ZT–Sofia Topelius 19.3.1860

Lukuteksti

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 19.3.1860

Helsingfors måndag 19 Mars 60.

Min älskade Mamma!

1 Det är nu längesedan jag fått språka med Mamma, och dessa rader lära ej heller bli många, men dock bättre än inga.

2 Vi voro i thorsdags på en liten middag hos tant och talte der om affären med skulden. Tant bad då att den skulle få stå ett år ännu och erbjöd sig att prolongera skuldsedeln, hvartill jag ej kunde säga annat än ja, efter skuldsedeln hos Thunberg får stå, ehuru Mamma förlorar dervid två rubel i ränta. Tant hade trott att Hjelt betalat räntan, men erbjöd sig att i denna nu ingångna vecka betala det resterande; hvarom jag sedan skall skrifva till mamma och inskicka någon del. De 25 rublarna jag sist skickade ber jag att Mamma ej låter komma i någon räkning, Mamma har alltemellanåt haft diverse utgifter för oss, och när jag kan umbära dem, får mamma ej krusa med en så enkel sak.

3 Ännu en affär. Goda mamma, lemma startglöm ej att inom Mars månad skicka mig en enkel skriftlig uppsägning af Kuddnäs från d. 1 Okt. i Allm. brandstodsbolaget.kommentar Dertill behöfs blott ungefär så|| att: Undertecknad, ägarinna af Kuddnäs etc., anhåller härmedelst, med samtycke af mina barn, de och de, såsom med delägare, att från d. 1 nästk. Okt. få uppsäga försäkringen af de under N:o 1714 i A. B.Allmänna Brandstodsbolaget för Finland till försäkring antagna byggnader, med befrielse derefter från dermed åtföljande rättigheter och skyldigheter, hvarhos jag i sådant afseende har äran bifoga nödigt intyg att egendomen icke är intecknad. (Datum och namn. För säkerhets skull kan Schalin skicka skriftligt samtycke, och jag påtecknar mitt. Sker ej detta inom Mars, så få vi åter ett år släpa med, och så brinner någon stad, och så få vi åter i flera år betala extra afgifter. – Vi hålla nu på att få lemma startdet nya förslagetkommentar ur händerna, enligt hvilket man i fem år skall betala hel, i fem år half och derefter en qvart afgift. Men i alla fall är lemma startlandsbolagetkommentar billigare och säkrare.

4 Mille skrifver nu och berättar om oss och huru Toini firades d. 14 Mars. Wi kunna ej klaga, gudskelof, ehuru barnen hosta, men icke svårt. De äro|| så hjertans trefliga, fast bullersama. Får Rosa behålla helsa och hull som nu, så lofvar hon att bli farmors stora favorit; hon är nu redan så gladlynt och småförståndig. Hon kan räcka armarna, och jag helsas alltid med ett litet glädjepip. Ja Gud gifve den tiden snart vore att vi kunde föra alla pyringarna raska till farmor. Jag längtar nog derefter. lemma startNu ha de ju borttagit ångfartygen till NyCarleby.kommentar Så är det, när en stad ingenting gör för att följa med sin tid och få något anseende, då föraktas den som en bondby och behandlas derefter. Jag skall skrifva derom till Grundfeldt. Emellertid kan Mamma nämna åt Dyhrn – fast det väl allraminst nu i giftastankarna har någon verkan – att de aldrig vågat lemma starthuttlakommentar så med NyCarleby, om staden t. ex. lemma startbegärt telegrafstationkommentar. Jag tycker Nby borde protestera mot beslutet, på grund af statsanslaget. Och så gå de sedan och hålla med Åboborna! Der ha de tacken för det; vore det ej så förargligt att se huru man behandlar Nby, så skulle jag säga att det är rätt åt herrarna.

||

5 lemma startDet nya myntet kommer att heta mark eller markkaspråk: finska à 25 kopek och hundradelarna skola heta penni.kommentar Förrän i Juni månad lärer man icke få vänta det ut i rörelsen. – En annan nyhet är att riddarhuskomiterade ingått till H. K. M.Hans Kejserliga Majästet med anhållan att få först uthyra och sedan försälja det nya riddarhuset till ett ständernas hus. Derom ströks i lördags en artikel i Hfors Tidn. – Med tidningarna ligger jag i krig på flera håll, men det gör ingenting. När jag vill, kan jag hafva lätt arbete nog med tidningen, men ibland komma flera frågor, som jag sjelf måste ta i. – Från Onkel Adam har jag åter haft ett vänligt bref.

6 Nå vännen Albert går väl nu helt kär öfver öronen. Vi ha fått bjudningsbref. Tullförvaltar Dovner lär väl icke hinna till brölloppet. – I fredags f. m. var Aug. Essen hos oss med sin grefvinna, och i lördags hade vi en liten bjudning för Essen och hans lemma starttvå yngre stjufsönerkommentar. Som det var mottagningsdag råkade en hop studenter och andra rada in på köpet, så att Mille fattig var i nöd för den långa raden i våra små rum. – Måväl, älskade Mamma, helsa med en hjertlig gratulation de förelysta och skrif snart till

Z.

7 Till Blank nästa gång. Helsa Fanny att Johannes är hitkommen med långt skägg. lemma startArfvet efter Elfvingkommentar lärer ej mycket öfverstiga 3000 rub.rubel, men två gårdar äro med.

8 Gustaf Turdin funderar nu på att bli skogsmenniska. För öfrigt är han fet och munter.

9 Hos Leopolds må de bra. Oskar fattig kommer sig just till ingenting.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    3 glöm ej att [...] i Allm. brandstodsbolaget. Topelius var missnöjd med Allmänna Brandstodsbolagets alltför höga avgifter och detaljerade reglemente.

    3 det nya förslaget Topelius var medlem i den kommitté som tillsattes vid Allmänna Brandstodsbolagets bolagsstämma 1858 för att revidera stadgarna (Vasenius IV 1924, s. 41).

    3 landsbolaget Brandstodsbolaget för landsorten grundades 1857 och påbörjade sin verksamhet 1858.

    4 Nu ha de [...] ångfartygen till NyCarleby. Bolagsstämman för Österbottniska Ångfartygsbolaget beslöt 1860 att inte anlöpa Nykarleby, Kaskö och Torneå. Topelius kritiserade beslutet i en kommentar till stämman i Helsingfors Tidningar (13/3 1860). Topelius hade tidigare samma vinter gått i polemik i Åbo Underrättelser om bolagets verksamhet. Jfr ZT–ST 13/2 1860.

    4 huttla att behandla vårdslöst, hunsa.

    4 begärt telegrafstation En telegrafförbindelse byggdes mellan Åbo och Torneå och Topelius hoppades på att få en station till Nykarleby. Den nya linjen blev färdig under sommaren och band Finlands telgrafnätverk med Sveriges. Jfr ZT–ST 16/5 1859.

    5 Det nya myntet [...] skola heta penni. På uppdrag av kejsaren hade senaten och genralguvernören gjort en utredning om vilka reformer storfurstendömets »penningeförhållanden och lagstiftning» kunde påyrka. Som ett led i reformarbetet ansökte senaten i december 1859 om att få införa en egen valuta i Finland. Ansökan beviljades genom nådigt manifest av 4 mars 1860. Se t.ex. Åbo Underrättelser 21/2 1860, Finlands Allmänna Tidning 16/4 och 3/8 1860.

    6 två yngre stjufsöner styvsönerna, sannolikt Gustaf Johan Filip Armfelt (1830–1880) och Carl (1836–1890).

    7 Arfvet efter Elfving Barnlösa kofferdiskepparen Elfving hade avlidit 14/5 1859 i Nådendal och testamenterat sin egendom åt kusinen Elisabeth Toppelius (f. Berggren) och hennes barn Johannes och Fanny Toppelius.

    Manuskriptbeskrivning

    • Kirjeen arkistotunnus: 1705
    • Lähettäjä: Topelius, Zacharias
    • Vastaanottaja: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
    • Arkisto: Nationalbiblioteket
    • Kokoelma, arkistotunnus: Topeliussamlingen 244.97
    • Tyyppi: brev
    • Tila: original
    • Koko: 21 x 13,5 cm
    • Arkkeja: 1
    • Lehtiä: 1
    • Kirjesivuja: 4
    • Väri: vitt
    • Laatu: brevpapper
    • Kuosi: präglat monogram, ZT
    • Kunto: välbevarat, frånsidans text syns
    • Materiaali: svart bläck

    Faksimile