Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Läsning för barn

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Förord till Onkel Adam
  • Bärplockerskan
  • Den röda stugan
  • David och Goliath
  • Var god mot de fattiga
  • Den tappade kängan
  • Sanningens Perla
  • Rinaldo Rinaldini eller Röfvarbandet
  • Fågel Blå
  • Skyddsengeln
  • Förord till alla goda barn
  • Till en Gosse
  • Till en Flicka
  • Vintersagan om Skyhög och Molnskägg
  • Vårens saga
  • Naturens hemlighet
  • Nyårsnatten
  • Sampo Lappelill
  • Under Björkarna
  • Neckrosen
  • Höstvisa
  • En Saga om sju syskon
  • Sparfven om Julmorgonen
  • Nora, som ej ville vara barn
  • Verna Rosa
  • Adalminas perla
  • Hvad Wilhelm tänkte på första Maj
  • Fästningen Hjelteborg
  • Skolgossens Vintervisa
  • När det är midsommar
  • Skolgossens Sommarvisa
  • Hedra din fader och din moder
  • När man sofver på rosor
  • Hjertat af gummi elasticum
  • Höytiäinen
  • Om den sommar, som aldrig kom
  • Liten Verna
  • Unda Marinas fotspår
  • Hvad Emma tänker om hösten
  • Brusebäck och Susebäck
  • Solkonungens krona
  • Silfverpenningens Berättelser
  • Julvisan
  • Hallonmasken
  • Visan om lilla Maja
  • Huru skogens små barn lärde sig läsa
  • Toinis Julafton
  • Det vackraste i skogen
  • Lilla Skrållan eller Det skrynkliga förklädet
  • Hvitsippan
  • Musti
  • Den barmhertige är rik
  • Rosenperlorna
  • Elisa
  • Himmelens Barn
  • Sagan om de fyra, som prisade Gud
  • Vårt Land
  • Barnens bön för Fäderneslandet
  • Radigundis’ penna
  • Walters första äfventyr. Om Walters hem samt om Lunkentus och den randiga kjolen
  • Walters andra äfventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken
  • Walters tredje äfventyr, som hände, när Walter slog trissa
  • Walters fjerde äfventyr. När man är lat, får man akta sin lugg
  • Walters femte äfventyr. Huru Walter ville göra som Robinson
  • Walters sjette äfventyr. Huru Walter gick på jagt och skjöt förunderligt miste
  • Walters sjunde äfventyr. Huru den tappre Walter jagade vargar
  • Walters åttonde äfventyr. Huru Walter sökte en skatt och ville bli rik
  • Första samtalet. Stinas examen i mathematiska geografin
  • Andra samtalet. Europas karta
  • Tredje samtalet. Stinas examen i vetenskaperne
  • Vänta litet!
  • Björkens stora planer i mössörontiden
  • »Bättre folk och sämre folk»
  • Trollens jul
  • Höbergningen
  • Skridskolöparen
  • Huru Frithiof red på första Maj
  • Eli Rhem
  • Raska gossar
  • Den stora frågan
  • Saul och David
  • Kyrkklockorna
  • Sagan om Lillis näsa
  • Gossen från Brahestad
  • På blank is
  • De små fåglarnas klagan
  • Björken och Stjernan
  • Barnens bön för alla
  • Hvad skall du älska?
  • Prinsessan Törnrosa
  • Olle, som gick på skidor
  • Stormen och Solskenet
  • Kyrktuppen
  • Nyåret 1868
  • Strö blommor!
  • Pikku Matti
  • Fattiga barns lofsång för Finlands skörd, hösten 1868
  • Hafskonungens gåfva
  • Sista April
  • Svalan från Egypti land
  • Eko
  • Unda Marinas silfverskål
  • En Jättesaga
  • Luftslotten
  • Julgranen
  • Gamla stugan
  • På skridskor
  • Mirza och Mirjam
  • Den första Lärkan
  • Fattiga barns lofsång i en vårdanstalt
  • Pekkas äfventyr
  • Solstrålen i November
  • Löflösa träd
  • Bullerbasius
  • Hökens vrede öfver Majföreningen
  • Bofinkens vaggvisa
  • Ninive
  • En Julsaga
  • Huru man hittar sagor
  • Solkonungens barn
  • Solkriget
  • Ängsblommornas visa
  • Den okända svarta fågeln
  • Den bättre vägen
  • Prestgårdsflickorna
  • Rida ranka
  • Julvisa
  • Skyddsengelns röst
  • Fjäderholmarna
  • Byggmästar Vinter
  • Prinsessan Lindagull
  • Alauda cantat
  • Refanut
  • Skolgossarnes segersång
  • Matts Lustigs barn
  • Tidningssättaren vid sin stilkast
  • Fattig-gubben
  • Aftonvandring
  • Georgs konungariken
  • Ångbåtseldaren
  • Lasse liten
  • Svarta hafvets matros
  • Tändstickan
  • En vårdag på Finska Viken
  • Pehr Matts’ sten
  • Jernvägskonduktören
  • Myran, som for till doktorn
  • Telegrafisten
  • Lilla Genius
  • Vaggvisa för en nordanstorm
  • Stjernöga
  • Vid postluckan för ankommande bref
  • Myreborg och Gråmossa
  • Johanna d’Arc
  • Sikku
  • Berndt Michaels dröm
  • Det vissnade löfvet
  • Hvar få vi en julgran?
  • Måne klara
  • Ängens Söndagsmorgon
  • Till de hvita körsbärsblommorna
  • Sötare än sött
  • Till min roddargosse
  • Gossen från Sammatti
  • Jordgloben
  • Skogsbjörn
  • Gossen från Pernå
  • Jätten och skolgossen
  • Flickan vid Kauttua
  • Fabriksarbeterskan
  • Knut Spelevink
  • Smeden
  • Mod i faran
  • Auktionsmäklaren
  • Gamla herrn
  • Brandvakten
  • Gossen, som hörde det tysta tala
  • Mjölnaren
  • Wipplustig
  • Stockflötaren
  • En lärd gosse
  • Sockerbagaren
  • Tomtegubben i Åbo slott
  • Trädgårdsmästaren
  • Fiskarnes lif i hafvet
  • Vallflickan
  • Tom
  • Jägarens första byte
  • Moster Lotta
  • Linet
  • Årstiderna
  • Den heliga natten
  • 1. Guldflugan
  • 2. Den röda flaggan
  • 3. Lejonet
  • 4. I hafvets djup
  • 5. Källan
  • 6. Töckenöarna
  • Sländans höstvisa
  • Huru Gud skapade Finland
  • Vidrack
  • Huru Skandinavien och Finland blefvo en halfö
  • Mars 1888
  • Charles Gordon
  • Hjältevisa vid fem år
  • Den heliga nattens barn
  • Ny julvisa
  • Den fallna julgranen
  • 15. Stenografen
  • 16. Urmakaren
  • 17. Blomstersäljerskan
  • 18. Köksan
  • 19. Bokhandlaren
  • 20. Bokbindaren
  • 21. Bagaregossen
  • 22. Gatsoperskan
  • 23. Lille prinsen
  • Skräddaren, som tråcklade hop Finland med Sverige
  • Spelemans visa
  • En hög herres jakthund
  • Peppeli
  • Två gånger två är fyra
  • Flickskolan i farmors tid
  • Skolan i morfars tid
  • Huru järnvägen fick sjumilsstöflar
  • 7. Florio berättar om björken
  • 8. Unda Marina berättar om slafhandlaren
  • 9. Unda Marina berättar om perlan
  • Prins Florios kanal
  • Krypskyttarne
  • Jennys förmaningar
  • Förspel till »Prinsessan Törnrosa»
  • Lucias siffror
  • Station Sylvester
  • Askungen
  • Behåll din krona
  • Syne i Sommarby
  • Vallgossens visa
  • Tuttemuj
  • När solen dansar
  • 24. Kusken
  • 25. Fiskaren
  • 26. Spågumman
  • Mellan smörgåsarna
  • Molnjätten
  • 10. Unda Marina berättar om Imatra
  • 11. Florio berättar om Lapplands troll
  • Rimtussen
  • Skära hafran
  • De röda skorna
  • Barnet mitt
  • Slug skall man vara
  • Vaggvisa för ett sjukt barn
  • Moppe
  • Jungfru Marias nyckelpiga
  • Folkskolebarnens vandringssång på vägen till skolan
  • Englarnas julklapp
  • 1. I gröna skogen
  • 2. Göken galar
  • 3. Myggdansen
  • 4. Urmakarvisan
  • 5. Katten och råttan
  • 6. Mjölnarevisan
  • Pukkis visa
  • Skogskonungen
  • Tidernas spegel
  • Perdita eller Den förlorade våren
  • Snurran
Barnet mitt

Slug skall man vara

Vaggvisa för ett sjukt barn

Slug skall man vara

Lästext

[82] |1108|

Slug skall man vara.

1 Petter Mårtens kom efter sitt mjöl till qvarnen. – Så och så mycket skall mjölet vara, tomtkonsekvensändrat/normaliserat menade Petter, – för så och så mycket råg förde jag hit.

2 – Det skall vara lemma starten kappekommentar mer, tomtkonsekvensändrat/normaliserat svarade Matts mjölnare, som finnarne kalla Mylly Matti.

3 – Nej, men, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Petter.

4 – Jo, men, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti, – för så och så mycket förde du hit.

5 Matti var envis. Hvad skulle Petter krångla, när han fick mer? Men den som var arg, det var mjölnarens Maja.

6 – Hör nu, Matti, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade hon till sin gubbe, – du är så stockdum, att du kan äta skeden med, när du äter gröt. Hvarför skulle du skänka Petter en kappe mjöl, när han ej ville ha det?

7 – För att det med rätta var hans, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti oskyldigt.

8 – Hans och hans? Ditt var det, när han intet ville ha det. Man skall vara om sig, man skall vara slug.

|83|

9 Matti beundrade Majas öfverlägsna förstånd. Hon var om sig, hon var slug, hon! Men en dag jemrade hon sig: – Råttorna äta upp oss.

10 – Intet ha de rört mig, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti.

11 – De äta upp allt hvad vi ha, tomtkonsekvensändrat/normaliserat förklarade Maja. –konsekvensändrat/normaliserat I natt ha de ätit hål i Mickelsons säck.

12 – Nå, gillra ut fällor!

13 – Tror du de gå i fällor? Pytt heller, därtill äro de alldeles för sluga. Men nu skall jag vara slugare än de. Jag skall gillra en råttsax och strö mjöl öfver den, så att de se bara mjölet.

14 Maja gillrade ut en råttsax på qvarngolfvet och strödde mjöl öfver saxen. Om en stund hörde hon Lill-Matt skrika, så att han öfverröstade qvarnhjulet.

15 – Hvad går åt pojken? tomtkonsekvensändrat/normaliserat Lill-Matt var en frihetsälskande karl om tre år och företog sig vandringar utan polis. Ganska riktigt satt han nu med högra foten i råttsaxen.

16 – Fick du något? tomtkonsekvensändrat/normaliserat frågade Matti från tratten i lemma startöfrakommentar qvarnvåningen.

17 – Bara en pojke, som brås på sin dumma far, tomtkonsekvensändrat/normaliserat svarade Maja, medan hon lösgjorde saxens offer.

18 – Nu skall jag vara slugare, tomtkonsekvensändrat/normaliserat tänkte Maja. – Hvad bry de sig om små saxar och fällor? Jag skall gillra ett berg öfver dem. tomtkonsekvensändrat/normaliserat Hvarpå Maja tog en gammal kasserad lemma startdammluckakommentar, tung som en dörr, ställde en lagom pinne under den och under pinnen ett stycke stekt ost. – Lukten skall locka dem, här blir kalas. Hela råttsvärmen skall gnaga i kapp, och plums faller luckan.

|1109|

19 Följande morgon blef Maja nyfiken. Riktigt, luckan var nedfallen, men stod upphöjd med kanten. Mindre|84| än sex kunde de icke vara därunder, kanske dussinet fullt. Maja upplyfte triumferande luckan och fann sin bästa höna, som låg alldeles nedplattad under råttornas berg.

20 – Fick du något? tomtkonsekvensändrat/normaliserat ropade Matti från tratten.

21 – Jo, tomtkonsekvensändrat/normaliserat svarade Maja halfgråtande, – jag börjar också att brås på dig, far! Huru kunde jag glömma, att hönsen bruka stjäla sig in i qvarnen, för att nafsa sin andel från kornsäckarna?

22 Nu blef det slut för en tid med kriget mot råttorna. Men de otacksamma snyltgästerna förstodo så litet Majas fredsälskande tänkesätt, att de blefvo allt oförskämdare. Slutligen gnagde de sönder Mattis stöflar och Majas strumpor.

23 – Se på dem, som blifvit så matfriska! tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti.

24 – Nej, nu hjelper intet annat, än att vi låna klockarens lemma startmissakommentar. Hon skall vara en illmarigt slug råttkatt, säger klockarmor.

25 – Så, så, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti. – Bara hon intet narrar dig.

26 – Jag måtte väl ha mera förstånd, än katten och du, tomtkonsekvensändrat/normaliserat lemma startfnurradekommentar Maja.

27 Maja fick låna klockarens missa och undfägnade henne så med mjölk och mjölgröt, att missan intet brydde sig alls om råttorna. – Jaså, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Maja; – tänker du vara slugare än jag? tomtkonsekvensändrat/normaliserat Hvarpå hon lät missan svälta i två dagar med den framgång, att missan tog hennes bästa tuppkyckling. Något skall man ju ha, när man är bjuden till främmande.

28 – Fick du något? tomtkonsekvensändrat/normaliserat frågade Matti.

29 – Sicken en! Vänta du, nu skall hon först få svälta och sedan bli instängd i qvarnen!

|85|

30 Missan var hungrig och lade sig på lur för att nu ändtligen sköta sin tjenst. Råttlukt var där i alla vrår. Men råttorna voro lika sluga som missan, och aktade sig väl att krypa fram ur sina hål. Missan fick vänta. Men missan var icke för ro skull så illmarigt slug, som klockarmor beskrifvit henne. Där låg en tom säck på qvarngolfvet. – Om jag nu kryper i säcken, tomtkonsekvensändrat/normaliserat tänkte missan, – så känna råttorna bara mjöllukten och tro, att jag sprungit bort.

31 Ja, missan kröp i säcken. Men det skulle hon ej ha gjort. Ty Matti hade mycket den natten att mala och gick med lykta i qvarnen för att|86| se, om där fanns lemma startmäldkommentar i tratten, att ej stenarna löpte heta. Då rörde sig något i den tomma säcken. – Jaså,konsekvensändrat/normaliserat tomtkonsekvensändrat/normaliserat tänkte Matti, – äro de där nu? Nu duga ej stöflar och strumpor mer åt dem, nu skall det vara säckens bästa mjöl. Men jag skall narra dem. Slug skall man vara.

32 Matti knöt försigtigt säckbandet i en lemma startsmällknutkommentar, kastade säcken på ryggen och gick till qvarnrännan. Vattnet forsade, Matti höll säcken så länge under |1110|vattnet, att nu borde råttorna därinne väl vara döda. – Hur de sprattla och pipa, de stackarna! tomtkonsekvensändrat/normaliserat tänkte Matti. – Uff, sådant otäckt göra. Men nu skall jag narra Maja, som är så obegripligen slug!

33 När allt var stilla i säcken, gick Matti hem, tog säcken med sig och lade den på stolen bredvid sängen, där Majas kjol hängde. Om morgonen ville Maja taga sin kjol och fann till sin förundran en våt säck. – Hvad är det? tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade hon.

34 – Det är lemma startnypotäterkommentar, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti. Så slug tyckte han sig ej ha varit i hela sitt lif. Nypotäter! Och så skulle det befinnas vara de så länge förgäfves jagade råttorna! Matti skrattade, så, att han föll att sitta på säcken.

35 – Hör nu, gubben min, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Maja misstroget, – du är skapad att narras, intet att narra andra. Upp med säckbandet!

36 Smällknuten skars upp, och där låg klockarens berömda missa alldeles som hon gick här i verlden, med den skillnad, att nu var hon stendöd. Mattis ovanliga munterhet fick en förbluffad ände.

37 – Dum, dum, dum, dum! tomtkonsekvensändrat/normaliserat var det första, som Maja fick öfver sina förskräckta läppar. Hon hade kunnat tillägga, som man ofta har skäl att tillägga: – dum och välment!

|87|

38 När hon återfått en bit af sitt förra kurage, tillade hon: – Nu hjelper intet annat, än att bränna upp hela qvarnen!

39 – Må det? tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti.

40 – Jo, tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Maja, – slug skall man vara.

41 – Må det? tomtkonsekvensändrat/normaliserat sade Matti en gång till.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Berättelsen publicerades i Folkets blad nr 5 1893 (även på finska i Kansan lehti som »Viekas sitä olla pitää») och i Jultomten samma år (se Svensson 2008, s. 137). Kvarnen och Mylly Matti omtalas också i »Skyddsengeln» (s. 142), se även »Mjölnaren» (s. 843) och »Mjölnarevisan» (s. 1126).

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    2 en kappe måttenhet för torrvaror, motsvarar 4,58 liter.

    16 öfra övre.

    18 dammlucka justerbar anordning varmed vattnet i en dammanläggning regleras.

    24 missa misse (katt).

    26 fnurrade muttrade.

    31 mäld spannmål avsedd att malas.

    32 smällknut hårt åtdragen knut; råbandsknut. SAOB har detta belägg av Topelius.

    34 nypotäter Topelius använder så gott som genomgående formen potäter för potatis.

    Bibliografi

    Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 92, 317; Svensson, »En barntidning utan ZT är som en kyrka utan prest!», 2008, s. 137

    Faksimil

    Ny kolumn