och Susebäck
  • Solkonungens krona
  • Silfverpenningens Berättelser
  • Julvisan
  • Hallonmasken
  • Visan om lilla Maja
  • Huru skogens små barn lärde sig läsa
  • Toinis Julafton
  • Det vackraste i skogen
  • Lilla Skrållan eller Det skrynkliga förklädet
  • Hvitsippan
  • Musti
  • Den barmhertige är rik
  • Rosenperlorna
  • Elisa
  • Himmelens Barn
  • Sagan om de fyra, som prisade Gud
  • Vårt Land
  • Barnens bön för Fäderneslandet
  • Radigundis’ penna
  • Walters första äfventyr. Om Walters hem samt om Lunkentus och den randiga kjolen
  • Walters andra äfventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken
  • Walters tredje äfventyr, som hände, när Walter slog trissa
  • Walters fjerde äfventyr. När man är lat, får man akta sin lugg
  • Walters femte äfventyr. Huru Walter ville göra som Robinson
  • Walters sjette äfventyr. Huru Walter gick på jagt och skjöt förunderligt miste
  • Walters sjunde äfventyr. Huru den tappre Walter jagade vargar
  • Walters åttonde äfventyr. Huru Walter sökte en skatt och ville bli rik
  • Första samtalet. Stinas examen i mathematiska geografin
  • Andra samtalet. Europas karta
  • Tredje samtalet. Stinas examen i vetenskaperne
  • Vänta litet!
  • Björkens stora planer i mössörontiden
  • »Bättre folk och sämre folk»
  • Trollens jul
  • Höbergningen
  • Skridskolöparen
  • Huru Frithiof red på första Maj
  • Eli Rhem
  • Raska gossar
  • Den stora frågan
  • Saul och David
  • Kyrkklockorna
  • Sagan om Lillis näsa
  • Gossen från Brahestad
  • På blank is
  • De små fåglarnas klagan
  • Björken och Stjernan
  • Barnens bön för alla
  • Hvad skall du älska?
  • Prinsessan Törnrosa
  • Olle, som gick på skidor
  • Stormen och Solskenet
  • Kyrktuppen
  • Nyåret 1868
  • Strö blommor!
  • Pikku Matti
  • Fattiga barns lofsång för Finlands skörd, hösten 1868
  • Hafskonungens gåfva
  • Sista April
  • Svalan från Egypti land
  • Eko
  • Unda Marinas silfverskål
  • En Jättesaga
  • Luftslotten
  • Julgranen
  • Gamla stugan
  • På skridskor
  • Mirza och Mirjam
  • Den första Lärkan
  • Fattiga barns lofsång i en vårdanstalt
  • Pekkas äfventyr
  • Solstrålen i November
  • Löflösa träd
  • Bullerbasius
  • Hökens vrede öfver Majföreningen
  • Bofinkens vaggvisa
  • Ninive
  • En Julsaga
  • Huru man hittar sagor
  • Solkonungens barn
  • Solkriget
  • Ängsblommornas visa
  • Den okända svarta fågeln
  • Den bättre vägen
  • Prestgårdsflickorna
  • Rida ranka
  • Julvisa
  • Skyddsengelns röst
  • Fjäderholmarna
  • Byggmästar Vinter
  • Prinsessan Lindagull
  • Alauda cantat
  • Refanut
  • Skolgossarnes segersång
  • Matts Lustigs barn
  • Tidningssättaren vid sin stilkast
  • Fattig-gubben
  • Aftonvandring
  • Georgs konungariken
  • Ångbåtseldaren
  • Lasse liten
  • Svarta hafvets matros
  • Tändstickan
  • En vårdag på Finska Viken
  • Pehr Matts’ sten
  • Jernvägskonduktören
  • Myran, som for till doktorn
  • Telegrafisten
  • Lilla Genius
  • Vaggvisa för en nordanstorm
  • Stjernöga
  • Vid postluckan för ankommande bref
  • Myreborg och Gråmossa
  • Johanna d’Arc
  • Sikku
  • Berndt Michaels dröm
  • Det vissnade löfvet
  • Hvar få vi en julgran?
  • Måne klara
  • Ängens Söndagsmorgon
  • Till de hvita körsbärsblommorna
  • Sötare än sött
  • Till min roddargosse
  • Gossen från Sammatti
  • Jordgloben
  • Skogsbjörn
  • Gossen från Pernå
  • Jätten och skolgossen
  • Flickan vid Kauttua
  • Fabriksarbeterskan
  • Knut Spelevink
  • Smeden
  • Mod i faran
  • Auktionsmäklaren
  • Gamla herrn
  • Brandvakten
  • Gossen, som hörde det tysta tala
  • Mjölnaren
  • Wipplustig
  • Stockflötaren
  • En lärd gosse
  • Sockerbagaren
  • Tomtegubben i Åbo slott
  • Trädgårdsmästaren
  • Fiskarnes lif i hafvet
  • Vallflickan
  • Tom
  • Jägarens första byte
  • Moster Lotta
  • Linet
  • Årstiderna
  • Den heliga natten
  • 1. Guldflugan
  • 2. Den röda flaggan
  • 3. Lejonet
  • 4. I hafvets djup
  • 5. Källan
  • 6. Töckenöarna
  • Sländans höstvisa
  • Huru Gud skapade Finland
  • Vidrack
  • Huru Skandinavien och Finland blefvo en halfö
  • Mars 1888
  • Charles Gordon
  • Hjältevisa vid fem år
  • Den heliga nattens barn
  • Ny julvisa
  • Den fallna julgranen
  • 15. Stenografen
  • 16. Urmakaren
  • 17. Blomstersäljerskan
  • 18. Köksan
  • 19. Bokhandlaren
  • 20. Bokbindaren
  • 21. Bagaregossen
  • 22. Gatsoperskan
  • 23. Lille prinsen
  • Skräddaren, som tråcklade hop Finland med Sverige
  • Spelemans visa
  • En hög herres jakthund
  • Peppeli
  • Två gånger två är fyra
  • Flickskolan i farmors tid
  • Skolan i morfars tid
  • Huru järnvägen fick sjumilsstöflar
  • 7. Florio berättar om björken
  • 8. Unda Marina berättar om slafhandlaren
  • 9. Unda Marina berättar om perlan
  • Prins Florios kanal
  • Krypskyttarne
  • Jennys förmaningar
  • Förspel till »Prinsessan Törnrosa»
  • Lucias siffror
  • Station Sylvester
  • Askungen
  • Behåll din krona
  • Syne i Sommarby
  • Vallgossens visa
  • Tuttemuj
  • När solen dansar
  • 24. Kusken
  • 25. Fiskaren
  • 26. Spågumman
  • Mellan smörgåsarna
  • Molnjätten
  • 10. Unda Marina berättar om Imatra
  • 11. Florio berättar om Lapplands troll
  • Rimtussen
  • Skära hafran
  • De röda skorna
  • Barnet mitt
  • Slug skall man vara
  • Vaggvisa för ett sjukt barn
  • Moppe
  • Jungfru Marias nyckelpiga
  • Folkskolebarnens vandringssång på vägen till skolan
  • Englarnas julklapp
  • 1. I gröna skogen
  • 2. Göken galar
  • 3. Myggdansen
  • 4. Urmakarvisan
  • 5. Katten och råttan
  • 6. Mjölnarevisan
  • Pukkis visa
  • Skogskonungen
  • Tidernas spegel
  • Perdita eller Den förlorade våren
  • Snurran
Ninive

En Julsaga

Huru man hittar sagor

En Julsaga

Lästext

[204]

En Julsaga.

Säg, kände du herr Hårdeman?

En ung och ståtlig man var han.

Han var förnäm, han hade guld,

Ett vackert hus, en maka huld;

5Hans Fritz och Alma voro två

Så älskeliga barn också.

Var han ej rik? Var han ej säll?

Åh ja. Och nu var juleqväll.

Men något, något fanns ändock,

10Som fattades för honom ock:

Han var så mätt i lyckans skrud,

Att han förglömt att söka Gud.

Med honom vid hans rika bord

Var icke Christus och Guds ord,

15Och ingen himlens engel satt

Vid detta bord i julenatt.

Blott Fritz och Alma hade hört

Den sagan, som så mången rört

|593|

I julens hyddor och palats,

20Den der om goda engelns plats.

– Ack, pappa, vore nu ej bäst

Den goda engeln be till gäst?

Då skrattade herr Hårdeman:

– Till nästa jul så bjudes han.

|205|

25Godt. Nu var ljus och barnafröjd,

Men var herr Hårdeman väl nöjd?

Ack, hjertat är ett sällsamt ting!

När man sig satte bordet kring,

Var allt så skönt och granen tänd,

30Men – gröten, gröten, den var bränd!

herr Hårdeman så snäft och torrt

Med rynkad panna sköt den bort.

Hans maka bad: min vän, förlåt!

Det händer så emellanåt.

35Och barnen bådo: pappa du,

Var glad, var icke ledsen nu!

Men han, hvad svar’te han dertill?

– Är det lemma startförgiftkommentar man bjuda vill?

Det är ju riktigt synd och skam,

40Att sådan gröt man bjuder fram!

Hvad hände! Nästa juleqväll,

När ljusen tändes i hvart tjäll,

herr Hårdeman satt utan ljus

Allena i sitt mörka hus.

45Guld, helsa, ungdom funnos qvar,

Men ensam, ensam dock han var:

Hans maka sof i grafvens bo,

Hans barn gått hem till evig ro.

Och ensam vid sin stängda dörr

50Han bordet dukas såg som förr.

Nu var ju allt i bästa skick,

En vidbränd gröt han nu ej fick,

|594|

Men ack, nu brände den som glöd!

En älskad hand ej fatet bjöd,

55Ej fanns en makas hulda bön,

Ej barnafröjd, ej gran så grön.

|206|

Upp stod den rike mannen stum

Och bitter i sitt öde rum:

Tag bort den usla maten der!

60Sjufaldt förgiftad nu den är.

Hvar är mitt folk? Hvem utaf dem

Har dukat detta bord för fem?konsekvensändrat/normaliserat

Den skall få afsked för sitt nit:

Jag har ej bjudit gäster hit.

65En gammal tjenare steg fram:

Ack, herre, jag förgås af skam!

Förlåt mig, det ett misstag var,

Jag dukat som i fordna dar.

Vid bordet sutto fyra då;

70Men det kan icke jag förstå,

Att någon ann’, jag vet ej hvem,

Har dukat bordet nu för fem.

Låt vara! – sad’ herr Hårdeman;

Så underlig till mods blef han.

75Han satte sig vid bordets rand

Och stödde kinden mot sin hand,

Och vid han satt, begynte ren

Hans tårar droppa, en och en,

Från bistra ögat på hans kind,

80Till dess af gråt han var som blind.

Det stolta sinnet blef så sjukt,

Det hårda hjertat blef så mjukt;

Han mindes nu hur oförnöjd

Han varit med sin bästa fröjd

85Och hur dock allt förgängligt är,

Der icke Herren Gud är när

|595|

Och gjuter evighetens frid

I jordens korta glädjetid.

|207|

Så satt han länge, länge qvar.

90Då såg han upp, och se, då var

Vid bordet hvarje plats besatt!

Der log hans maka ömt och gladt,

Der lekte lilla Alma än,

Der satt hans lille Fritz igen.

95På sista platsen bland de fem

En skön Guds engel satt med dem.

Herr Hårdeman sitt öga ref:

Ack, Gudskelof, jag vaken blef!

En elak dröm jag hade visst,

100Jag drömt, att jag de kära mist.

– Men hör, nu klang så mild en röst,

Som icke kom från menskobröst;

Den sköne engelns röst det var,

Liksom en silfverklocka klar:

105– Min arma vän, du har ej drömt,

Du miste dem. Men har du glömt

Din förra jul, när du härnäst

Bad himlens engel till din gäst?

Se, jag har kommit, som du bjöd,

110Men före mig gick sorg och död,

För att du skulle helsa mig

Så rätt välkommen hem till dig.

Ty englarne från himmelen,

De komma ej till gäst hos den,

115Som i sitt hjertas öfvermod

Har glömt sin Gud och Fader god.

De komma blott till den, som här

Så ödmjuk i sitt hjerta är,

Att Herren Christus och Guds ord

120Med dem få sitta vid hans bord.

|208| |596|

Se, derför Gud ditt hjerta böjt,

Som var så stolt och oförnöjdt.

Det är ej vrede, det är nåd,

För att från lyckans öfverdåd

125Du skulle kastas för Guds fot

Och taga så hans englar mot.

De hafva ju en hjertans fröjd,

När syndarn är till ånger böjd.

Och får jag blifva nu hos dig

130Med dessa tre, som följa mig,

Så vilja vi bli ständigt qvar,

I glädjens, som i sorgens dar.

Osynlige vi skola då

Beständigt vid din sida stå,

135Beständigt vaka för ditt väl

Och föra sist till Gud din själ.

– Den goda engeln slöt sitt ord.

herr Hårdeman satt vid sitt bord

Så sorgsen och så glad ändå;

140Men vid han tänkte än derpå

Och kände hvarje älskadt drag,

Så vexte uti fint behag

Små vingar på de fyra ren;

De smulto bort, som månens sken.

145Från denna stund herr Hårdeman

Blef god och ödmjuk, också han.

Han gaf de fattiga sitt gods

Och var dock rik och väl till mods,

Ja, mycket rikare än förr:

150Nu stod en engel vid hans dörr,

Nu var hans skatt i himmelen,

Och Gud hvar dag förökte den.

Väl hände stundom, när han såg

Små vackra barn med munter håg

|597|

155I fröjd kring julegranen stå,

Att han blef stum och sorgsen då;

Men sen bjöd han dem karamell

Och sade glad: vet’ ni, i qväll

Så dukas ju hos mig för fem!

160De komma nog, – och gissa hvem!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Dikten publicerades i Trollsländan 8/1 1870. Den hänför sig till kategorin legender där änglar uppenbarar sig under julnatten, liksom i Runebergs dikt »Julqvällen» (i Dikter 1832) och Charles Dickens A Christmas Carol 1843 (jfr Laurent 1947, s. 192; Lehtonen 1998, s. 8).

    Lehtonen lyfter fram diktens folksagomotiv och påpekar att moralen är riktad till de vuxna. Ett hårt och materialistiskt sinne ska ödmjukas, vilket i dikten sker genom den förlust som huvudpersonen upplever när han mister sina anhöriga. Som julsaga ser Lehtonen verket som ovanligt dystert; meningen med att Herr Hårdeman förlorar sina anhöriga är att han skall bli ödmjuk (1998, s. 8; 2002, s. 55 f.). Lönnqvist påpekar att Topelius kombinerar budskapet med ett folkloristiskt-hedniskt tema: de dödas återkomst till sina forna hem på julnatten (1996, s. 66).

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    38 förgift gift.

    Bibliografi

    Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 192, 204 f.; Lehtonen, »Topeli änglar», 1998, s. 8; Lehtonen, Aaveita ja enkeleitä, lapsia ja sankareita 2002, s. 55 f.; Lönnqvist, »Topelius och julen», 1996, s. 66

    Faksimil

    Ny kolumn