Naturens skönhet

Lästext

Naturens skönhet.

Jag stod vid klippan

I björkens skugga,

Der vågen sakta

Mot stranden slog.

5Ett stilla skimmer

Flög öfver fjärden,

Och ljum en vindfläkt

I löfven drog.

|31|

Det djupt mig rörde;

10Jag såg på skimret,

Jag såg på fjärden

Och vågens dans;

Med lutad panna

Jag böjde knä för

15Naturens skönhet

I qvällens glans.

Då kom en vindfläkt

Mer ljum än andra,

Då kom en stråle,

20Långt mera ljus:

Det var den dyra,

Jag henne kände

På ögats skimmer

Och andens sus.

|194|

25Från fjärdars vågor,

Från glans och lågor

Jag säll såg upp till

Den ljufva famn;

|32|

Med lutad panna

30Jag böjde knä för

Naturens skönhet

I qvinnohamn.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett odaterat manuskript är känt. Dikten trycktes första gången i kalendern Aina 1850 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    I diktens senare del skildrar diktjaget en kvinnlig gestalt som ett intensifierat uttryck för naturens skönhet, som han ägnar diktens första del. Jfr »Augustiqvällen».

    Versschemat är nystev med rimflätningen XXXaXXXa. Nystev består av en fyr- eller femstavig jambisk fras med två eller tre prominenta (betonade) stavelser varav den fjärde dominant. Effekten är en gungande, dansant rytm som imiterar polskan. Stagnelius introducerade nystev i svensk lyrik, ex. »Hvad suckar häcken?» från 1819 (SS II 1914, s. 87; Lilja 2006, s. 410 f.; Sylwan 1934, s. 115 f.). I Ljungblommor använder Topelius versschemat i 14 dikter (»Fotspåret i klippan», »Eden», »Stockholm», »Hon går förbi», »Den resande studenten», »Försakelsen», »Landet törstar», »Den blåa randen på hafvet», »Stoftets förtviflan», »Dämonen», »Naturens skönhet», »Snöflingorna», »Två konungar» och »Stockholm»).

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    Datering 1851.Dikten publicerades i Aina. Poetisk kalender 1851 som trycktes 1850.

    Faksimil