Dröm lifvet bort

Lästext

[36]

Dröm lifvet bort.

Dröm lifvet bort!

Dess fröjd är kort,

Dess längtan lång –

En enda gång

5Blott lycklig blif,

Och sedan – slut!

Ej lampans lif,

|24|

Som tynar ut –

Ej vekens lif,

10Som ryker än,

Sen anden, elden lemnat den!

Blott en minut,

En blixt af fröjd,

Och sedan – slut!

15Och jag är nöjd.

Dock ej för mig, –

Ett ringa grand, –

Min ädla and’

|37|

Förbränne sig;

20Men tusende

Förädlande, upplysande,

Den slockne af

I natt och graf!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Två manuskript är kända: bägge daterade Dec. 1835. Dikten ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen, men i reviderad form med titeln »Ynglingatankar» i Nya Blad 1870.

    Topelius vistades hela höstterminen 1835 på Kuddnäs i Nykarleby, och studerade bl.a. grekiska och latin, vilket har avsatt spår i manuskripttiteln Vita est agere et frui (Att leva är att verka och njuta). Ämnet för dikten, självförsakelse och njutning, ansluter sig också till den antika litteraturen. Se komm. till de två föregående dikterna.

    Dikten är jambisk och tvåtaktig, v. 11 och 21 fyrtaktiga, med rimflätningen aabbcdcdceedfdf ghhgiix.

    Bibliografi

    Vest, Zachris Topelius 1905, s. 54

    Faksimil