Brandvakten

Lästext

[89]

Brandvakten.

(Yrkesvisa 9.)

Jag fattige lemma startnattpaltkommentar

Skall svara för allt, allt,

Och när andra få sofva godt,

Får jag frysa så kallt, kallt.

|837|

5Jag tuggar på bladen,

Räknar husen i raden;

När jag tutar uti min lur,

Blir det brådt om i staden.

Föll knappen ur jackan?

10Hvem hittar den hackan?

Här är mörkt som i säcken nu ...

Brita lappar väl lemma startbrackankommentar.

Hvad blänker i knuten?

Skall jag gripa till tuten?

15Nej, en herre har stickan tändt,

Och nu blåser han ut’en.

|90|

Uff, allt är så fruset!

Der är tjuf uppå ljuset:

Fröken somnat från sin roman,

20Tuttar eld uppå huset.

Här vakar studenten

Vid den grekiska pränten,

Stackars gosse, godnatt, godnatt,

Dröm vackert om jänten!

25Men se, i hotellet,

Der rumlas i stället!

Mjuka tjenare, ett glas punsch?

Pytt får gamla skrället!

Nå, hvad skall man göra?

30Är man häst, får man köra.

Den som nu vore väl till kojs

Med en fäll öfver öra!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Se komm. till »Tidningssättaren vid sin stilkast», s. 1321.

    Brandvakter var ett bekant inslag i 1800-talets stadsbild. De patrullerade nattetid och ropade ut klockslaget varje heltimme och en önskan om Guds beskydd samt väckte invånarna till släckningsarbete vid behov. I Helsingfors var systemet i bruk fram till 1861 då den permanenta brandkåren inrättades.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 nattpalt nattvakt.

    12 brackan här: byxan.

    Bibliografi

    Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 89; Lehtonen, »Puoli vuosisataa lastenkirjailijana – Zacharias Topelius», 2003, s. 22

    Faksimil