[80]

Löjen och tårar.

Jag var ett barn, jag en docka fick, och då log jag;

Var liten flicka, min siska dog, och då gret jag.

Jag lekte brud och jag var så grann, och då log jag;

Sen tog man grannlåten bort igen, och då gret jag.

5Så blef jag stor, man mig nämnde skön, och då log jag;

Sen blef jag sjuk och så blek en tid, och då gret jag.

Jag fick ett hjerta, det slog i valsen, då log jag,

Men hur det kom sig, när balen slutat, då gret jag.

Jag såg en gosse, han såg på mig, och då log jag;

10Sen såg han bort på en annan flicka, då gret jag.

Sen blef jag stolt, tog min spotska min, och då log jag,

Som verlden ler, men i hjertats botten då gret jag.

|48|

Han kom i går och han kom i dag, och då log jag;

I dag så gick han för evigt bort, och då gret jag;

15Ty pappa sad’: »du är rik, mitt barn!» och då log jag;

Men mamma sad’: »tag en bättre fästman!» – då gret jag.

1844.